Dark City

Sci Fi, USA
1997, 1.36

Rufus Sewell
Kiefer Sutherland
Jennifer Connelly
William Hurt

Ur mörkret kommer "främlingarna". Mystiska varelser som har förmågan att ändra verkligheten med tankekraft. De tar makten och utför experiment för att på så vis förhindra att den egna rasen utplånas. Dr. Schreber (Kiefer Sutherland) verkar vara inblandad i utomjordingarnas verksamhet.

En man (Rufus Sewell) vaknar upp, liggande i ett badkar fullt med vatten. Han är förvirrad och utan minnen. Snubblande utforskar han ett för honom okänt rum, där även en död kvinna finns. Telefonen ringer - det är Schreber som beordrar honom att fly från de mystiska män/personer som jagar honom. I foajén till det som visar sig vara ett hotell, tilltalas han som Mr. Murdoch. Nu vet han i alla fall vad han heter.

Emma Murdoch (Jennifer Connelly) kontaktar kommissarie Bumstead (William Hurt) som utreder fallet med den döda kvinnan, som bara är en i raden av prostituerade som mördats den senaste tiden. Tillsammans försöker de hitta hennes man, John Murdoch. Det visar sig bli en kapplöpning med tiden.

Under tiden upptäcker John en samling urklipp i sin rock. De handlar alla om morden på de prostituerade. Kan det vara möjlig att han är mördaren? Vem är han egentligen? Han hinner inte fundera ytterligare på det då han plötslig attackeras av mörkklädda män. Han lyckas fly men nu vet "främlingarna" att han liksom dem besitter förmågan att "tona" - d.v.s. förändra verkligheten.

Eftersom "främlingarna" hyser avsky för ljus är detta en ganska mörk film, bokstavligen och bildligt talat. Det är en fantasirik och underlig historia som dukas upp, och den är väl genomförd. (Ni som läst någon eller några av mina tidigare recensioner vet att det är viktigt för mig.) Filmen är en underbart genomförd paradox, en lek med hjärnans och minnenas enorma potential liksom det vi till vardags kallar själen.

Skådespelarinsatserna är inte mycket att säga om, det är berättelsen som står i centrum. Ingen av personligheterna har något egentligt djup, och det är kanske inte att vänta av en film där alla minnen, alla personer är falska eller förljugna. Filmens drivkraft är Murdocks längtan till sin barndoms Shell Beach, som kanske inte ens finns.

De mystiska främlingarna (bara män verkar det som)har visa gemensamma drag med xenobiterna i Hellraiser, bland annat ett irriterande klapprande med tänderna. Grundtemat påminner om Dune, Matrix eller Star Wars - Jedins återkomst. Den ensamme hjälten som besitter en påtaglig mental kapacitet, så mäktig att han ensam förmår kämpa mot främlingarnas numerära och tekniska övermakt. Delvis påminner den även om 1984 och Brazil. En fruktansvärt mörk värld och en människas dröm om något bättre.

Senast uppdaterad 22/11/2001 00:00:00