Capricorn One


Action/drama, USA
1978, 1.58

James Brolin
Sam Waterstone
Elliot Gould
Brenda Vaccaro
Hal Holbrok
O.J. Simson

Charles Brubaker (Brolin), Peter Willis (Waterstone) och John Walker (Simson) står i begrepp att äntra kapseln till raketen som ska ta dem till Mars. Publiken samlas vid läktarna en bit ifrån uppskjutningsplatsen. De tre astronauterna spänner fast sig och nedräkningen närmar sig T -10 minuter. Plätsligt öppnas luckan och en av Capricorn Ones tjänstemän beordrar dem att följa med honom. Trots att besättningen lämnat kapseln fortsätter nedräkningen. Samtidigt som besättningsmännen förs iväg i ett litet jetplan lyfter raketen.

I en liten byggnad någonstans mitt i ingenstans förklarar projektledaren Kelloway (Holbrok) varför de inte fick följa med till Mars. Det livsuppehållande systemet som levererats av lägstbjudande företaget fungerar inte. De skulle alla dö inom tre veckor. Därefter visar han en studio som konstruerats speciellt för att fejka landningen på Mars. Men han behöver de tre astronauternas hjälp för att göra det hela trovärdigt. Om de inte ställer upp kommer hela projektet att skrotas så via hot och löften går de motvilligt med på att delta i lurendrejeriet.

Elliot Whitter, en av NASA:s tekniker, blir inte klok på vissa data som han har. Han påtalar problemet (att tv-signalen anländer mycket snabbare än data från raketen) för Dr Bergen som avfärdar honom med att det antagligen är fel på hans datorenhet. Elliot är inte nöjd med detta svar och kör ett eget testprogram som visar att något definitivt är fel. Han pratar med Kelloway som ger samma undvikande svar på hans frågor.

Frustrerad nämner Elliot detta för sin kompis, reportern Robert Caulfield (Gould) då de spelar biljard och försvinner från baren samtidigt som Caulfield får ett samtal. När Caulfield senare försöker få tag på Elliot är telefonnumret avstängt och en okänd kvinna påstår att hon bor i Elliots lägenhet. Förvirrad kör han därifrån bara för att upptäcka att bilens bromsar inte fungerar.

Capricorn One är en film som konspirationsdiggarna säkert gillar, det vill säga de som är övertygade om att NASA aldrig landade på månen. Idén med att skicka iväg en tom raket och sedan spela in avgörande scener i en studio på Jorden verkar ju lite fånig men den här filmen fungerar i all sin enkelhet. Det moraliska dilemmat för de tre astronauterna är givetvis om de ska säga sanningen eller spela med. Och är det ens deras beslut att ta?

Filmens tempo är från början ganska lågt, vi får följa nedräkningen och den dramatiska förflyttningen av besättningen. Allteftersom dramatiken tätnar ökar också tempot och handlingen förläggs på flera plan. Reportern jagar sanningen parallellt med våra astronauters kamp med sina samveten. Jag gillar flera scener där den officiella versionen kablas ut samtidigt som vi får se vad som egentligen händer. Jag gillar filmen för manuset är genomtänkt utan att vara komplicerat, storyn berättas rakt och tempot stergras till den dramatiska slutscenen som är allt annat än ett antiklimax.

Det är svårt att se en film med O.J. Simson utan att tänka på brottet han anklagades för i mitten av 90-talet och han har inte särskilt många repliker heller i och för sig. Brubaker spelas förtjänstfullt av James Brolin. Brubaker är gruppens samvete, den som har svårast för att delta i falsariet och också den som är ledargestalten. Han är en hårding på ett mycket sympatiskt och renhårigt sätt.