Beck - Pojken i glaskulan

Polis, Sverige
2001, 1.29

Peter Haber
Mikael Persbrandt
Malin Birgersson

Anders Nyström
Lena Carlsson
Ulf Friberg
Anders Palm
Leo Hallerstam
Per Svensson

Mona Svensson hittas mördad i sitt eget vardagsrum och Martin (Haber), Gunvald (Persbrandt) och Alice (Birgersson) kallas till platsen. Då de undersöker huset hittar Gunvald en naken och blodig pojke som verkar vara mycket chockad. Det visar sig att pojken, Jack (Hallerstam) är Monas son och han är dessutom autistisk.

Kaj Gerstedt (Friberg) och Lisa Norling (Carlsson) från elevhemmet där Jack vanligtvis bor kommer och tar honom med sig. Martin och Gunvald ber att få intervjua Jack men elevhemmets ägare George Waltberg (Nyström) säger att det knappast kommer att ge något, pojken är helt avskärmad från omvärlden. Undersökningen visar att lampan som Jack höll i är mordvapnet och blodet tillhör hans mor men hur förhör man en autistisk pojke?

Då Jack bevisligen är bunden till dödsfallet är åklagaren är ovillig att föra fram fallet till åtal, han föreslår att de rubricerar dödsfallet som dråp, avslutar förundersökningen och beordrar att pojken ska få den vård han behöver. Martin är inte glad, det är något som inte stämmer och han vill inte släppa fallet. Gunvald har till exempel hittat ekonomiska oegentligheter. Hur hade hon råd att hålla Jack på behandlingshemmet?

När filmer i en och samma serie kommer ut i så rasande takt som Beck-filmerna är det lite marigt att frigöra sig från de tidigare. Man blir liksom mätt och då är det inte lätt att ge ett rättvist betyg. Trots produktionstakten känns det inte som tv-filmer men karaktärerna blir alltför statiska i min mening. Deras "resa" mot ett nytt och bättre jag, alternativt resa mot avgrunden, blir alltför kort om den ens äger rum.

Den här filmen är förhållandevis lågmäld, och långsam vilket kan vara avkopplande. Inte heller visas en massa bilder på avhuggna kroppsdelar eller vanställda ansikten vilket blir allt vanligare. Man kan ju göra spännande film i alla fall tycker jag.

De tre huvudrollsinnehavarna, Martin, Gunvald och Alice har ett samspel som gör deras arbetsrelation trovärdig. Rickardssons Oberg är lite väl stereotyp kvinnosakskämpe men hon är rätt duktig skådespelare. Jag retar mig fortfarande på att Hillman spelas av en tysk och dubbas till svenska via "Annica och Tommys pappa i Pippi Långstrump" men det är väl smällar man får ta när det är en nordisk-tysk samproduktion.

Senast uppdaterad 11/5/2002 00:00:00