Vid en oas

I skugga, med vatten
och söta frukter
efter lång väg
av hetta, torka och hunger

Skulle jag plötsligt förbanna
alla vägarna jag gått
lång ökenvandring
felsteg och snubblanden?

Ska jag nu grämas
över planlöst irrande
eller felaktiga vägval
och opålitliga kartor?

Borde jag sätta av
efter de som berövade mig
de som tog min kraft och min styrka
och sände mig plundrad ut i torkan?

Här är jag nu
lyckligt njutande
av en ojämförlig frid
och själen mättad av välbehag

Runt om mig ligger öknen
fortfarande hotfull, ödslig,
het och utmanande

runt om oss finns fortfarande
nattens mörker och kyla
även vid denna oas

men även i mörkret, en oas
och när solen bränner, en oas
i törst och hunger, en oas

Ska jag förbanna den svåra vägen
som ledde mig hit
ska jag förbanna alla rövarna
som bestal mig på frid

när alla vägarna jag irrat
ledde mig hit


—»