Startsida
Västerbotten
Norrbotten
År 1997
År 1999
År 2001
År 2003
År 2005

Jämtland
Planerade turer
Om oss
 
Kebnekaise 2003
Reseberättelse
Dag 1 (10 augusti)
Tidigt på morgonen åker vi (Kurt och Mona) upp med bil från Umeå till Nikkaloukta. Väl framme packar vi om och strax efter tre på eftermiddagen börjar vi traska från Nikkalokta mot Kebnekaise fjällstation. Vädret är soligt och vi svettas. Kurts byxor tycks ha krymt sedan ifjol och han får inte riktigt ut stegen.

  Efter ca 6 km vandring pausar vi som vanligt vid "Lap Dånalds", där vi köper var sin renburgare. Vi njuter av den praktfulla vyn över fjällmassiven medan vi inväntar nästa båtavgång. Det är mycket folk kring fikakåtan och det är många som, liksom vi, väljer att åka båt. Båtfärden i sjön Laddjujarvi tar ca 40 minuter.
  Vi fortsätter vandra till Tarfalabäcken, där vi slår upp det nyinförskaffade tältet Nallo och blåser upp de självuppblåsbara underlagen. Vi kokar kaffe och varma koppen innan vi kryper ned i våra sovsäckar. Det är betydligt kyligare i luften på kvällskvisten. Vi somnar till bruset av Tarfalabäcken.
  Dag 2 (11 augusti)
Vi vaknar tidigt till en solig morgon, men tyvärr håller mörka moln på att dra in. Vi får brått att fälla ned tältet och sedan skynda till Kebnekaise fjällstation för att kolla väderprognosen. Tyvärr verkar det bli ihållande regn under de närmsta dagarna så vi bestämmer oss för att göra ett toppförsök redan idag.
  Vi slår upp tältet nära fjällstationen och packar en lätt dagsryggsäck. Rättare sagt så forscherar vi iväg med endast nötter och choklad som proviant. Vi är så ivriga att vi börjar med att gå efter fel stig. När vi hamnat rätt är klockan halv tio på morgonen och vår toppvandring längs den västra leden har börjat. Upp mot toppen är vädret fint, men de mörka molnen närmar sig allt mer.
  Vi når toppen ca tre på eftermiddagen. Det är halt att ta sig upp den sista snötäckta biten och vi är glada vi har stavar. Väl uppe på toppen är utsikten bedårande men det känns lite läskigt. Ett felsteg och man ramlar ned i en glaciär. Vi har tur, en timme efter att vi bemästrat toppen drar regnet in och topparna sveps in i moln. Stenarna blir hala och nedfärden tar lång tid. Vi är tillbaka i tältet klockan nio på kvällen. Puh...
  Dag 3 (12 augusti)
Vi är minst sagt slitna efter gårdagen. Kurt har så ont i ryggen att han måste ha hjälp med skopåtagning innan har rullar ur tältet. Vi lyxar på och duschar, kokar frukost samt lunch i fjällstationen. Det är en helgrådag och vi är glada att vi bestämde oss för toppvandring dagen före.
  Eftersom det dåliga vädret ska fortsätta bestämmer vi oss att gå ned till Nikkaloukta samma dag och avsluta vår vandring. Vi tar sedvanligt båten längs med Laddjujarvi. Vi tältar en sista natt i Nikkaloukta.
  Dag 4 (13 augusti)
Från Nikkaloukta till Kiruna ger vi lift åt en man och hans son. De ska göra en guidad ur i LKABs gruva i Kiruna och vi bestämmer oss för att göra det samma. Turen, som utgår från Kirunas turiststation, är mycket intressant och spännande.

Senast uppdaterad: | © 2003 - 2006 Mona Persson | e-post: momape@hotmail.com