Allmänt om registren
Dessa register innehåller uppbuds- och lagfartsärenden i
Sevede och Tunaläns härader i Småland. Dock finns bara
de ärenden jag själv studerat under min forskning med, vilket
är en bråkdel av det stora antal resp. häradsrätt
behandlat. Registren läses bäst om man minskar texten eller breddar
webbläsarens fönster så mycket som möjligt!
Bakgrund
I äldre tider var häradsrätten den domstol som på
landsbygden behandlade köp av fast egendom. Innan ett köp av
en gård kunde bli fastställt med fastebrev var köpet tvunget
att uppbjudas tre gånger på tinget. Detta för att offentliggöra
köpet och ge säljarens släktingar möjlighet att utnyttja
den förköps- eller lösningsrätt de hade rätt till
enligt lag, s k bördsrätt. Om inget klander framkom kunde fastebrev
utfärdas när ett år gått efter sista uppbudet, eller
sedermera - efter år 1800 - på närmaste ting efter sista
uppbudet. Häradsrätten sammanträdde vanligen tre gånger
om året, vid vinterting, sommarting och höstting. Uppbuden förlorade
mycket av sin betydelse när lösningsrätten, genom en förordning
av år 1863, upphävdes på landsbygden. Genom kungl. förordning
år 1875 avskaffades uppbuden helt. Därefter gällde att
fastighetsköp skulle anmälas vid ett tillfälle på
tinget, då också lagfart utfärdades. Källa:
Nordisk
familjebok, 1:a uppl.
Område
Sevede härad omfattade följande kyrksocknar:
1 Rumskulla skate tillhörde Ydre härad
i Östergötlands län och omfattade hemmanen Bockemåla,
Gibberyd, Gnöst, Grönshult, Grönsved, Hamra, Häggarp,
Kulla Nedre, Målebo, Norrhult, Sjösbo, Skuru, Snararp, Torsmålen,
Tveta (ska vara Tute?), Tyresbo, Viggesbo, Österhult samt fem utjordar.
2 Tuna skate omfattade hemmanen Bröttle,
Fjälster, Hällerum, Källeberg, Odensvalehult, Östrahult,
Horvan, Malmgrava, Rösslatorp (d v s Rössle) och Näs.
3 Vena skate tillhörde Aspelands härad
och omfattade hemmanen Hulingsryd, Hultåsa med utjordar, Järnudda
med utjord, Kalvkätte, Kloster och Lönnekulla.
Källor
De källor som använts är Sevede och Tunaläns häradsrätters
domböcker och småprotokoll. I första hand har häradsrättens
egna exemplar (förvarade i Landsarkivet i Vadstena) använts,
och, när sådana saknats, de renoverade exemplaren (förvarade
i Göta hovrätts arkiv i Jönköping).
I originalböckerna återfinns i allmänhet uppbuden bland
småprotokollen medans fastebreven återfinns i domböckerna.
Förklaringar till kolumner i registret
Jordnatur:
frsk = frälseskatte, krsk = kronoskatte, sk = skatte, skfr = skattefrälse,
skkr = skattekrono
1:a, 2:a, 3:e uppbud och fasta:
År, ting, och paragraf anges på formen "1713 HT 3", som
avser 1713 års höstting, § 3.
VT = vintertinget, ST = sommartinget, HT = hösttinget.
Om ärendet inte antecknats under någon speciell paragraf
i originalhandlingen så anges detta med ett streck i registret, t
ex "1718 ST -".
Om ärendet inte har undersökts i originalhandlingen (gäller
t ex uppbud som är kända endast genom att de omnämns i fastebrevet)
så har både paragrafnummer och streck utelämnats i registret,
t ex "1718 ST".
Om lagfartsansökningen inte fullföljts, t ex genom att gården
sålts vidare innan fasta erhållits, så anges detta med
ett streck (-) i kolumnerna efter sista uppbudet.
Anm.:
Här anges övrigt av intresse, exempelvis datum för köpebrev
(motsv.). Observera dock att denna information inte på något
sätt är fullständig, ofta finns det flera sätt som
en gård byter ägare på - det kan vid en och samma gårdsöverlåtelse
vara fråga om en viss del arv och en viss del köp.
Om uppgifterna helt eller delvis är hämtade från Leonard
Carlssons arkiv i Vimmerby kommunarkiv (avskrifter av originalhandlingar)
är detta markerat med "LC".
Nytillkomna eller ändrade uppgifter är markerade med rött.
Till registren!
Sevede härad
Tunaläns härad
Till släktforskningssidan
Till startsidan
Sidan uppdaterad 2 augusti 2000
©