´Cogito Ergo Sum` är ett s k  "filosofiskt resultat" som den store 1600-talsfilosofen René Descartes kom fram till. Det betyder ungefär: ´Jag tänker alltså är jag till`. Men vad innebär det att tänka? Och hur går det till och varför tänker vi?

Som den store evolutionsbiologen Ernst Mayr påpekat är dessa vad, hur och varför alltid återkommande frågor när vetenskapen försöker lösa de stora mysterierna. Biologiska arter upprätthålls genom att individer med artens egenskaper regelbundet återföds. Men en exaktare beskrivning av vad en art är blev möjlig först när frågan om hur egenskaperna överförs blev besvarad med upptäckten av den genetiska mekanismen bakom det naturliga urvalet. Syntesen av den Mendelianska genetiken och Darwins evolutionslära ger den moderna biologin dess artbegrepp samtidigt som den förklarar varför arter uppkommer.

Enligt Mayr besvaras frågan om varför ett fenomen existerar alltid med dess evolutionshistoria. Det knepiga ligger i att hitta något som motsvarar den biologiska evolutionens genetiska mekanism inom andra kunskapsområden. En annan berömd evolutionsbiolog, Richard Dawkins, har förutom teorin om "Den själviska genen" också lanserat begreppet mem. Memen är det mänskliga tänkandets motsvarighet till biologins gen.

När den memetiska mekanismen bakom tänkandet är lika klarlagd som den genetiska börjar saker bli spännande. I mars 2002 publicerade ett antal forskare en rapport i tidskriften Genetics där det beskrivs hur en evolutionsmodell utvecklad i laboratoriet kunde användas för att förutse hur en bakteriefamilj utvecklar resistens mot antibiotika. Det var det överblickbara i denna supersnabba evolution som gjorde experimentet möjligt.

För bara 40 år sedan utvecklade en bakteriefamilj för första gången resistens mot antibiotika. Den gjorde det med hjälp av en gen som kallas TEM-1. Vad man nu gjort i laboratoriet är att man tagit miljontals av denna gen och manuellt givit var och en av dessa gener en unik mutation och därefter stoppat tillbaka generna i cellerna. Det visade sig då att några få "handgjorda" mutationer gjorde att bakterierna blev än mer motståndskraftiga mot antibiotika. Under de 40 år som det naturliga urvalet fått verka på samma gen har det i naturen uppkommit just dessa mutationer.

Kulturellt/teknisk utveckling är snabbare än biologisk. Memetiska modeller skulle därför snabbt kunna testas mot verkligheten. Nu kanske någon invänder att det är omöjligt att förutse var det mänskliga tänkandet tar vägen. Det trodde man om möjligheten att förutse biologisk evolution också. Före artikeln i Genetics var det en allmän uppfattning att det naturliga urvalet bara kunde studeras "i fält". Men eftersom laboratoriemodellen är en extremt uppsnabbad evolution och eftersom den stämmer med verkligheten kan den användas att förutse hur bakterier anpassar sig för att överleva nya förbättrade antibiotiska medel.

Vem blir först med att hitta en fungerande memetisk modell som i datorsimuleringar kan förutse förväntningarnas betydelse för börsvärdet?