Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.  Arkiverat
Vecka 03

En brajt sajt
Tema Penrose
I den nya boken av
Roger Penrose framstår de komplexa talens magi som bäst i kopplingarna som med hjälp av dem
kan göras mellan alla typer av funktioner som exempel på hyperfunktioner.
Denna matematiska klass, hyperfunktionerna, upptäcktes 1958 av den japanske
matematikern Mikio Sato. Den ligger i sin tur till grund för hela det moderna
funktionsbegreppet.
Vad är en matematisk funktion? I vardagligt tal brukar man prata om att
något är en funktion av något annat. Vad menar man då? Kan t ex olika
saker vara en funktion av ett och samma fenomen?
Flervärda funktioner är vanliga inom matematiken och har en elegant beskrivning
i avbildningar på så kallade Riemannytor. Ett exempel på en Riemannyta är
om man tänker sig det komplexa planet
som en pappersfigur som man kan dra ut som en spiraltrappa, där olika värden finns
på samma trappsteg fast i olika våningar så att säga.
Genom att koppla ihop förgreningar utifrån det komplexa planet på olika sätt
kan man få mångdimensionella ytor utan sömmar, mångfalder (manifolds). Exempel
på tvådimensionella mångfalder är planet, cylindern, sfären (ytan på ett klot) och torusen (ytan
på en badring).
En speciellt viktig mångfald är Riemannsfären, som man kan tänka på som en
sfär där "ekvatorn" består av enhetscirkeln i det komplexa planet, där du
roterar från 1 till i till -1 och via -i tillbaka till 1.
Alla Riemannmångfalder utan "hål" (en badring har ett hål) kan
genom en matematisk procedur kallad, conformal mapping, visas vara "identiska"
med Riemannsfären. Riemann visade att på liknande sätt kan alla figurer,
oavsett form, omslutna av en obruten linje på det komplexa planet "mappas"
på ovannämda enhetscirkel.
Det som gör det senare viktigt är att alla periodiska mönster, inte bara
mjuka vågmönster, kan hanteras som rotationer. Det gäller faktiskt också
själva tiden som vi annars inte brukar anse vara cyklisk.
Inom kvantmekaniken kan frekvenser vara både positiva och negativa. Det går
utmärkt att föreställa sig som en rotation genom enhetscirkeln där utgångsvärdet
är tid noll som via rotation motsols eller medsols efter ett kvarts varv når
tid ett respektive tid minus ett. Efter ytterligare ett kvarts varv
nås tidpunkten plus minus oändligheten. Eftersom tidpunkterna ligger
på cirkeln kan man rotera vidare till tid plus minus ett och därefter
vidare till tid noll, dvs nu, igen.
När fysiker studerar signaler är en Fourieranalys (Fouriertransform) oftast oundgänglig.
Denna typ av analys gör det möjligt att studera även icke-periodiska signaler
som gränsfall till periodiska. Penrose visar hur man kan bryta frekvenser
i olika serier som ligger på "insidan" eller "utsidan" av enhetscirkeln och att
när dessa summeras uppstår vad som kan uppfattas som "hopp" i signalen.
Med begreppet hyperfunktion kan visas att alla dessa funktioner på
"insidan" och "utsidan" är ekvivalenta med en utökad funktion där "hoppet" (skillnaden)
är en del av helheten. Det får mig att dra mig till minnes en informell definition
av rörelse jag läst på en av nätets fysiksajter en gång: Rörelsen är skillnaden mellan helheten
och delarna.
MedVetTekt -
veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Veckans Medicinska nyhet
GRAPE BLOCKERAR MEDICIN
En rapport från University of Rochester Medical Center varnar för att dricka grapefruktjuice
ihop med viss medicinering. Orsaken är att den metabolism i levern som bryter ner
ett antal kända mediciner använder samma enzym för att bryta ner grapefruktjuicen.
Det rör sig om ett 50 tal mediciner som används för att behandla höga kolesterolvärden, depressioner, högt blodtryck, cancer, smärta, impotens och allergier. Om nedbrytningen
av dessa mediciner blockeras av grapefruktjuicen kan konsekvenserna i vissa fall bli ödesdigra.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-01/uorm-gja011705.php
Veckans Vetenskapliga nyhet
GAMLA HUNDAR LÄR SIG
Den gamla sanningen att man inte kan lära gamla hundar nya saker ifrågasätts
nu i en tvåårsstudie på just gamla hundar, av rasen beagle, som gjorts vid Torontouniversitetet.
Att hundar lämpar sig bra att studera för kognitionsforskare beror på att de
får åldersrelaterade neurologiska besvär som i likhet med människan påverkar
inlärning och minne.
I studien kunde man konstatera att förstärkt diet med frukter, grönsaker och
vitaminer i kombination med regelbunden motion och lek med andra hundar och med en rad stimulerande leksaker gjorde att hundarna klarade kognitiva tester bättre och var mer
angelägna att lära sig nya saker.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2005-01/nioa-des011805.php
Veckans Tekniska nyhet
APELSIN GER PLAST
Ett team vid Cornelluniversitetet har lyckats framställa plast av koldioxid och citrusolja från vanliga apelsinskal. Plasten är av hög kvalitet med polystyrenliknande egenskaper.
Nästan alla plastprodukter som finns idag, från polyester i kläder till plastfolie, tillverkas
med hjälp av bergolja. Om samma produkter istället kan tillverkas med förnyelsebara och
lättillgängliga råmaterial är det naturligtvis mycket intressant, inte minst miljömässsigt.
Källa:
http://www.news.cornell.edu/releases/Jan05/Orangeplastic.deb.html