Populär Världsbildsvetenskap

EVIGT LIV ÄR MÖJLIGT

Fysikern Freeman J. Dyson skrev 1979 en artikel "Time without end: Physics and biology in an open universe" där han fastställde vissa villkor som måste gälla om något slags liv ska kunna fortsätta att existera för evigt i universum.

Sedan dess har astronomerna fått mycket ny kunskap om universums utveckling. Dess utvidgningstakt minskar inte, som man trodde då, utan ökar explosionsartat. Den del av universums innehåll som var känt 1979, strålning och vanlig materia, motsvarar bara ca 4 % av vad man idag antar utgör dess totala energiformer. I Draget från oändligheten beskrev jag resterande delar av innehållet som 26 % mörk exotisk materia och 70 % mörk energi. Det är den senare som svarar för den alltmer accelererande utvidgningen.

Dyson lyckades visa att i ett universum som dominerades av materia skulle livet kunna fortgå utan slut. Det visar sig nämligen att ett oändligt antal tillståndsförändringar kan försiggå även om den totala energiförbrukningen är ändlig. Dyson kallar detta för subjektiv tid, som alltså kunde vara oändlig.

I ett accelererande universum där mörk energi är dominerande kanske detta inte möjligt. Det finns olika teorier om var den mörka energin bakom universums accelererande utvidgning härrör från. Flera forskare (Barrow, Krauss, Starkman, Tipler) har undersökt om Dysons villkor kan uppfyllas under förutsättning att det är Einsteins pånyttfödda kosmologiska konstant som ligger bakom. Deras slutsats är att livet i så fall är dömt till undergång någon gång i framtiden, därför att det inte kan göra sig av med den hetta som själva arbetet att leva genererar.

Fysikerna Katherine Freese och William H. Kinney har senare undersökt vad som gäller om andra teorier om vad som orsakar den mörka energin visar sig vara riktiga. Den mest kända av dessa är teorin om en ny kraft, kvintessensen, med ett eget universellt kraftfält.

Det visar sig att under dessa förutsättningar kan Dysons villkor uppfyllas. Men även om ett oändligt antal tillståndsförändringar kan ske i subjektiv tid så är minnet alltid ändligt, och därmed, menar Freese och Kenney, är det individuella subjektet alltid ändligt även om livet självt kan vara oändligt.

Jag har skrivit mycket om minnets betydelse för subjektets roll i historien i min nya bok "Mångfaldens mönster" som nu ligger för tryck. Den som vill göra en förhandsbeställning kan förhoppningsvis få ett exemplar till jul.

Referens: Freese & Kinney The Ultimate Fate of Life in an Accelerating Universe

I den högt aktade journalen "Immunity" presenteras resultat från en forskargrupp vid Institut de recherches cliniques de Montréal som kan komma att revolutionera framtida behandlingar av autoimmuna sjukdomar, såsom barndiabetes och ledgångsreumatism.

Vad forskarna lyckats klarlägga är en grundläggande mekanism för kontroll av produktion av antikroppar genom immunförsvarets B-celler. B-cellerna har normalt till uppgift att bekämpa infektioner. Det man lyckats visa är hur en kedja av molekylreaktioner leder till hyperaktiva B-celler som producerar antikroppar som anfaller den egna kroppen. Detta leder till förhoppningar om att kunna utveckla blockerare för någon eller alla av de ingående proteinmolekylerna.

Jämförande genstudier är en framgångsrik väg för genetiker att visa hur olika egenskaper uppstått. Om man hittar en gensekvens som återkommer hos alla däggdjur men inte återfinns hos t ex grodor eller höns så är det troligt att denna ansvarar för de specifikt däggdjurslika egenskaperna, som mjöjkproduktion och hårväxt. Det har hittills varit omöjligt att på samma sätt upptäcka gensekvenser som är typiska för landgående djur, och därmed för uppkomsten av sådant som lungor och ben att gå på.

Skälet till detta är att fiskar är lika olika varandra genetiskt som de är olika landgående djur beroende på en explosionsartad utveckling. Att hitta en gensekvens som inte finns i en fisk behöver därför inte betyda att den har någonting med utvecklandet av landgående djur att göra. Till genetikernas stora belåtenhet har man nu hittat en släkting till lungfisken som man trodde var utdöd sedan länge, som visar sig stått mer eller mindre still i utvecklingen sedan en gren av fiskfamiljen kravlade upp på land för 360 miljoner år sedan. Man försöker nu hitta en gensekvens som återfinns hos alla landgående djur men saknas hos denna fisk, med andra ord, den genförändring som möjliggjort livet på torra land.

Kemister har upptäckt en ny superstark syra som gör det möjligt att utveckla nya tekniker för att tillverka molekyler som ännu inte finns.

Den nya syran är den starkaste av alla superstarka syror, men samtidigt den "snällaste" när det gäller att undvika stök i molekylreaktionerna. Kemisterna säger att den gör "rena" reaktioner, vilket är viktigt inom läkemedels- och petroleumindustrin.