Aktuellt ezine om världsbildsvetenskap.  Arkiverat
Vecka 43

En brajt sajt
Tema relationer
Många tror att allt som händer har en mening. Jag är däremot övertygad om att mycket
som händer inte ens har en orsak. Däremot är jag inte övertygad om att en tro på ödet, att bokstavligen allt som händer är predeterminerat, behöver motsäga insikten att långt ifrån allt har en orsak. Hur får jag det att gå ihop?
Determinismen är en doktrin om tillräckliga villkor för att något ska
hända. Det är ett obestridligt faktum att det varit ett tillräckligt villkor att universum utvecklats som det gjort sedan strax efter Big Bang för att Anna Lindh skulle mördas. Det
tillstånd universum befann sig i då kunde ha varit ett av väldigt många. På
bråkdelen av en sekund i den så kallade inflationsfasen efter Big Bang dubblerades
nämligen universums storlek 167 gånger, vilket i praktiken gör de enskilda
detaljerna i universums tillstånd före inflationen ointressanta i nästa
fasövergång.
Denna fasövergång beskrev jag i Draget från oändligheten på
följande vis: "Enorma mängder energi frigörs vid fasövergången från det inflationistiska till det efterföljande tillståndet som räcker till att skapa de ca tio miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner partiklarna i det observerbara universum. Det observerbara universum är ett klot med oss i mitten med ungefär femton miljarder ljusårs radie. Den del av det expanderande universumet vars signaler hunnit fram till oss sedan fasövergången. Men inflationen blåste upp en mikroskopisk skärva till en storlek som redan före fasövergången var mycket större än vårt observerbara universum femton miljarder år senare."
Uppenbarligen var det inte det exakta tillståndet hos denna "mikroskopiska skärva" som orsakade mordet på Anna Lindh. Ett otal olika
tillstånd kunde ha lett till samma sorgliga händelse. Det enda vi vet är att det
tillstånd som faktiskt förelåg var tillräckligt för att mordet kunde ske.
Det exakta tillståndet var med en sannolikhet så stor att den gränsar till visshet
däremot inte nödvändigt i sammanhanget.
Determinismen, även om den är sann, har alltså inget att säga om vad
som med nödvändighet orsakar en viss händelse. Det behöver inte finnas något
skäl till att något påverkar något med ett bestämt resultat. Det betyder inte att
det saknades skäl till mordet på Anna Lindh. De hotbilder som säkerhetspolisen
arbetar med är viktiga i sammanhanget. Av alla möjliga skeenden (med hänsyn
tagen till tillgängliga resurser) bör man välja att agera utifrån de som ger de
mest kostnadseffektiva oddsen för överlevnad.
Allt är inte determinerat i betydelsen, att antingen sker mordet eller så
sker det inte, med lika stor sannolikhet oavsett vad säkerhetspolisen gör.
När vi kastar tärning finns ingen enskild orsak till varför
vi får krona eller klave. Det är så många samverkande faktorer som påverkar
kastet, och som förstärks och summeras i myntets digitala beslut att lägga sig på ena
sidan eller den andra, att vi utifrån detta inte kan gissa rätt om utfallet
mer än varannan gång. Men om vi lär oss lite fysik om rotationsmomentets
bevarande och övar lite kastteknik kan vi påverka oddsen.
Även om allt skulle vara determinerat så finns inget skäl till fatalism och att
inte försöka påverka skeendet. Vi är av evolutionen determinerade till att
påverka oddsen till vår fördel. Det är det vi gör hela tiden. En fatalist är snarare en som, tvärtemot vad han/hon själv tror, påverkar skeendet, till sin egen nackdel,
genom att orsaka en förändring i sitt nedärvda beteende.
Ett av de bästa sätten vi kommit på, att fördelaktigt påverka oddsen i olika
sammanhang, är att vi själva
"påverkar utan skäl", genom att införa slumpmetoder, för att variera bakgrunden,
så att de verkliga orsakerna till ett skeende träder fram mot
ett slumpmässigt "brus" av mångfaldiga bakgrunder. Detta är från början evolutionens trick för
att determinera oss till att undvika faror. Vi härmar detta trick på
många nivåer, inte minst inom vetenskapen.
Referens:
Daniel C. Dennet: Freedom Evolves, PENGUIN BOOKS LTD, 2004
MedVetTekt -
veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Veckans Medicinska nyhet
FRÅN TANDKRÄM TILL SOLKRÄM
En vanlig svamp- och bakteriedödande ingrediens som finns i många tandkrämer
kan komma att få ett annat medicinskt användningsområde - att skydda mot
hudcancer.
Det är fråga om ett örtextrakt (Sanguinaria) som har känd anti-inflammatorisk
effekt och finns i tandkräm för att motverka gingivit, som gör tandköttet
rött och svullet. Nya studier tyder på att ämnet kan skydda hud med
celler som skadats av ultraviolett strålning från att utveckla cancer om
det ingår i solkrämer.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2004-10/aafc-baa101404.php
Veckans Vetenskapliga nyhet
UNIVERSUM OVÄNTAT TJOCKFLYTANDE
I New York har forskare äntligen lyckats återskapa ett lokalt tillstånd av
sådan extrem hetta att det förmodas efterlika universums tillstånd bråkdelar
av en sekund efter Big Bang.
Enligt fysikernas teori ska vid denna hetta själva vakuumet "smälta". Man
hade förväntat sig en gasliknande plasma, men istället uppträder plasman
som om den vore flytande. Den flyter enligt forskarna bättre än all annan
känd flytande form av materia även om den är extremt tjock och mycket, mycket
ogenomtränglig, vilket också var oväntat.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2004-10/ns-lu101304.php
Veckans Tekniska nyhet
REKORD I NANOLÄNGD
Ingenjörer i Kalifornien har lyckats sammanställa världens längsta
elektriskt ledande nanorör någonsin, 10 gånger längre än några andra.
Dessa koltuber är bara ca 10 atomkärnor tjocka men leder elektricitet bättre
än koppar. Användningsområdena är alltifrån biosensorer till högspänningsledningar.
Källa: http://www.eurekalert.org/pub_releases/2004-10/uoc--uis101804.php