Tema relationer[1]

VARTÅT DET LUTAR

När jag skriver detta har just 2004 års ekonomipris till minne av Alfred Nobel delats ut. Jag har också läst en artikel som hävdar att detta pris är så ovetenskapligt att det borde heta fredspriset i ekonomi istället. Detta inspirerar mig till att visa på en rad analogier mellan ekonomisk vetskap och den mest säkert vetenskapliga av alla kunskapsområden, fysiken. Den har emellertid av tradition bara den näst högsta prestigegraden av alla nobelpris. Den högsta har som vanligt litteraturpriset. Det subjektiva historieberättandet har också likheter med verklighetens mönster ska det visa sig.

Subjektiva upplevelser av minnen, drömmar eller t o m det så kallade nuet är alla mer eller mindre påhittade. Hjärnan är en förväntningsgenerator och letar efter mönster i tillvaron. Där inga mönster finns hittar den sådana ändå. Dessa konstruktioner försöker den finna en plats för bland de redan hävdvunna.

Även om hjärnan kunde "se" verkligheten på kvantbitsnivå skulle inte mycket vara annorlunda. När kvantfysiker gör ett experiment får de oftast inte det förväntade resultatet. De måste göra om experimentet ett otal gånger för att det förväntade resultatet ska framträda som ett genomsnittsvärde av alla de enskilda mätningarna.

Även om fysikerna skulle efterapa hjärnans stora förmåga till parallella beräkningar vore inte mycket vunnet. Om en kvantdator finge göra beräkningar på varje enskilt resultat skulle det kommunicerbara slutresultatet ändå bara vara en summering.

Det vore som om kassaapparaten i livsmedelsbutiken inte skrev ut de enskilda varornas priser på ett läsbart sätt, utan bara slutsumman framstod svart på vitt. Ekonomer kunde ändå tala om "prisbilden" för en genomsnittlig matkorg, men hur många enskilda historier ryms inte bakom den bilden.

Einstein tyckte inte om kvantfysiken därför att den inte kunde ge en komplett beskrivning av verkligheten. Även om vi bara fick se resultatet av Guds tärningskast (Einstein tyckte inte heller om tanken på att Gud kastade tärning för att avgöra vad vi skulle se) så borde den kunna beskriva sidorna på tärningen och ange dess bestämda värden, ansåg Einstein.

Enligt kvantfysiken är inte världen på det viset. Vill vi se ett resultat svart på vitt får vi låta oss nöja med att delsummorna, som kassaapparaten NATURA skriver ut gult på blå botten, inte syns, därför att de smetats ut till en jämngrön utskrift. Väljer vi att titta på de enskilda varuslagen på kvittot är också slutsumman utsmetad i en jämngrå utskrift. Tittar vi på naturen där kassaapparaten NATURA inte står, så hittar vi varken svart eller vitt eller gult eller blått, och för den delen inte heller grönt eller grått, utan ett odifferentierbart "gränt" (eller vad nu ett sammansmetat grönt och grått blir för "färg").

Fysikern Deutsch har använt bankkontot som en metafor för den denna del av verkligheten. Du kan ta ut sedlar från ditt konto. Dessa sedlar genomlever olika mer eller mindre färgstarka historier, alla lika verkliga. Men när du sätter in dem på kontot igen så uppgår de i en odifferentierbar mängd. Politikerna har sedan länge på ekonomernas uppmaning dessutom valt att ta bort denna mängds koppling till en guldmyntfot. Dess värde är "gränt".

Även Einstein måste medge att "det krökta rummet" var en beskrivande bild som bara kunde anpassas till vissa delar av hans allmänna gravitationsteori. Den totala bilden kunde bara fås genom matematiska beräkningar som inte kunde knytas till verkliga perceptioner eller tänkta analogier till dessa. Ingen skulle för den skull på allvar förneka gravitationens existens vare sig vi är här för att uppleva den eller inte.

Ekonomin styrs inte av mängden guld på jorden, utan av våra förväntningar. Själva naturlagarna är bara "fickor" av den ordning som kvantfysikens beräkningar ger oss anledning att förvänta oss. Att räkna på vilken ficka den sedel vi sätter in på bankkontot kommer ifrån är däremot en meningslös ekonomisk fråga. I andra av naturens fickor räknas det dessutom säkert på helt andra sätt än matematiska. Kassaapparaten NATURA finns bara i din lokala livsmedlesbutik!

Ingen av naturens kassaapparatsmodeller har, lika lite som pengar, en guldmodell att jämföra sig med. Vår kunskap om dem liknar ekonomernas och vår användning av dem liknar författade historier. Likt dödsbons bankkonton är de emellertid användbara även för efterkommande generationer och är inte knutna till enbart till ett subjekt.

Referenser: David Z. Albert: On Quantum-mechanical Automata, PHYSICS LETTERS, Volume 98A, number 5,6 1983
Anne Runehov: Mind, Brain, Quantum & Time: A Lockwoodian perspective, Magisteruppsats i filosofi, Stockholms Universitet, 20 September 1999

[1] Avsnitt under denna huvudrubrik ingår i ett bokprojekt. Det innebär inte att texten nödvändigtvis
överensstämmer med den slutliga versionen. Upphovsrätten gäller dock även denna text. Vanlig citering
är självklart tillåtet om man uppger källan och att göra länkar till dessa sidor uppmuntras.

Enligt gängse beprövad erfarenhet inom cancerbehandling har cancerceller så många mutationer att de inte kan fås att återgå till det normala beteendet hos sina cellgrannar utan måste förstöras.

Enligt ny forskning som presenterades i Nature den 10:e oktober är det trots allt möjligt att "reformera" en cancercell. Hos laboratoriemöss med obotlig levercancer räckte det med att "stänga av" bara en av många muterade gener för att cancercellerna skulle återgå till sitt normala beteende. Upptäckten kan få stor medicinsk betydelse. Levercancer orsakas av samma typ av muterade celler som orsakar bröst-, tarm- och prostatacancer.

Såpbubblors beteende har studerats inte bara av många generationer barn utan också av många generationer vetenskapsmän. Till följd av fysikens lagar försöker varje såpbubbla i isolation eller när den hänger ihop med andra såpbubblor att göra sin yta så liten som möjligt under rådande förhållanden.

Nu har forskare visat att celler i ögats näthinna beter sig på samma sätt som såpbubblor. Det leder till att ett mönster där cellytorna är så små som möjligt återupprepas över hela näthinnan. Forskningen ger nya insikter i sambandet mellan genetiken och fysikens lagar när det gäller cellernas utveckling. Livet har via evolutionen använt sig av förutsägbara fysiska processer för att skapa organ såsom ögat.

Bionanoteknologi är en teknologi som kombinerar spetskunskap inom nanoteknologi och biokemi för att ta fram nya material med unika egenskaper.

Vid University of Florida har man tagit fram "biokonjugerade nanopartiklar" som är en kombination av en bakteriesökande molekyl och nanopartiklar med ett speciellt färgämne som kan fås att lysa upp när den unika eftersökta bakterien är hittad.