Tema uttryck[1]

VAD ÄR ETT RÄTTVIST UTTRYCK?

Av personlig erfarenhet vet jag hur svårt det är att ha distans till sig själv. Det är dock just detta som krävs för att öppna upp moralperspektivet. Vad är då detta perspektiv?

Uppenbarligen begränsas det inte till sådant som "det som är bra för vår art" eller "det som gynnar våra geners överlevnad" eller något åt det hållet. Den gamle 1700-tals filosofen David Hume ansåg visserligen att det fanns naturliga motiv för många av våra handlingar, men att den moralitet som uppkommit ovanpå dessa bör ses som uttryck för "artificiella" värden, såsom rättvisa. Moral kan jämföras med teknologi. Det är då inte konstigt att språket är en viktig del av moralkonstruktionerna.

Inom vetenskapen talar man om tekniska definitioner, till skillnad från hur ord används i vanligt tal. Vetenskapsfilosofen Dennet har i Darwin's Dangerous Idea försökt ge en "teknisk definition" av rättvisa.

Dennet börjar med att fastslå att moraliskt handlande har samma begränsningar som alla handlingar som är till för att lösa ett uppkommet problem. Vi kan aldrig veta att vi har hittat rätt lösning, men det är rättfärdigt att handla på det bästa sätt vi kan.

Dennet inbjuder oss till ett tankeexperiment. Anta att ett stipendium ska utdelas till årets mest lovande filosofistuderande. Du är professor vid den filosofiska institution som utannoserar priset. När ansökningstiden gått ut har institutionen fått in 250000 ansökningar som uppfyller kraven, de flesta av dem med många bilagor. Du inser snabbt, att om alla ansökningar ska gås igenom noggrant så hinner institutionen aldrig dela ut stipendiet i tid, alternativt skulle det kosta så mycket att administera ett sådant upplägg att det inte skulle finna några pengar kvar, varken för institutionen eller för stipendiet. Hur skulle du som professor och ytterst ansvarig för att lösa problemet agera?

Dennet har ställt ett antal av sina professorskollegor och många av sina studenter inför detta problem. De flesta verkar föreslå en blandad handlingsstrategi i den här stilen:

(1) börja med ett enkelt urvalskriterium, t ex vikten på ansökningshandlingarna (sålla bort de lättaste och de tyngsta)

(2) välj slumpmässigt ett mindre antal av de åsterstående ansökningarna

(3) tillsätt en kommitté som noggrant går igenom dessa och röstar fram en vinnare.

Detta sätt att hantera problem är ett fundamentalt mönster som återkommer inom många områden och har studerats sedan 50-talet inom beslutsteori. För det första kan vi aldrig ta hänsyn till allting, så vi använder ett grovt kriterium som är bättre än ren slump för att få ner informationsmängden (förmodligen gör vårt omedvetna minneshanteringsmaskineri samma sak när det bestämmer vad vi ska minnas och inte minnas). För det andra måste vi avsäga oss kontrollen över skeendet ett slag så att slumpen ger all återstående information samma chans att nå fram. Till slut tar vi tillbaka kontrollen och avgör med en hanterlig mängd information hur vi ska handla.

Är detta ett rättvist sätt att fatta beslut? Synbarligen är detta det sätt vi oftast använder i det dagliga livet på alla nivåer, från de biologiska till de etiska. Det är så vi gör. Men är det så vi bör göra?

Det är ett rättvist mönster, säger Dennet. Låt det faktiska utgöra normen! Hur skulle vi annars kunna avgöra vad som är bra och dåligt? När jag tänker över om sättet jag tänker på är det rätta, så tänker jag ju just på det sättet...

Referenser: Daniel C. Dennet: Freedom Evolves, PENGUIN BOOKS LTD , 2004
Daniel C. Dennet: Darwin's Dangerous Idea: Evolution and the Meanins of Life, SIMON & SCHUSTER, 1996

[1] Avsnitt under denna huvudrubrik ingår i ett bokprojekt. Det innebär inte att texten nödvändigtvis
överensstämmer med den slutliga versionen. Upphovsrätten gäller dock även denna text. Vanlig citering
är självklart tillåtet om man uppger källan och att göra länkar till dessa sidor uppmuntras.

Ett kemiskt ämne, förkortat SUL, som förekommer naturligt i bland annat broccoli, brysselkål och grönkål har länge ansetts vara verksamt mot cancer. Detta antagande har nyligen förstärkts i en ny studie gjord vid University of Illinois.

Tidigare studier har visat att SUL sätter igång processer som kan förhindra att cancer initieras hos friska celler. För första gången har man nu kunnat visa att ämnet SUL också kan blockera fortsatt tillväxt av redan cancerogena celler. När SUL tillsattes odlingar av celler från bröstcancerpatienter upphörde celldelningen inom några timmar. Det är fortfarande oklart om den mängd SUL man får i sig genom att äta är tillräcklig för att åstadkomma denna effekt.

Ny forskning visar att det som tidigare kallats skräp-DNA kan ha stor betydelse för skillnaden mellan oss och aporna. En grupp biokemister har identifierat inte mindre än 2200 DNA sekvenser bland "skräpet" som bara finns hos människan och inte hos våra närmsta släktingar, shimpanserna.

Dessa sekvenser är repetitioner av redan fungerande gener. Repetitionstakten styrs av kemiska processer i människans kromosomer. Man antar nu att mutationer hos dessa sekvenser, som finns i så specifikt mänskligt överflöd, har snabbat upp utvecklingen och öppnat upp för det uppenbara evolutionära gapet mellan oss och aporna.

I septembernumret av Nanoscience and Nanotechnology berättas om en ny teknik att med hjälp av pulserande laser få metallen nickel att av sig själv bilda rader av så kallade nanopunkter. Varje liten nanopunkt är sju miljarddels meter.

Metoden kan användas på även andra material och förväntas få stor betydelse för datorindustrin. Varje nanopunkt kan teoretiskt representera en bit information. Ett datorchip med 2,5 centimeters sida skulle därmed kunna lagra 10 tusen miljarder (10 terabit) informationsbitar.