Tema närvarokänsla[1]

 

 

FÅR VI UTOMJORDISK NÄRVARO?

 

Det har funnits en tid då inget liv, med eller utan närvarokänsla, existerade. Det betyder att liv och medvetande är ett derivat av den fysiska världen och inte tvärtom. Detta är fullständigt självklart. Trots detta har jag i 36 år misslyckats att övertyga en person jag känner om detta.

Levande organismer påverkar varandra hela tiden. Men att försöka påverka andra att tänka som en själv är nog förbehållet människan. Egentligen börjar all kommunikation inuti hjärnan. Hjärncellerna påverkar varandra genom elektrokemiska signaler i molekylskala. Vissa av dessa signaler orsakar vad jag kallat smittsamma minnen, eller memer. Detta startar en evolutionsprocess i vår lättmodellerade hjärna på synapsnivå. "Synapsernas Darwinism", säger den berömde neurologen Jean-Pierre Changeux. Vi är alla ett resultat av både den allmänna biologiska evolutionen och den privata evolutionen i våra hjärnor.

Förutom de interna signalerna skickar vi alla hela tiden ut signaler i omgivningen som tecken på vad som händer inom oss. Vi är signalfyrar och hoppas att främmande skepp ska se oss. Detta är den typiskt evolutionistiska lösningen på kommunikationsproblemet. Överflödet gör att åtminstone en av signalerna till slut av en slump kan generera ett spår i en annan hjärna som påminner om de minnesaktiveringar som signalerna utgick från.

Smittsamma minnen lämnar alltså inte bara spår i det egna långtidsminnet. De lämnar också från och till spår i andra hjärnor. Dessutom kan de lämna spår i konstgjorda föremål - artefakter. Likt långtidsminnen kan dessa uppväcka nya epidemier av smittsamma minnen. Det startar ytterligare en evolutionsprocess, där det är hjärnorna som är i överflöd, medan artefakten är en och samma.

Det betyder inte att artefakter inte utvecklas. Bilens historia t ex är en utvecklingshistoria så god som någon. Alltifrån stenyxan till datorn har artefakterna påverkat oss. Vi tänker annorlunda på grund av dem. Våra tankar förstärks också av dem. Det vet var och en som suttit och skrivit vid en persondator. Utan den skulle man inte fått hälften sagt. Men den viktigaste kulturprodukten som verktyg för tänkandet är naturligtvis språket. Språket är en mall för tänkandet lika mycket som ett datorprogram är en mall för datorkörningar. Utan språket skulle vi helt enkelt inte kunna tänka särskilt mycket (Tänk dig en dator utan program!).

Alla dessa kulturprodukter förändrar dramatiskt vår livsmiljö, den ekologiska nisch där vi lever. Vi blev ekologiska ingenjörer långt innan genetisk ingenjörskonst såg dagens ljus. Bävrar är också ekologiska ingenjörer. Men medan bävrar fortsätter att bygga sina dammar planerar vi resor till planeten Mars! Det som driver på den utvecklingen är den stora plats som memerna tagit i våra hjärnor.

Det finns bara en vetenskapligt accepterad förklaring till utvecklandet av komplext designade föremål, vare sig de är organismer, artefakter eller tankesystem. Det är evolution genom reproduktion under urvalstryck. Vore det inte för att vi lyckats smitta varandra med en gemensam mempool skulle inte artefakterna, inklusive våra språk, kunnat utvecklas. Vår kunskap skulle inte kunna ackumuleras. Vår idé- och kulturhistoria skulle bara inte existerat.

I det genetiska perspektivet är vi fortskaffningsmedel för genernas bestånd och utspridning. I det memetiska perspektivet är tekniska landvinningar ett sätt föra memerna vidare. Tänk på snabbare färdmedel att föra människor tillsammans så att de kan överföra sina smittsamma minnen på varandra. Tänk på boktryckarkonsten som lyfter språkets betydelse för att massprida memer. Tänk på telekom! Memerna har fått en kulturell "kropp" av tekniska prylar. All den stund vårt tänkande vore mycket begränsat utan dessa verktyg för memernas spridning så är det lätt att hålla med memetikern Robert Aunger när han säger att vi inte kan skilja kognition från teknologi .

Vi säger att den mänskliga genetiska koden är känd. Men alla miljoner genkoder (A,G,C och T) finns inte i någons huvud eller ens i en pool av huvuden. Istället finns de i en databas uppkopplad mot internet. Mycket av det vi kallar kognitiv kunskap ser idag ut på det viset. När vi släppte anden ur flaskan visade den sig vara ett fysiskt neuromem som är lika evolutionistiskt framgångsrikt som gräs. Gräs blir förmodligen den första biologiska livsform förutom den memetiskt nedlusade människan som får en utomjordisk närvaro.

Referenser: Robert Aunger (2002) The Electric Meme: a new theory of how we think.
            Jean-Pierre Changeux (1986) Neuronal Man: the biology of mind.
            Daniel C Dennet (1996) Kinds of Minds: toward an understanding of consciousness.