Aktuellt om världsbildsvetenskaplig forskning.  Arkiverat
Vecka 47

En brajt sajt
Tema närvarokänsla
VAD ÄR EN MEM?
Vad tänker du på när jag använder ordet minne? Jag slår vad om att du inte
tänker på begreppet mem. Begreppet lanserades av Richard Dawkins. Han beskriver
i sin berömda bok Den Själviska Genen hur genernas reproduktion
genom våra cellers maskineri driver evolutionen. Mer än 17% av vår genmassa
består transposomer. Dessa gener gör över huvud taget inget annat än att
kopiera sig själva hela tiden. Memer är samma sak fast mentalt. Ett slags
minnen som kan kopiera sig. Med Dawkins ord: "Ett replikerande informationsmönster
som använder hjärnor för att sprida kopior av sig själv..."
En hjärncells beredskap att signalera beror på en uppsättning
elektriskt laddade molekyler och så kallade trasmittorsubstanser som
kan skifta på tusendelar av en sekund. För att informationsmönster i korttidsminnet
ska hinna kopiera sig krävs därför speciella förutsättningar.
Hjärncellerna är kopplade till varandra på ett speciellt sätt. Det är
inte så att varje hjärncell bara kan kommunicera med sina närmaste grannar.
Men det är heller inte så att hjärncellerna bildar ett slumpmässigt
nätverk. Istället bildar de ett nätverk som i matematiska modeller
brukar kallas "small-world". Det betyder att de flesta av hjärncellernas
kommunikationskanaler går till de närmaste grannarna, men en mindre
del når långt ut till hjärnceller i andra delar av hjärnan.
Anledningen till att sådana nätverk benämns som "små världar" är
att de lämpar sig så bra just för snabb spridning av lokal information till
hela nätverket. Bland människor i sociala nätverk som kan beskrivas på det sättet
sprids t ex skvaller eller infektioner snabbare än i andra modeller av
sociala nätverk. För hjärnans del innebär det att om ett "smittsamt minne"
uppstått någonstans i hjärnan är det nästan ödesbestämt att det kommer att
kopieras till stora delar av hjärnan.
Eftersom långtidsminnen som aktiveras måste rekonsolideras kan
"smittsamhet" komma att inkorporeras som en aspekt av "vanliga"
minnen. Det betyder att en nygammal minnesepidemi oss ovetandes startas upp nästa
gång vi drar oss just detta till minnes. I själva verket härjar ett
otal sådana minnesepidemier hela tiden i hjärnan och tävlar om utrymme.
Det är klart att de minnesepidemier som är mest spridda vid en minnesrekonsolidering
har störst chans att få vara med och tävla igen. De sprider sig oerhört
snabbt. Bakterier tar 20 minuter på sig mellan generationsväxlingarna, men
de smittsamma minnena, memerna, hinner med tusentals generationer på
så lång tid.
I den här bilden är memerna som parasiter på vanliga minnen. Den genetiska evolutionen
har skapat en hjärna som kan masskopiera minnen. När denna mekanism väl finns
tar den memetiska evolutionen vid. Resultatet av denna oerhört mycket snabbare evolution
sätter spår i hjärnan som inte generna har kontroll över.
Men vad betyder då memerna? De minnen som sprider sig i epidemiologiska
hjärntävlingar är väl inga minnen som vi är direkt medvetna om. Fast
i all den stund känslor är kopplade till "vanliga" minnen och memerna lever "på ryggen"
av dessa minnen är de kanske rent av en del av närvarokänslan. De vill vara med och styra. Och framför allt vill de lämna värdhjärnan och sprida sig till andra hjärnor!
Referenser: Robert Aunger (2002) The Electric Meme: a new theory of how we think.
MedVetTekt -
veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik
Veckans Medicinska nyhet
VACCIN MOT EBOLA PÅ FÖRSÖK
Den första ebolaepidemin bröt ut 1976. Den andra först 1995. Av okänd anledning
bryter numera epidemier av ebola ut med allt tätare mellanrum. För en vecka sedan
rapporterades om 11 smittade personer i Kongo. Av erfarenhet vet man att 9 av 10
som fått smittan dör en snabb död till följd av inre blödningar. Idag finns
inget botemedel. Experter har länge menat att ett vaccin vore det bästa sättet
att stoppa spridning av sjukdomen.
För bara tre år sedan började ett amerikanskt forskarteam arbetet på ett
vaccin som experimentellt kunde testas på apor. De har lyckats skydda aporna
helt från ebolaviruset. Som en följd av detta kunde i veckan ett försök
med vaccin på 27 frivilliga människor påbörjas. Ett bredare upplagt försök
med ebolavaccin kan förhoppningsvis påbörjas 2005.
Källa:
http://www.eurekalert.org/pub_releases/2003-11/nioa-nev111803.php
Veckans Vetenskapliga nyhet
STOR MUTATION MOT NY ART
I en artikel i Nature 12:e november berättar forskare vid Michigan State University
om ett försök som försöker få svar på frågan hur en art anpassar sig till
snabbt förändrade yttre betingelser. Man ändrade med genteknik helt enkelt
färgen på olika arter av blommor som pollineras av bi respektive kolibri.
Man kunde göra detta genom att skifta en del av en kromosom som man tror
motsvarar en enda gen mellan blommorna. En sådan förändring kunde alltså naturligt
ske genom mutation.
Blommorna med helt nya färger
ändrade helt beteendet så att vissa blommor som tidigare enbart pollinerats av
bin med den nya färgen enbart pollinerades av kolibrin.
Blommorna med helt nya färger ändrade helt blommornas miljö så att vissa blommor som tidigare enbart pollinerats av bin (och anpassats efter detta) med den nya färgen enbart pollinerades av kolibrin. Fortsatta generationer av denna blomma skulle alltså därefter gradvis få anpassa
sig till sitt nya sätt att bli pollinerad. En ny art av denna blomma skulle alltså uppstå
genom en mutation som dramatiskt förändrade dess utseende för att först därefter finslipa
andra delar av sitt utseende som bättre passade den nya situationen.
Källa:
http://newsroom.msu.edu/site/indexer/1701/content.htm
Veckans Tekniska nyhet
LYSSNA PÅ NANOGITARR
En forskare vid IBM har tillsammans med två studenter skapat en spelbar gitarr
i nanostorlek. Gitarren kan bara ses genom mikroskop. Strängarnas tjocklek
motsvarar ca 500 atomer på rad. Deras längd är sådär en miljondels decimeter.
Frekvensen på strängarnas vibrationer är ca 17 oktaver högre än en vanlig
gitarr. Gitarren spelas genom att strängarna träffas med laserstrålar.
Nanogitarren är en kuriositet i studiet av små resonanssystem. Forskarna tror
att dess betydelse kan vara stor för att pedagogiskt göra nanoteknik greppbar
för allmänheten. Till detta syfte kan du genom att klicka på följande länkar
höra hur forskarna spelar på gitarren nedskalat till oktaver som det mänskliga
örat uppfattar. Bugle Call Cagey
Källa: http://www.news.cornell.edu/releases/Nov03/NEMSguitar.ws.html