Populär Världsbildsvetenskap
    med MedVetTekt    © 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Skicka en tom e-post för gratisnummer  
   INDEX
   LIVSSYN
   WEBBOK
   EZINE
   LÄNKAR
   KONTAKT

Beställ min bok i tryck! Draget från oändligheten. Nu i tryck!




Tema Närvarokänsla
Del 1
Ingen idé utan känslor
Del 2
Det psykiska arvet


PVs OnlineForum


Neuroteologi










Webdesign Indexkompaniet Nilsson HB


Framsidan
Bokpresentation
Publicerat
Förlagsutgivning
Vem är jag

Aktuellt om världsbildsvetenskaplig forskning.   Arkiverat

PicoSearch
  Hjälp

  Vecka 47

 En brajt sajt

                Tema närvarokänsla[1]

 

 

VAD ÄR EN MEM?

 

Vad tänker du på när jag använder ordet minne? Jag slår vad om att du inte tänker på begreppet mem. Begreppet lanserades av Richard Dawkins. Han beskriver i sin berömda bok Den Själviska Genen hur genernas reproduktion genom våra cellers maskineri driver evolutionen. Mer än 17% av vår genmassa består transposomer. Dessa gener gör över huvud taget inget annat än att kopiera sig själva hela tiden. Memer är samma sak fast mentalt. Ett slags minnen som kan kopiera sig. Med Dawkins ord: "Ett replikerande informationsmönster som använder hjärnor för att sprida kopior av sig själv..."

En hjärncells beredskap att signalera beror på en uppsättning elektriskt laddade molekyler och så kallade trasmittorsubstanser som kan skifta på tusendelar av en sekund. För att informationsmönster i korttidsminnet ska hinna kopiera sig krävs därför speciella förutsättningar.

Hjärncellerna är kopplade till varandra på ett speciellt sätt. Det är inte så att varje hjärncell bara kan kommunicera med sina närmaste grannar. Men det är heller inte så att hjärncellerna bildar ett slumpmässigt nätverk. Istället bildar de ett nätverk som i matematiska modeller brukar kallas "small-world". Det betyder att de flesta av hjärncellernas kommunikationskanaler går till de närmaste grannarna, men en mindre del når långt ut till hjärnceller i andra delar av hjärnan.

Anledningen till att sådana nätverk benämns som "små världar" är att de lämpar sig så bra just för snabb spridning av lokal information till hela nätverket. Bland människor i sociala nätverk som kan beskrivas på det sättet sprids t ex skvaller eller infektioner snabbare än i andra modeller av sociala nätverk. För hjärnans del innebär det att om ett "smittsamt minne" uppstått någonstans i hjärnan är det nästan ödesbestämt att det kommer att kopieras till stora delar av hjärnan.

Eftersom långtidsminnen som aktiveras måste rekonsolideras kan "smittsamhet" komma att inkorporeras som en aspekt av "vanliga" minnen. Det betyder att en nygammal minnesepidemi oss ovetandes startas upp nästa gång vi drar oss just detta till minnes. I själva verket härjar ett otal sådana minnesepidemier hela tiden i hjärnan och tävlar om utrymme.

Det är klart att de minnesepidemier som är mest spridda vid en minnesrekonsolidering har störst chans att få vara med och tävla igen. De sprider sig oerhört snabbt. Bakterier tar 20 minuter på sig mellan generationsväxlingarna, men de smittsamma minnena, memerna, hinner med tusentals generationer på så lång tid.

I den här bilden är memerna som parasiter på vanliga minnen. Den genetiska evolutionen har skapat en hjärna som kan masskopiera minnen. När denna mekanism väl finns tar den memetiska evolutionen vid. Resultatet av denna oerhört mycket snabbare evolution sätter spår i hjärnan som inte generna har kontroll över.

Men vad betyder då memerna? De minnen som sprider sig i epidemiologiska hjärntävlingar är väl inga minnen som vi är direkt medvetna om. Fast i all den stund känslor är kopplade till "vanliga" minnen och memerna lever "på ryggen" av dessa minnen är de kanske rent av en del av närvarokänslan. De vill vara med och styra. Och framför allt vill de lämna värdhjärnan och sprida sig till andra hjärnor!

Referenser: Robert Aunger (2002) The Electric Meme: a new theory of how we think.



[1]  Avsnitt under denna huvudrubrik ingår i ett bokprojekt. Det innebär inte att texten nödvändigtvis
överensstämmer med den slutliga versionen. Upphovsrätten gäller dock även denna text. Vanlig citering
är självklart tillåtet om man uppger källan och att göra länkar till dessa sidor uppmuntras.  




MedVetTekt - veckans notiser inom Medicin Vetenskap och Teknik

Veckans Medicinska nyhet

                       VACCIN MOT EBOLA PÅ FÖRSÖK

Den första ebolaepidemin bröt ut 1976. Den andra först 1995. Av okänd anledning bryter numera epidemier av ebola ut med allt tätare mellanrum. För en vecka sedan rapporterades om 11 smittade personer i Kongo. Av erfarenhet vet man att 9 av 10 som fått smittan dör en snabb död till följd av inre blödningar. Idag finns inget botemedel. Experter har länge menat att ett vaccin vore det bästa sättet att stoppa spridning av sjukdomen.

För bara tre år sedan började ett amerikanskt forskarteam arbetet på ett vaccin som experimentellt kunde testas på apor. De har lyckats skydda aporna helt från ebolaviruset. Som en följd av detta kunde i veckan ett försök med vaccin på 27 frivilliga människor påbörjas. Ett bredare upplagt försök med ebolavaccin kan förhoppningsvis påbörjas 2005.

Källa:   http://www.eurekalert.org/pub_releases/2003-11/nioa-nev111803.php

Veckans Vetenskapliga nyhet

                       STOR MUTATION MOT NY ART

I en artikel i Nature 12:e november berättar forskare vid Michigan State University om ett försök som försöker få svar på frågan hur en art anpassar sig till snabbt förändrade yttre betingelser. Man ändrade med genteknik helt enkelt färgen på olika arter av blommor som pollineras av bi respektive kolibri. Man kunde göra detta genom att skifta en del av en kromosom som man tror motsvarar en enda gen mellan blommorna. En sådan förändring kunde alltså naturligt ske genom mutation. Blommorna med helt nya färger ändrade helt beteendet så att vissa blommor som tidigare enbart pollinerats av bin med den nya färgen enbart pollinerades av kolibrin.

Blommorna med helt nya färger ändrade helt blommornas miljö så att vissa blommor som tidigare enbart pollinerats av bin (och anpassats efter detta) med den nya färgen enbart pollinerades av kolibrin. Fortsatta generationer av denna blomma skulle alltså därefter gradvis få anpassa sig till sitt nya sätt att bli pollinerad. En ny art av denna blomma skulle alltså uppstå genom en mutation som dramatiskt förändrade dess utseende för att först därefter finslipa andra delar av sitt utseende som bättre passade den nya situationen.

Källa:   http://newsroom.msu.edu/site/indexer/1701/content.htm

Veckans Tekniska nyhet

                      LYSSNA PÅ NANOGITARR 

En forskare vid IBM har tillsammans med två studenter skapat en spelbar gitarr i nanostorlek. Gitarren kan bara ses genom mikroskop. Strängarnas tjocklek motsvarar ca 500 atomer på rad. Deras längd är sådär en miljondels decimeter. Frekvensen på strängarnas vibrationer är ca 17 oktaver högre än en vanlig gitarr. Gitarren spelas genom att strängarna träffas med laserstrålar.

Nanogitarren är en kuriositet i studiet av små resonanssystem. Forskarna tror att dess betydelse kan vara stor för att pedagogiskt göra nanoteknik greppbar för allmänheten. Till detta syfte kan du genom att klicka på följande länkar höra hur forskarna spelar på gitarren nedskalat till oktaver som det mänskliga örat uppfattar. Bugle Call Cagey

Källa:  http://www.news.cornell.edu/releases/Nov03/NEMSguitar.ws.html