Tema närvarokänsla[1]

 

 

VAD ÄR SKILLNADEN MOT DJUREN?

 

Immunförsvaret har kallats en förlängning av hjärnan. Man har nyligen hittat signalmolekyler som finns i nervsystemet även i immunsystemet. Kan immunförsvarets uppbyggnad säga oss någonting om våra kognitiva strukturer?

Att evolutionen har skapat immunförsvaret är de flesta införstådda med. Men hur fungerar det? Låt oss först titta på en annan evolutionsskapelse, den resistenta bakterien. Den har uppkommit på grund av överdriven användning av antibiotika säger du nog. Javisst, men hur? Penicillin eller annan antibiotika orsakar inte mutationer hos bakteriernas gener. Bakterier med en mutation som gör dem resistenta mot penicillin fanns redan när penicillinet började användas allmänt för ett antal årtionden sedan. Medicinen tillför bara ett urvalstryck som gynnar dem. De som inte är resistenta dör helt enkelt. De som var resistenta från början blir en större andel av den totala populationen. Receptet att motverka detta har varit att ta fram andra antibiotika än penicillin.

Det är samma recept som immunförvaret använder sig av. Antikroppsförsvaret ombesörjs av ca 1 kilogram celler. Cellerna reagerar bara mot specifika ämnen via sina receptorer. Varje cell har bara en typ av receptor. Men till följd av slumpmässiga olikheter i cellernas gener, och det stora antalet celler i immunförsvaret, finns det nästan alltid någon cell som reagerar på ämnen som kan vara farliga för organismen. Dessutom är den immunologiska miljön inom varje individ unik, vilket gör det svårt för mikrober att anpassa sig till vårt immunsystem.

Vi, såväl som bakterier, använder oss av en i systemet från början inbyggd mångfald. Det finns de som tror att vi också har mentala "celler" av det här slaget. Nervsystemet i våra hjärnor skulle härbärgera en ohygglig mängd moduler med regler av typen: "I händelse av X, gör A; i händelse av Y, ändra handling till B." Evolutionen skulle så att säga ha installerat mångfalden även i våra huvuden, så att vi kan försvara oss på ett eller annat sätt oavsett situation vi hamnar i.

De generella förklaringarna till även vårt mentala beteende skulle alltså gå att finna inom evolutionsbiologin. Människoapor av samma art men i olika naturliga miljöer har t ex uppvisat kulturella skillnader som kan förklaras på detta sätt.

Psykologin som akademisk forskningsdisciplin har varit tvungen att anpassa sig till evolutionsbiologins framgångar. Efter uppsvinget för kognitiva teorier på 60-talet upplevde psykologin på 80-talet en kris. En allmänt omfattad teori för det mänskliga psyket värd namnet fanns inte i sikte. På två decennier växte en helt ny psykologisk forskningsgren fram, evolutionspsykologin.

Den uppenbara skillnaden mellan andra djur och deras värld och vår värld måste förklaras med en specifikt mänsklig natur som evolutionen installerat i våra hjärnor. Evolutionspsykologer letar därför efter adaptiva problem som vår art ställts inför under sin historia.

Under nästan hela människans historia har vi varit jägare och samlare. Jägar-samlarsamhället var vår naturliga miljö i miljontals år. Bara de senaste 10000 åren har vårt samhälle förändrats. Eftersom evolutionen är en långsam hantverkare är detta en alldeles för kort tid för den att installera nya lösningar. Det mänskliga psyket är alltså anpassat för jägar-samlarsamhället.

Det skulle betyda att det hela tiden väcker minnen till liv inom oss från denna tid även i vår moderna kulturgärning. Dessa nedärvda minnen fungerar som ett filter vid förvärvande av nya minnen redan i fosterstadiet. De mest extrema av evolutionspsykologerna menar att det nyfödda spädbarnet redan har på plats den mesta av den kunskap det behöver för att klara sig som vuxen. Vi lär oss egentligen inte saker senare i livet, vi bara drar oss till minnes...

De mindre extrema evolutionspsykologerna menar att den kulturmänniska som kan frammanas på detta sätt inte kan lägga till ett alltför tjockt kulturlager ovanpå människoapornas. Skillnaden mellan oss och schimpansen i genetisk informationsmängd är nämligen bara i storleksordningen 4 megabyte! Mycket mindre än arbetsminnet i en modern persondator. Knappast utrymme för alltför avancerade kulturminnen.

Men alla behöver inte komma ihåg allt. Vi utbyter minnen med en lätthet som vida överstiger djurens när vi väl försett vår språkmodul i hjärnan med det lokala språkets ord. Djuren har känslor som vi. Vissa djur har medfödda mentala moduler som liknar våra. Men de kan inte sprida sina minnen i populationen så att det uppstår en kulturell populationsgenetik av närvarande idéer. Det är det som är skillnaden.

Referenser: Robert Aunger (2002) The Electric Meme: a new theory of how we think.