UTVECKLING TILL GODHET

Vi gör sommaruppehåll med att svarapå en läsarfråga om "Fångens dilemma" och om vadmemetisk evolution kan ha att säga om dilemmat.

"Fångensdilemma" är en klassiker inom spelteorin. Det är ett enkelt"spel" för två, men med många analoga situationer i det verkligalivet. I grundversionen är båda spelarna "fångar" tagna för ettgemensamt brott och ges följande förslag var och en enskilt: Om ingen av ererkänner brott så får ni båda ett kort straff; om du erkänner brott men den andrenekar till brott, så blir du frisläppt medan den andre får livstids fängelse;om ni båda erkänner brottet får ni båda ett medellångt straff. Och omvänt, omdu inte erkänner medan den andre erkänner så går han fri medan du får livstid.

Du är en av fångarna ochfår detta förslag. Vad bör du göra?

Ni har förmodligen iförväg lovat varandra att inte erkänna någonting över huvud taget. Det vorebra, för då får ni båda bara ett kort straff. Men det är självklart frestandeatt bryta löftet för egen del och erkänna. Då får ju den andre stackaren, omhan håller fast vid löftet, stå där med hela skulden medan du går fri. Fast åandra sidan kan ju han resonera lika ojust och om han erkänner men inte du, sååker du på alltihop. Det är säkrast att erkänna. Då har du chans att gå heltfri. Förmodligen får du ett medellångt straff, men du riskerar åtminstone intelivstid.

Det bästa för fångarnavore naturligtvis att de båda höll sitt löfte, men hur ska detta samarbetekunna uppbringas i den rådande situationen (och i andra analoga situationer idet verkliga livet)?

Evolutionistiskaspelteorier ser till utfallet av sådana här tvåmannaspel sedda som enpopulation. Vilken typ av spelare kommer att få fördel och kan föröka sig inompopulationen? I alla enkla sådana modeller visar det sig att det är typen somförsöker gå fri på bekostnad av de lojala och godtrogna som sprids snabbastinom populationen. Men så fort man komplicerar modellerna bara en aning, så attspelarna kan lära sig av tidigare misstag, uppkommer en typisk evolutionistisk"kapprustning". De godtrogna lär sig knep att upptäcka vilka som ärlojala och håller sina löften och vilka som vill åka gratis på andrasbekostnad. Naturligtvis lär sig gratisåkarna också knep att bättre dölja sinafalska syften.

För att komma ur dettanya dödläge som inte automatiskt leder till ökat samarbete inom populationensom helhet måste modellerna ta med ytterligare en faktor som gör dem merverkliga och mindre abstrakta. Vem har vi oftast kontakt med? Våra närmastegrannar naturligtvis! Om modellerna dessutom medger att vi till en viss gradkan välja umgängeskrets så öppnasdörrarna på vid gavel för utveckling av alla möjliga sociala mönster och normeroch för utveckling av memplex[1]som befrämjar samverkan och lojalitet framför kortsiktig vinning på andrasbekostnad.

Tänk på goda råd i stilmed

Man måste älska för att bli älskad.

Det krävs att man är en vän för att få vänner.

Bjud på dej själv så blir du omtyckt.

Till följd av evolutionistiskt betingad kapprustning har vi blivit såbra på att läsa av varandras beteende att det bästa sättet att framstå som god(och därför någon man vill ha att göra med) är att faktiskt vara god!