Jag föddes 1948 i Huskvarna. Tog studentexamen där i matematisk/naturvetenskaplig linje. Ja, jag tog studentexamen. Det var sista året för den gamla studentexamen med muntliga förhör och allt. Mina föräldrar hade båda bara sex års utbildning. Jag var enda barnet. Jag lyssnade mycket på jazzradion på den tiden, och blev jazzfrälst. Genom att titta på tevenyheterna blev jag övertygad antimilitarist och pacifist. Det senare ledde till att jag vägrade värnplikt, men godtog att göra 14 månaders civiltjänst på SIDA istället. Så jag kom upp till Stockholm 1967. Efter civiltjänsten skrev jag in mej på Stockholms universitet. Det var alltså 68. Man kan väl säga att det som hände då under 68-rörelsen gjorde att jag kastade om mina prioriteringar och jag började läsa sociologi och pedagogik. Jag uppmanades att påbörja doktorandstudier i sociologi, men livet kom emellan.
Under åren jag tog min fil kand träffade jag min svarta amerikanska fru. Vi adopterade så småningom en koreansk dotter och en colombiansk son och skaffade oss hus i Upplands Väsby. Jag jobbade som utredningssociolog på landstinget. Så en dag 1984 blev jag utsedd till projektledare för datoriseringen av vårt registersystem. Jag fick min första PC och kände mej som om jag kommit hem igen till den matematiska världen jag fascinerats av som ung. 1993 fick jag reda på att min mamma led av obotlig cancer. Jag slutade på mitt jobb, fick ett avgångsvederlag (dom ville bli av med folk), och startade upp min firma Indexkompaniet. Jag hade snubblat över en mjukvara för artificiella neurala nätverk och lyckats övertala några finansiärer att jag hade ett program som kunde förutse trenderna på OMXindex. Vi skulle handla på index via indexoptioner. Upp som en sol. Ner som en pannkaka. 1996 dog min mamma. 1998 hade alla mina finansiärer dragit sig ur. Men nu hade jag fastnat för internet. Jag lyckades skaffa en Israelisk bannerannonseringsfirma som kund (Hyperbanner sedermera Bpath). Samtidigt blev min fru sjuk i cancer. Jag jobbade hemifrån vid datorn och skötte min fru fram till hennes död i hemmet natten till sveriges nationaldag 2000. Under tiden hade jag ordnat ett kontrakt som gav mej heltidsarbete för Bpath. Men så kom dotcomdöden. Jag stod ensam. Utan fru (vi hade varit gifta sedan 1971), utan kunder till firman, utan jobb, utan a-kassa och utan inkomst. Jag sålde huset och flyttade till en pytteliten tvåa i söderort. Hyran var liten och täcktes av efterlevnadspensionen. Jag råkade säga till en chattvän att jag alltid velat skriva en bok. Hon sa: Gör det nu! Och på den vägen är det.
Tillägg sommaren 2005 Jag är nu inne på min tredje bok och är nygift och nybliven farfar och flyttat till en något större lägenhet i söderort.
Tillägg vintern 2007 Jag har nu startat ett andra liv. Läs detta och träffa mig sedan där!
|
