absolut nollpunkt
Den lägsta möjliga temperaturen.
acceleration
Vid acceleration uppstår "ytor" mot resten av verkligheten. Detta beror på att
"krökningen" av rumtiden, vilket är acceleration
enligt den allmänna relativitetsteorin, gör att det uppstår
"händelsehorisonter".
algoritmiskt informationsinnehåll
Den kortaste
beskrivningen av en struktur är dess algoritmiska informationsinnehåll.
analytisk metod
Att använda sig av en
analytisk metod innebär att studera hanterbara exempel på en större helhet för att
gradvis kunna öka precisionen i beskrivningen av helheten.
antipartikel
Varje partikel har en
antipartikel som har samma massa men med motsatta laddningar. Partiklar utan
laddning är sina egna antipartiklar.
antropiska principen
Finns i olika varianter.
Men alla utgår från att universum på något sätt kan bestämmas utifrån det faktum att vi finns här
som observatörer.
axiom
Av alla teorem som tillhör ett formellt system är axiom en
speciell klass som inte härleds genom produktionsregler, utan förutsätts och
används som utgångspunkter för att härleda nya teorem.
Banachmått
Ett tal som kan anges
som yta för en
mängd punkter vilken som helst i ett plan.
Bayes teorem
Detta teorem är en "organisationsprincip" som gäller såväl vid evolution i allmänhet som vid kunskapsinhämtning.
beräkningsteori
Detta studiefält har vuxet
fram som vetenskaplig teori i och med datorernas intåg. Beräkningsteorin anger gränser för vad
som är möjligt att beskriva.
Big Bang
"Den stora smällen" vid universums början.
Booleansk algebra
Denna formella struktur
är utgångspunkten för alla matematiska strukturer. Booleansk algebra är ett komplett formellt system,
vilket innebär att för varje välformad sträng, S, kan antingen S själv eller
[~S] härledas. Dessa två strängvarianter tolkas därför vanligtvis som motsatser.
bosoner
Bosoner kallas alla
partiklar som har heltalspinn (0,1...). De är
kvanta i standardmodellens kraftfält.
Calabi-Yau
Enligt supersträngteorin finns det sex tätt ihoprullade extra rumsdimensioner i varje punkt
i det vanliga tredimensionella rummet. De bildar en sexdimensionell "sfär" av
en speciell form (vars geometri utarbetades av matematikerna Eugenio Calabi och
Shing-Tung Yau) som kallas Calabi-Yau.
Cantors diagonalteorem
Om man fortsätter att
räkna 1, 2, 3, 4 o s v i all oändlighet har man fått en mängd som betecknas med
den grekiska bokstaven omega, ω. Mängden av alla punkter på en linje
betecknas med c (första bokstaven i engelska continuum). 1873
bevisade matematikern Georg Cantor att c är större än ω. Cantors bevis har kommit att
kallas Cantors diagonalteorem. Förklaringen finns att få i
appendix B. I korthet går det ut på att visa att 2 upphöjt till ett godtyckligt
tal (0, 1, …ω) alltid är större än det talet. 2 upphöjt i 0 är 1 (1 är
större än 0), 2 upphöjt i 1 är 2 (2 är större än 1) o s v tills, slutligen, 2
upphöjt i ω är c (c är större än ω).
computalism
Om det finns en nivå där
varje fenomen är utbytbart mot en beräkning som kan utföras av en på den nivån
lokaliserad dator (det må vara bakom pannbenet eller hela universum), så betyder det att allt
är duplicerbart. Skillnaden mellan "verkligheten" och dubbletterna är enligt
denna skola, som kallas computalism, inte absolut utan enbart
relativ.
dekoherens
Det specifikt
kvantfysikaliska fenomenet interferens är under normala förhållanden ytterst svårupptäckt på grund av att
varje process vi studerar är sammanflätad med omgivningen på så ofantligt många
sätt att vi bara kan hoppas att det jämnar ut sig. Processerna dekoherar
och kan i praktiken beräknas oberoende av varandra.
determinism
Determinism är tanken
att det inte finns ett enda "gap" i naturen där man skulle kunna plugga in ett
mirakel istället för en beräkning.
dimensioner
Hur många dimensioner som finns tillgängliga för ett fysiskt objekt har att göra med hur
det är begränsat. En biljardkula på ett carambolebord, där det inte finns några
hål att stöta ner kulan i, är begränsat till planets två rörelseriktningar,
medan kulan på ett vanligt biljardbord kan frigöra sig från planets
begränsningar och röra sig även i en tredje dimension när den droppar ner i
något av hålen.
DNA
Kommer av engelskans Deoxyribo
Nucleic Acid som är den kemiska beteckningen på ämnet för arvsmassan.
ekologisk nisch
En ekologisk nisch är en av de ekologiska villkoren dikterat, mer eller mindre
bestående, förhållningssätt i ekosystemet som arter, som kommer och går,
tvingas anpassa sina roller efter.
ekvivalenta beskrivningar
Formella beskrivningar
som beskriver samma struktur kallas ekvivalenta. Matematiker talar om
ekvivalensklasser.
epistemologi
Epistemologi betyder
studiet av kunskap och processerna som leder till kunskap.
experiment
Inom experimentell
vetenskap är experimentet en kritisk metod med vars hjälp teorier kan
rationellt kritiseras.
expertsystem
Expertsystem kallas en
grupp datorprogram inom AI-området som består av en stor kunskapsdatabas
(oftast sammanställd genom intervjuer med experter inom det område programmet
ska tjäna) kopplat till en "slutledningsmodul".
fermioner
Fermioner kallas alla
partiklar vars spinn inte är heltal (1/2, 3/2…). De är alla antingen kvarkar eller leptoner, d v s materiepartiklar.
formella system
Alla formella system består av symboler och regler för hur man formar strängar av dessa
symboler. Varje enskilt formellt system har dessutom regler för vilka strängar
som skall räknas som satser i just det formella systemet.
framväxande egenskaper
Nya egenskaper som växer
fram till följd av kollektiva effekter. Man talar om emergerande
organisation som uppstår spontant utan planering eller organisatör.
friktion
Friktion är omvandlingen
av en relativt sammanhållen rörelse till en mer oordnad rörelse med
rörelsemoment åt olika håll. Omvandlingen sker på molekylärnivå till följd av
elektromagnetiska effekter. Utan friktion vore inte liv möjligt.
fundamentala händelser
Begreppet står för
enklast tänkbara odelbara händelser bortom tid och rum. Liksom de odelbara fotonerna bildar ljus skulle dessa händelsekvanta bilda själva dimensionerna där allt annat
händer, enligt en teori av kosmologen Lee Smolin.
funktion
Synonymer till funktion är avbildning eller transformation. Matematiskt är en funktion
en regel som till varje element i en mängd ordnar ett element i en annan mängd.
Ofta används ordet funktion i betydelsen design eller ordning för ett syfte.
fysiskt möjligt
Till skillnad från vad
som är logiskt möjligt är det som är fysiskt möjligt bara sådant som faktiskt existerar någonstans i multiversum.
förväntningsgenerator
Filosofen och
kognitionsteoretikern Daniel C. Dennet har myntat detta uttryck som en metafor för medvetandet.
geodetisk bana
Kortaste vägen mellan
två punkter.
grammatik
Grammatik är egentligen
syntaxregler, men den mänskliga hjärnan antas utvecklat en "instinkt för
grammatiskt språk" som gör det lättare att komma ihåg sekvenser av ord och
ordbitar. Dessa grammatiska "instruktioner" korrigerar för fel och gör att
livslängden och att den möjliga spridningen av ett talat uttryck förlängs
dramatiskt.
gravitoner
Partiklar med
heltalspinn (2) som förutsägs i den supersymmetriska standardmodellen och i supersträngteorin och som antas vara gravitationens kvanta i en färdig teori för kvantgravitation.
gränsfrihetsvillkor
Tanken att universum är ändligt, men inte har några gränser.
Gödels teorem
Matematikern Kurt Gödel
lyckades 1931 med något som kommit att kallas ofullständighetsbeviset.
Det är ett rigoröst matematiskt bevis på si så där 100 sidor. Den mest
lättförståeliga förklaring av vad beviset egentligen säger har givits av
fysikern och statistikern E. T. Jaynes, det låter kortfattat så här:
Inget formellt system kan garantera sin egen motsägelsefrihet, eftersom det är ett
elementärt logiskt faktum att A och icke-A samtidigt implicerar alla
påståenden, sanna som falska och att varje implikation i ett formellt system kan härledas från ett formellt system som
härbärgerar motsägelser och därför kan ingen implikation bevisa att systemet är
motsägelsefritt.
Heisenbergs osäkerhetsprincip
Heisenbergs
osäkerhetsprincip inom kvantfysiken säger att något som befinner sig i ett orörligt
tillstånd är omöjligt, eftersom vi då vet både dess absoluta position och dess
rörelse (att den inte har någon), vilket inte är möjligt enligt denna princip.
Heisenbergs osäkerhetsprincip är fundamental för den kvantmekaniska beskrivningen av
verkligheten. Den gäller inte bara
omöjligheten av orörliga positioner utan också omöjligheten att samtidigt ange
ett elektromagnetiskt fälts magnetiska och elektriska styrka exakt, dessa måste
ständigt fluktuera, även i ett energilöst absolut tomrum.
Higgsfysik
Det som skiljer ut
Higgsfysiken är att det som gäller för alla andra fysiska system, lättjefullhetens
princip, att de strävar mot sitt lägsta energikrävande tillstånd, ställs på
huvudet i Higgsfysiken. När Higgsfältet når sitt lägsta tillstånd tillför det energi till andra de andra fälten, bryter spontant symmetrin och
tilldelar de andra fältens partiklar massor.
holism
Uppfattningen att man
inte utifrån de lagbundenheter som gäller för de enskilda delarna kan härleda
de lagbundenheter som gäller för helheten (efter Hoffmeyer).
holografisk princip
Flera forskare tror att
någon form av holografisk princip är grundläggande för allting annat. En ledtråd är att olika delar
av den matematiska kartan över M-teorin beskriver samma underliggande fenomen dels i ett språk där de
kvantmekaniska effekterna är starka och dels i ett där dessa till stor del kan
bortses från. Man talar om M-teorins inneboende kvantmekaniska symmetrier.
hypotesrymd
Alla antaganden man
finner möjliga som svar på en konkret frågeställning; eller snarare, det är
genom dessa antaganden frågeställningen blir konkret.
icke-kommutativ geometri
En form av geometri där
avstånd saknar mening. Används inom M-teori för att beskriva tillstånd bortom rums- och tidsavstånd.
induktion
Det finns inte någon
generell regel för att göra induktiva slutledningar, utan man får använda olika
medel beroende på vilken bakomliggande information man har tillgång till. Induktiva resonemang visar då vilka
förutsägelser vi kan göra utifrån den information vi väljer att använda vid våra beräkningar.
inflationsteorin
En kosmologisk modell där universum alldeles i sin
början genomgår en period av oerhört
snabb utvidgning (på bråkdelen av en sekund dubbleras universums storlek 167
gånger). Alla resultat pekar mot att teorin om den inflationistiska
utvecklingen av universum bråkdelen av en sekund efter Big Bang är riktig. Det betyder att hela universums historia från en
trilliontedels trilliontedels trilliontedels sekund (en trilliontedel =
1/1000000000000) efter Big Bang är beskrivet med en vetenskaplig teori som knappast kommer att förändras mycket i sina huvuddrag i
framtiden.
information
Skillnaden mellan min
kunskap om en
situation och alla möjligheter i situationen som inte begränsas av denna min
förkunskap är ett mått på min information om situationen. Shannon, grundaren av informationsteorin, kallar
informationsmängden "ett mått på vår osäkerhet". Information är alltså
skillnaden mellan vad vi vet och inte vet och mäts i informationsbitar;
en bit är åtskillnaden mellan två möjligheter, ett ja-/nejsvar på en
fråga.
interferens
Partiklar i parallella
universa "ingriper" i varandras historier. Detta kallas interferens. Denna belyses oftast med
hjälp av det berömda diffraktionsexperimentet.
Fotoner skickas en och en mot en dubbelspalt varvid en diffraktion uppstår som om en våg träffat dubbelspalten. "Vågen" består av
fotoner i parallella universa som påverkar de enstaka fotonerna i vårt skikt av
multiversum.
intuitionism
En doktrin som säger att
matematiska begrepp bara bör användas om de är baserade på direkt och självklar
intuitiv förståelse. En matematikerversion av solipsism.
instanton
Ett slags pseudopartikel som motsvaras av kvantfysikaliska processer i imaginär tid. Begreppet instanton har också fått stor betydelse i moderna kosmologiska teorier.
instrumentalism
En skola som hävdar att
ändamålet för vetenskapliga teorier enbart är att förutsäga resultatet av experiment och inte att förklara verkligheten.
jagplex
Ett
komplex av memer knutna till ett illusoriskt jag.
kaos
Kaos
kallas den instabilitet i ett händelseförlopp som gör att initialt små
skillnader växer explosionsartat.
komplexitetsteori
En gren av datavetenskap
som behandlar vilken resursmängd, såsom tid, minneskapacitet, energi o s v, som behövs för att utföra en given klass beräkningar.
kontrafaktiska villkorssatser
Detta är satser av
typen; om Hitler hade vunnit andra världskriget, så skulle…… Vi förstår
intuitivt vad som menas, men deras logiska status är problematisk.
Kopernikanska principen
Denna princip, som säger att det inte är något speciellt med oss och vår plats i
universum, har gång på gång visat sig
vara en fungerande slagruta i fysikens historia.
kosmologi
Kosmologi är studiet av hela
universum, dess egenskaper och ursprung.
kvanta
Alla energiformer har
sina minsta odelbara enheter, kvanta. Med andra ord är allt
mätbart kvantifierat.
kvantteorin
En
teori för
fysiken i multiversum. Detta är David Deutsch koncisa och eleganta formulering. Denna teori föddes ur
Heisenbergs och Plancks mondäna principer.
Köpenhamnstolkningen av
kvantteorin
Skolbokstolkningen
av kvantteorin som håller fast vid ett enda universum genom att döma ut alla de övriga som aldrig existerande, även de
som bidraget till utfallet av en observation. Man har lärt en generation
fysikstuderande att man aldrig får fråga om verkligheten mellan observationer.
LSP
Enligt supersymmetriska
teorier, som supersträngteorin och den supersymmetriska standardmodellen, har alla partiklar en
superpartner. Dessa s k spartiklar sönderfaller alla till den lättaste superpartnern, som kallas LSP.
mem
Mem är ett begrepp som
hittades på av den kände evolutionsbiologen Richard Dawkins som benämning på en kulturenhet som överförs via imitering.
memetik
Memetiken är en
förlängning av genetiken och den biologiska evolutionen in på
kulturhistorien.
metafor
Ord eller utryck hämtade
från ett annat sammanhang som används för att beskriva någonting med hjälp av
en liknelse. En del metaforer blir språkligt permanenta, t ex bordsben.
metaforisk överföring
En metafor är ett sätt för oss att känna oss förtrogna med något nytt på
basis av något välkänt, därmed kan känslan vi förknippar med det välkända
överföras på det nya. Ett begränsat antal termer kan med hjälp av metaforer fås att omfatta ett obegränsat antal erfarenheter.
Moores lag
Gordon Moore är känd
för ett yttrande han gjorde 30 år före
millennieskiftet om datachips där han förklarade att antalet transistorer på
kretsarna fördubblas var 18:e månad. Det betyder att datorn blir dubbelt så
snabb med 1,5 års intervaller. Fram till idag har denna förutsägelse stämt väl överens
med verkligheten, därför har den kommit att
kallas Moores lag.
M-teori
I mitten av 1990-talet
lyckades teoretiska fysiker visa att de fem olika supersträngteorierna och supergravitationsteorin kunde förenas i en enda teori i elva dimensioner, nämligen just M-teorin. De är alla
lågenergigränssnitt till denna bakomliggande teori.
multiversum
Enligt en växande skara
teoretiska fysiker finns det inte ett universum; det finns många. Fysikerna
kallar det multiversum. Inom denna större verklighet
finns en oändlig mängd parallella världar till vår egen och allt som kan hända händer eller har hänt.
mörk materia
Vanlig synlig materia
utgör mindre än en procent av alla energiformer i universum. Vanlig ickestrålande materia
utgör mindre än fyra procent. Mörk exotisk materia (inklusive mörk energi) utgör hela 96% av allt som
finns.
nanorobotar
Nano står för
miljarddel. Robotar i storleksordningen miljarddels meter med motorer stora som
en molekyl är ingen utopi längre. Nanotekniken är en prioriterad teknik på
nationell prestigenivå.
naturlagar
De senaste decennierna
har en omvälvande förståelse vuxit fram inom naturvetenskapen; att alla
upptäckta naturlagar kan härledas till de bakomliggande självklara symmetrierna och
strukturlösheten hos det perfekta tomrummet. De förhållanden som måste
gälla i ett absolut intet har visat sig gälla på ett bakomliggande plan också för
vår vanliga verklighet.
negativt tryck
En egenskap hos ett
tillstånd som fysikerna kallar falskt vakuum som i praktiken fungerar som antigravitation.
nyttovärde
Inom beslutsteori åsätts varje par av sannolikt utfall och handlingsalternativ ett
nyttovärde. Den handling bör väljas som
minimerar förlusten eller maximerar nyttan vid multiplicering av sannolikhet med nyttovärde.
Ockhams rakblad
En vetenskaplig tumregel
som säger att man inte ska göra fler (rimliga) antaganden än nödvändigt. Ett
annat sätt att uttrycka samma sak är; man bör välja en hypotes som har få
(rimliga) alternativa hypoteser framför en som har många.
Omegapunktteknologi
En teknologi som kan
återskapa alla omgivningar.
ontologi
Läran om varats
beskaffenhet.
oåtkomlig information
Information som ligger
bortom ett objekts händelsehorisont.
permutationssymmetri
Det är en ganska
remarkabel upptäckt som gjorts vad gäller elementarpartiklar att även om de är oskiljbara så är de räknebara, det har i sin tur
att göra med att de är utbytbara, har permutationssymmetri, vilket i sin tur är ett
annat sätt att säga att de har spinn. Spinn är nämligen liksom all
rotation utbyte
av positioner mellan delar av ett system.
Planckenheterna
Planckenheterna fås genom att kombinera de tre grundläggande enheterna
ljushastigheten, gravitationskonstanten och Plancks konstant. Bland Planckenheterna finns
t ex Plancktemperaturen som den mindre kända motpolen till den absoluta nollpunkten,
nämligen den högsta möjliga temperaturen. För exakta värden på Planckenheterna
se appendix C.
Plancks kvantum-princip
Tanken att all energi bara kan utsändas eller absorberas i avgränsade kvanta.
Plancktemperaturen
Den högsta möjliga
temperaturen.
positivism
En extrem form av
instrumentalism som hävdar att alla påståenden som inte är beskrivningar eller
förutsägelser av observationer är meningslösa. Detta positivismens
grundpåstående är enligt sin egen utsago meningslöst.
qualia
Filosofiskt begrepp för
den subjektiva fenomenvärlden, t ex det onda när man känner smärta, det röda
när man ser en solnedgång, det sträva när man dricker ett glas vin.
rationalitet
Givet samma information måste alla rationella sätt att göra en slutledning på ge samma
resultat.
realism
En filosofisk ståndpunkt
att det finns en yttre fysisk verklighet som påverkar oss genom våra sinnen.
rumtiden
En
approximation av en del av verkligheten (multiversum), där rum och tid ses som ett fyrdimensionellt block.
smateria
På samma sätt som
materia är uppbyggt av partiklar är smateria