Februari

2005-03-01	2005-02-28
	Skåda världen, mina damer och herrar, skåda världen! Vattnet, det speglande ljusets anletsdrag. Lövens ljuva rassel i morgonskymningsvind. Fågelkvitter vid dagens födelse. Den stigande sol med naturlig värme och ändå den stora tystnaden där mänskligheten dragit fram.
2005-02-27	2005-02-26
Fan va lönen inte räcker långt, utan bara kort. Kan man få påökt, snälla chefen?	Retoriska frågor tapetserar hjärnans vindlingar, letar efter givna svar i ingenstans. Verklighet eller dröm, det är frågan?
2005-02-25	2005-02-24
Någon gång, och av outgrundlig anledning hade Crit anlänt till Ura och där erövrat dess land, rikedom och innevånare. Nu, som i alla sagor, hände det sig att en främling dök upp på Ura. Ingen vet varifrån han kom eller vart han var på väg.	En gång, på Ura, var det precis som här på jorden onda tider. Där härskade en man vid namn Crit och i folkmun sades det att han kom från en annan värld. En värld fylld av höga berg och eviga raviner. Där, i skuggan av tre enorma bergstoppar, fanns en fästning så fruktansvärd att inte ens asätare vågade slå sig ned på dess tinnar och torn. Sägnen talte vidare om att där var Crit född och bara där kunde han dö. På Ura hade han nu regerat i 16000 år. Andra och mer visa män förtalde att Crit var en av de tretton förtappade själarna som hade förvandlats till män när tiden skapades. Detta var längre tillbaka än vad de äldsta på Ura kunde påminna sig.
2005-02-23	2005-02-22
Så en dag kom en man vandrade ned från Hagirdanas karga värld klädd i vargaskinn och med ett vänlig vilt utseende. Ner till byn vid bergens fot kom han för att fråga efter en svart och gammal själ. Ingen förstod vad han menade, ingen kunde hjälpa. Byborna bara skakade på sina huvuden. Vem skulle vilja söka en svart själ och en gammal sådan till på köpet?	Ansvar Utom i ordning tingen kan vandra för kunskap och tålighet inte kan förändra Ge med sig i önskan förändrar känslor i tid men ansvar består
2005-02-21	2005-02-20
Askgrå Asken var väldigt grå Den innehöll intet Annat än grått Grå kan jag fördraga Gråa askar likaså Grå tomhet går mig på nerverna	Idag är en bemärkelsedag. Idag blev vi 159 000 fattigare den 10-e mars. Då skall vi nämligen hämte vår första husbil. En begagnad Hobby 600 halvintegrerad. Det blir till att putsa rost och fixa småsaker, men den ser cool ut på håll :)
2005-02-19	2005-02-18
FARS Farsen står en upp i halsen När blev verklighet verklig för alla Aldrig. Hur kan man anses kunna sjunga när inte en ton är ren Hur kan massmedia ge sken av storhet när det bara är dret	Det var en gång en ensam tid, en tid som kunde göra allt trots att den var ensam. En ensam tid hade sin gilla gång, lånt bortom väntan eller stress. Det var en tid att minnas, fast den var ensam. En tid som många av oss hungrar efter. Sakta kunde den göra så mycket att du skulle kunna leva i en sådan tid ensam. En gång i tiden var en ensam tid bara din.
2005-02-17	2005-02-16
I en perverterad diskussion på TV igår kväll såg jag två sidor av patriarkatet. En kvinna som frågade varför sexdiskussionen kring hockeyspelarna i Tre kronor var så viktig. Sen pratade hon bara om det helat tid, hela tiden. Som kvinna var hon en skam för sitt kön. Hon tom tog skitstövlarnas parti och sa att det var delvis kvinnans fel att hon råkat ut för den situation hon hamnade i. För fan! Ingen man skall ha sex med en stupfull kvinna. Vidare var det två hockeyledare som aldrig hade sett något otillbörligt. Wake up and smell the shit. Massor av människor, inklusive jag själv, kan ju vittna om hur det går till i svensk idrottsrörelse. Supande, pennalism, sexuellt förtryck, hat, kort sagt grabbvälde. Grabba det du. Fan ta svin	En gång, i en tid allt för avlägsen, på en planet kallad Ura var det kanske så att du och jag möttes. Inte för att slåss eller älska utan för att iakttaga. Om det nu inte var så undrar jag vem som skall förtälja den fantastiska historien om hur den förste av de tretton besegrades av den siste av de sju och vem skall då sjunga
2005-02-15	2005-02-14
...., med en varsam tryckning av din hand står vi i mörkan skog, i en glömd värld och förgången tid. Vad vi kallar träd är här tusenfalt högre än Terras och mörkret hundrafalt mörkare. Mellan stammar av evigt åldrande trevar sig en lägerelds varma sken. Bland sagors hägringar och ingenting står du och jag.
2005-02-13	2005-02-12
Genom tidsålder efter tidsålder har jag alltså kastat dig, tillbaka till Ura. Planeten med de höga träden och den gamla civilisationen. En civilisation så gammal att vår egen i jämförelse kan betraktas som ett barn ännu ej befruktat.	Story untold Tell me a story, so ancient that time do not remember Show me a tale for good and for bad Name me that eon wide and forgotten There was once a thing called entity an eternity ago where something like life lived This was a place for better or worse Just as today.

2005-02-11	2005-02-10
Februari ett helvete i tiden alla svåra stunder i mitt liv har börjat i februari En del är borta andra pågår nya kommer Februari, en helvetisk tid	Husbil, husbil på nätet jag ser. Undrar vad du kostar och vad du ger
2005-02-09	2005-02-08
Som inte det vore nog nu	Vem är jag. Mitt namn är Anders och jag är av manligt kön. Min ålder är idag 43 år 5 mån 8 dagar Jag har ca 200 högskolepoäng i knoppen och 20 år av arbetslivserfarehet i kroppen. Jag arbetar ibland, spelar golf ibland, leker vid datorn ibland, äter mat varje dag, sover varje natt. Verkar kort sagt normal
2005-02-07	2005-02-06
Så där bakom fasaden av skratt i halsen gråten satt Kikade fram i enstaka ögonblick Då trötthet sitt ansikte fick Kuvad av rollen i livet Osäker då inget är givet Väntar på nyskapad stund Att i ro få sova en blund Vad tär dig så hårt Vad är så himla svårt Att vilja resa men inte få Att leva men inte förstå	Gör det ont lille vän Frågade tandläkaren när blodet sprutade ahchaaa svarade jag 6 år Tror ni hon på priset prutade Än idag jag rysningar får
2005-02-05	2005-02-04
Vad är egentligen det rätta, att sluta ytterligare ett skal omkring sin personlighet eller leva som man tänker och därmed bli ansedd som galen? Alla de skal, masker, roller vi använder i vårt dagliga liv gör att vi lever som känslomässiga eremiter mitt i en överbefolkad och kaotisk värld. Den mano- depressiva människan är faktiskt mer i kontakt med sina känslor än vad vi är. Hon låter känslopendeln svänga fritt, medan vi bromsar vår pendel. Inom loppet av fyra minuter kan den sjuke uppleva den djupaste sorg och den mest euforiska glädje. Så är det för oss alla, men vi har lärt oss att inte visa det. Vårt samhälle tillåter inte de extrema pendlingarna och klassar dessa som onormala. Tvingade normer gör att pendeln fastnar i ett läge istället för att slå fritt. Självmord eller inspärrning blir följden för den som inte klarar av detta.	KÄNSLORS RUSSIN Ömsesidigt förtroende förlorat. Imploderad mening missförstådd. Mitt i ansiktet anor skurna, djupa fåror av intorkad förnekan.
2005-02-03	2005-02-02
När jag var liten. I sagans yttre rymd där fanns alla de hjältar jag en gång älskat. Där fanns alltid ett korn av upplysning i kampen mellan ondska och godhet. För vem har inte bett om en saga vid dagens slut, frågat efter Micke Mulligan? Vill du killa min rygg? Var inte varje natt som så när du var liten?	Grattis Saga Må livet tjäna dig väl och skrattet aldrig vara långt borta/Morbror
2005-02-01	2005-01-31
Grattis Annali ------------------------ LUSTA Kan man sitta på jobbet och längta utan att agera Kan man känna lusten i kroppen men avstå från att reagera Du kanske Jag ringer min kära.	Vad gör det om vi gör som vi gör, varje dag, Vad gör det om vi inte ändrar det vi gör. Vad spelar det för roll om vi inte ändrar våra vägar. Vad kan man göra utan att göra. Det frågar jag mig idag.

2005-02-01

2005-01-31