|
|
Vuxna - Studier och arbetsmarknadDe som har haft svåra neuropsykiatriska symtom under uppväxten har ofta även en svår skoltid bakom sig. Läs- och skrivsvårigheter är i denna grupp snarare regel än undantag och många har dåliga eller inga betyg alls. Ett stort antal har sämre studieresultat än vad som kan förväntas utifrån intellektuell kapacitet. Många slutför inte heller påbörjade studier vid universitet och högskola. Dagens arbetsmarknad - som kräver hög social kompetens, förmåga att hålla många bollar i luften samtidigt etc - blir för dessa personer svår att ta sig in på. Många vuxna har svårt att organisera och slutföra ett arbete. De kanske inte passar tider, har lägre stresströskel och svårt att vara så flexibel som krävs. Inte har de heller den uthållighet som krävs för att utföra enahanda arbetsuppgifter. På arbetsplatsen kan det också bli problem med samarbete med arbetskamrater och svårigheter med att underordna sig krav och direktiv. Den skiftande aktivitetsnivån skapar också särskilda svårigheter. Många av de vuxna i Lindqvist (1993) undersökning klarade bara av att arbeta med en arbetsuppgift i taget och några behövde till och med sova middag mitt på dagen för att orka. En del går från det ena arbetsmarknadsprojektet till det andra. Ett väl strukturerat arbete brukar fungera bäst men för att undvika tristess behövs också ett visst mått av oförutsägbarhet. Arbetskläder underlättar i och med att personen då inte behöver ställas inför så många val. En del blir egna företagare för att själva ha möjlighet att styra sina arbetsprestationer. För den som skall hjälpa gäller det att ta reda på under vilka omständigheter som den vuxne fungerar bäst.
Kreativitet tillsammans med en viss överaktivitet och intensiv läggning kan leda till att stordåd presteras. Därtill har den vuxne ofta lärt sig att undvika situationer den inte hanterar samt lärt sig olika strategier för att lotsa sig själv förbi de värsta fallgroparna. De allra flesta vuxna med neuropsykiatriska svårigheter klarar trots allt vardagslivet bra. Diskussioner och mötenLånga möten och konferenser kan vara lika olidligt för en vuxen som en lektion kan vara för ett litet barn med samma svårighet. Vuxna personer har ofta skapat sig strategier för att ta sig igenom dylika arrangemang, kanske propsar de på en extra rökpaus för att få möjlighet att röra på sig en liten stund. Eller så är han/hon personen som pratar hela tiden för att inte tappa intresset och därmed koncentrationen. Många är spontana och uppfattas i samtal som intressanta och spirituella. Tråkiga möten på arbetsplatsen livas upp av spontana kommentarer, eller i värsta fall skapar irritation i en mindre tolerant miljö. Häftiga diskussioner stimulerar många med neuropsykiatriska svårigheter. Många pratar också högt och intensivt och kan samtidigt glömma bort andra i samtalet. Många säger bara rakt ut vad de tänker utan tanke på omständigheter och konsekvenser.
En del associerar hela tiden till nya saker och samtalen kan bli ostrukturerade och osorterade. En bra hjälp vid diskussioner kan vara papper och penna. Den som har svårt att i minnet hålla kvar en tanke kan skriva ner den som stöd för minnet att komma ihåg vad man tänkt säga tills det blir ens tur.
|
