Vuxna - Organisering och planering av vardagslivet

Vardagliga arbetsuppgifter såsom hämtning och lämning på dagis, matlagning, städning inköp etc. kan bli svåra att genomföra utan fungerande rutiner.

Så länge de dagliga rutinerna upprätthålls fungerar vardagslivet väl men om de av någon anledning bryts tar det ofta lång tid och en kraftansträngning för att återupprätta den struktur som tidigare har fungerat. Hemmet riskerar att befinna sig i ett tillstånd av konstant kaos pga svårigheter att strukturera och organisera tillvaron.

Köksbordet är kanske överfullt av räkningar, reklam, meddelanden från barnens skola, tidningar, läxböcker och andra viktiga papper. Ytterkläderna kanske ligger i en hög i hallen och tvätten i en hög på badrumsgolvet. För den som är mycket impulsstyrd blir städningen kanske aldrig färdig eftersom nya små projekt hela tiden dyker upp. Dammsugningen avbryts av tvätten som måste läggas in i maskinen, i klädhögen hittas ett trasigt klädesplagg som måste lagas, i sylådan är det oreda som måste ordnas osv. Om telefonen ringer är allt bortglömt. Kanske han/hon kommer på sent på kvällen att städningen inte är färdig och fortsätter då istället för att gå och lägga sig.

Det är viktigt för vuxna att hitta sin egen individuella strategi för att hantera vardagen. Filofaxen, anteckningsblocket, kom-i-håg lappar, datorer etc är viktiga hjälpmedel. Det finns dock många hinder att överbrygga. Bara att handla kan innebära en svårighet. Även om man har skrivit en lista på vad man har tänkt att handla så är det inte säkert att man kommer ihåg att ta med sig den till affären. I affären är det ofta trångt och rörigt med många intryck vilket innebär att personen kan få svårt att koncentrera sig på det den tänkte sig handla. Kristina Sjögren som själv fått diagnosen ADHD som vuxen beskriver hur hon upplever vardagens matinköp till familjen:

"Om jag nu har turen att komma ihåg att skriva och få med mig en inköpslista, blir jag snurrig av att läsa den. Jag blir illamående, nervös, har bråttom och känner hela tiden ’äh, jag handlar det en annan gång, jag tar det sedan’ och glömmer det viktigaste. Jag känner att jag bara måste ut därifrån. Ofta slänger jag mig över frysdisken och köper något färdigt, pyttipanna, fiskgratäng eller något annat oekonomiskt." (Gravander m fl. 1999 s. 36)

Den som har svårigheter att hålla reda på sig själv måste följaktligen lägga ner en enorm energi på att hålla reda på en hel familj. Av tradition är det kvinnan som står för huvudansvar och omsorg av familjen även om denna roll så sakta börjar förändras. De könsroller vi fortfarande lever med innebär en extra belastning för kvinnor med neuropsykiatriska svårigheter om de inte lyckas leva upp till den roll de förväntas spela.

Kvinnor förväntas ha hög simultankapacitet, hon ska sköta hem och familj. Att inte lyckas till fullo i detta avseende kan kännas som ett stort misslyckande. Att inte komma ihåg barnens matsäck till utflykten, eller glömma bort barnens läxor, att ha svårigheter med att organisera och planera matlagning, inköp, städning, tvätt etc. är troligtvis mer belastande för kvinnor än för män. Därutöver skall kvinnan helst även sköta ett heltidsarbete samt göra karriär.

Att glömma och tappa bort, att hålla reda på sig själv och andra kräver strategier. Malin Widerlöv  som själv har diagnosen Aspergers syndrom har hittat sitt sätt:

"Det känns ofta som om jag hoppat in i någon annans liv för första gången. När jag skall gå ut händer det att jag glömmer att ta på mig skorna. Nu för tiden är jag medveten om att jag måste tänka på att komma ihåg skorna, så jag stannar upp, koncentrerar mig att allt är med: plånbok, pengar, nyckel, bh, kläder, skor och jacka, allt är avstängt. Hur ser jag ut? Har jag tvättat håret? Har jag ätit?" (Gravander m fl.1999 s. 113)

Svårigheter med matematik och logik var för majoriteten i Lennart Lindqvist undersökning från 1993 även ett stort problem i vuxen ålder. Det medförde att många hade svårt att klara sin ekonomi på egen hand.

>