Inledning

Olika diagnoser
Begrepp
ADHD
DAMP
Tourette
Asperger
FAS
Klinefelter/XXY
OCD
Diagnoskriterier
Diagnostik
Olika perspektiv
Positiva sidor
Flickor
Tonåren
Vuxna
Negativ utveckling
Behandling
Pedagogik
Skola
Elevvård
Samhällets stöd
Överklaga beslut
Kritiska röster
Kontakter
Länkar
Diskussion
Gästbok
Startsidan

 

Situationen i skolan för barn med neuropsykiatriska svårigheter

För att en person skall fungera bra i grupp så måste personen kunna vänta på sin tur, tåla motgångar, anpassa sig till andra och uppfatta andras budskap. Allt sådant som personer med neuropsykiatriska svårigheter har problem med.

I och med första klass förväntas barnen klara av att själva klä på sig, knyta skosnören, torka sig i stjärten etc. Många barn med neuropsykiatriska svårigheter har ännu inte tillägnat sig dessa färdigheter i första klass och märker tidigt i livet att de avviker från andra barn. De ser hur andra barn klarar av sådant som de själva har mycket svårt för och de känner krav på sig som de inte kan leva upp till.

Att inte lyckas är många gånger detsamma som att misslyckas.

FEL3.WMF (1526 bytes)

Den som misslyckas tidigt i livet grundlägger en dålig självbild. Barn med neuropsykiatriska svårigheter får ofta problem med självförtroende och självkänsla och kan ibland vara i behov av psykologiskt stöd i detta avseende.

Den sämre motoriken försvårar sådant som att fånga en boll, balansera på en plint och lära sig simma. Gymnastiklektionerna är för många barn med neuropsykiatriska svårigheter en situation där de ytterligare påminns om sin egen oförmåga.

Fasta rutiner i en strukturerad miljö som inte är överbelastad med intryck underlättar dessa barns inlärning. I vissa fall behöver barnet en egen assistent men de allra flesta klarar sig utan assistent om miljö och pedagogik anpassas efter barnets individuella behov. Däremot har många barn behov av att skolgången är anpassad under hela skoltiden.

I de fall det blir aktuellt att ta barnet från sin invanda skolmiljö och placera det i en ny klass, liten grupp eller enskilt med assistent är det av största vikt att ge barnet förutsättningar för att klara den nya inlärningssituationen. Misslyckas barnet ännu en gång är risken stor att barnet lägger skulden på sig själv.

Nedskärningarna i skolan har lett till mindre antal lärare, det finns för få skolpsykologer, skolkuratorer och speciallärare. Detta drabbar i första hand de svagare eleverna. Elever i behov av särskilt stöd har drabbats hårt av kommunernas besparingar och åtstramningar. Skolan räcker många gånger inte till för barn med neuropsykiatriska svårigheter.

"Alla våra åtgärder, liksom att avstå från att åtgärda, kan ha positiva och negativa effekter. Mycket handlar om våra attityder. Särställning måste inte beskrivas i negativa termar. Det är fint att gå i musik- eller idrottsskola. Jag önskar resurser att skapa fler små undervisningsgrupper med olika sammansättning, profilering och pedagogik, och att dessa grupper så långt möjligt beskrivs som positiva val" (Tore Duvner i Pedagogiska Magasinet 3/00).

SKOLAN SOM ARBETSPLATS>>>

BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (FLER SIDOR FÖLJER)>>>

SKOLANS MÅL>>>

SKOLANS ROLL>>>

SKOLMILJÖN>>>

MOBBNING>>>

SKOLLAGEN>>>

LÄROPLANEN - LPO94>>>

 
Uppdaterad
2002-01-06
neuronatet@brevet.nu ©2000-2001N@N
Marie Lundqvist
Socionom