Situationen i skolan för barn med
neuropsykiatriska svårigheter
För att en person skall fungera bra i grupp så måste personen
kunna vänta på sin tur, tåla motgångar, anpassa sig till andra och uppfatta andras
budskap. Allt sådant som personer med neuropsykiatriska svårigheter har problem med.
I och med första klass förväntas barnen klara av
att själva klä på sig, knyta skosnören, torka sig i stjärten etc. Många barn med
neuropsykiatriska svårigheter har ännu inte tillägnat sig dessa färdigheter i första
klass och märker tidigt i livet att de avviker från andra barn. De ser hur andra barn
klarar av sådant som de själva har mycket svårt för och de känner krav på sig som de
inte kan leva upp till.
| Att inte lyckas är många gånger detsamma som att misslyckas. |

|
Den som misslyckas tidigt i livet grundlägger en dålig självbild.
Barn med neuropsykiatriska svårigheter får ofta problem med självförtroende och
självkänsla och kan ibland vara i behov av psykologiskt stöd i detta avseende.
Den sämre motoriken försvårar sådant som att
fånga en boll, balansera på en plint och lära sig simma. Gymnastiklektionerna är för
många barn med neuropsykiatriska svårigheter en situation där de ytterligare påminns
om sin egen oförmåga.
Fasta rutiner i en strukturerad miljö som inte är
överbelastad med intryck underlättar dessa barns inlärning. I vissa fall behöver
barnet en egen assistent men de allra flesta klarar sig utan assistent om miljö och
pedagogik anpassas efter barnets individuella behov. Däremot har många barn behov av att
skolgången är anpassad under hela skoltiden.
I de fall det blir aktuellt att ta barnet från sin invanda skolmiljö och
placera det i en ny klass, liten grupp eller enskilt med assistent är det av största
vikt att ge barnet förutsättningar för att klara den nya inlärningssituationen.
Misslyckas barnet ännu en gång är risken stor att barnet lägger skulden på sig
själv.
Nedskärningarna i skolan har lett till mindre antal lärare, det finns
för få skolpsykologer, skolkuratorer och speciallärare. Detta drabbar i första hand de
svagare eleverna. Elever i behov av särskilt stöd har drabbats hårt av kommunernas
besparingar och åtstramningar. Skolan räcker många gånger inte till för barn med
neuropsykiatriska svårigheter.
"Alla våra åtgärder, liksom att avstå från att åtgärda, kan ha positiva och
negativa effekter. Mycket handlar om våra attityder. Särställning måste inte beskrivas
i negativa termar. Det är fint att gå i musik- eller idrottsskola. Jag önskar resurser
att skapa fler små undervisningsgrupper med olika sammansättning, profilering och
pedagogik, och att dessa grupper så långt möjligt beskrivs som positiva val" (Tore
Duvner i Pedagogiska Magasinet 3/00).
|