Skolans roll
Eftersom skolan är den plats där barn tillbringar en stor del av sin vakna tid borde
det vara där som samhället strävade efter att bevara och främja barns psykiska hälsa.
Grunden för psykisk hälsa är att barnen trivs i skolan och får
möjlighet att växa i självkänsla och självförtroende. Motsatsen är att behöva
känna sig misslyckad, vara utstött eller mobbad. Att misslyckas i skolan, ha
inlärningssvårigheter och/eller ha dåliga relationer till klasskamrater och lärare är
riskfaktorer för psykiska och sociala problem senare i livet. Skolan måste därför
fungera och vara en trygg och stimulerande arbetsplats för barnen.
Handikappombudsmannen (HO) har i en regeringsrapport (1998) påpekat
att skolan är skyldig att ge stöd till alla elever som har svårigheter i skolarbetet
och måste utreda barnets behov för att kunna ge rätt stöd. Ett barn som är i behov av
särskilt stöd har alltså rätt att bli utrett av både skola och sjukvård. Barnet
riskerar att hamna mellan stolarna då det föreligger oklarheter om ansvaret i denna dubbla
ansvarsfördelning. HO poängterar att okunskap kan leda till felaktiga beslut
och orättvis behandling och menar vidare att kunskaperna måste öka om olika
funktionsnedsättningar, vilka konsekvenser de kan föra med sig och hur de kan
kompenseras. Alla personer som möter barn med funktionsnedsättning i skolan måste ha
kunskap eftersom bristande kunskap är en vanlig orsak till elever med
funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till.
HO refererar till en undersökning från Skolverket av rektorers syn
på hur stödet till skolan skall utformas till elever med dolda funktionsnedsättningar.
Övervägande antal rektorer angav bristen på resurser som ett stort hinder för att
kunna ge rätt stöd. Majoriteten ansåg sig också vara i behov av ytterligare kunskaper
om elever med dolda funktionsnedsättningar.
Elever som har svårigheter i skolarbetet har rätt till särskilt stöd men skolan
klarar inte av att ge en likvärdig utbildning till alla elever i behov av särskilt
stöd. Orsakerna är många: rektorer har bristande kunskaper och
bristande resurser, lärarna har blivit färre och saknar kunskaper, specialpedagogerna
har blivit färre, elev- och skolhälsovården har drabbats av nedskärningar etc.
HO konstaterar att rättssäkerheten för barn med
funktionsnedsättning är svag i skolan. Det finns inga instrument för att med rättsliga
medel ålägga skolhuvudmän att följa de bestämmelser som gäller. Få beslut på
skolområdet kan också överklagas. Den enda möjlighet eleven har att få sin sak
prövad är genom Skolverkets tillsyn. Skolverket undersöker emellertid inte kvaliteten
på de åtgärder som sätts in för att stödja eleven. Det finns ingen möjlighet att
överklaga. Det finns inga sanktionsmöjligheter mot de kommuner som inte följer lagen.
|