Inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheter märks ofta i samband med skolstarten då barnet kanske får svårt att lära sig att läsa och skriva. En del av svårigheterna hänger samman med perceptionsstörningar. Uppmärksamhetsstörningen gör att barnet har svårigheter med att sitta stilla längre stunder och koncentrera sig på en arbetsuppgift. En förutsättning för att barnet skall lära sig något i skolan är att barnet är intresserad av arbetsuppgifterna. Barnet behöver ha hög motivation för att lyckas i skolarbetet. Målen måste också vara kortsiktiga och överskådliga för barnet.

Dyslexi

Dyslexi innebär större eller mindre svårigheter att tillägna sig normal läsfärdighet. Läs- och skrivsvårigheter är mycket vanligt. I en internationell studie (Lundgren 1998) från 1994/95 klarade så många som var fjärde svensk ( i åldern 16 – 65 år) inte av att tillgodogöra sig mer än mycket klart och välstrukturerad skriven information. Det innebär att ett stort antal människor inte har den läsförmåga som motsvarar de krav som ställs efter fullföljd grundskola.

Samma år undersöktes förekomsten av läs- och skrivsvårigheter hos unga arbetslösa i Kalmar län. Av dessa bedömdes 17 % ha grava läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare 14 % hade svårigheter i mindre grad. Mer än hälften av dem som hade grava svårigheter upplevde inte själva att de hade så stora svårigheter. De hade istället skaffat sig andra förklaringsmodeller genom åren som t.ex "att de var dumma", "inte gillade skolan", "inte var intresserade" etc. Bara 11% tyckte att läs- och skrivsvårigheterna var ett problem i arbetslivet. En förklaring till detta kan vara att personer med dessa svårigheter framförallt söker sig till yrken där läs- och skrivförmåga inte är det primära. De som i undersökningen läste långsammast hade en läshastighet av 25 ord per minut trots att de i andra deltester visade sig vara begåvade. (För att hinna med att läsa textremsan på TV krävs en läshastighet motsvarande 100 – 125 ord per minut).

Mellan neuropsykiatriska svårigheter och dyslexi finns betydande överlappning. Att lära barn läsa och skriva tillhör skolans primära uppgifter. Motoriska svårigheter kan leda till bekymmer inom flera områden. Svårigheter att hålla i pennan rätt bidrar till svårigheter att lära sig skriva rätt. Gillberg (1996) betonar vikten av att man inom skolan beaktar att dyslexi kan vara ett symtom på en mer komplex problematik omfattande aktivitetskontroll, uppmärksamhet, motorik, perception och språklig förmåga. Eftersom neuropsykiatriska svårigheter och dyslexi samt dyskalculi ofta förekommer tillsammans behövs mer riktade åtgärder för dessa barn i form av mindre undervisningsgrupper, hög lärartäthet och specialkompetens.

Vid dyslexikonferensen i maj 2001 intervjuades två speciallärare av tidningen Skolvärlden:

"Har man inte en läsförmåga som är funktionell så klarar man inte att söka kunskaper på egen hand och ta eget ansvar för sitt lärande. /…/ dagens arbetssätt mer eller mindre slår ut elever med läs- och skrivproblem. De kan inte strukturera upp sitt arbete. De klarar helt enkelt inte att leta upp den kunskap som de måste ha för att genomföra arbetsuppgifterna. /…/ Det var en tydligare struktur i klassrummen tidigare. Eleverna visste vad de skulle göra, vad som förväntades av dem, de fungerade bättre när de inte behövde ta det ansvar som nu är lagda på dem. "

Idrottslektionerna påverkas av barnets grovmotoriska svårigheter. Svenska, matematik och idrott är de ämnen som är mest sårbara och där många behöver mycket stöd. Det är också vanligt med försenad språk- och talutveckling samt andra talspråkliga problem.