|
|
|
Samhällets stöd
Flera undersökningar visar att såväl vuxna med egna svårigheter som föräldrar
till barn har upplevt betydande svårigheter i kontakter med olika myndigheter. Det råder
oklarheter i hur ansvarsfördelningen skall se ut mellan landsting och
kommun på många håll i landet.
Familjer och individer hänvisas till olika instanser och olika handläggare utan att
få den hjälp de behöver.
"En svårighet som gått som en röd tråd genom projektet är att
vuxna med DAMP/ADHD organisatoriskt inte av tradition hör hemma någonstans i kommunens
eller landstingets verksamheter. Man är inte rörelsehindrad, blind, döv,
utvecklingsstörd eller psykiskt sjuk" (Sääf Göransson 2000).
Ofta har problemen och svårigheterna också misstolkats vilket lett
till att personer inte har fått den hjälp de tyckt sig ha behov av.
Det är vanligt att en och samma person har kontakt med flera tjänstemän
inom olika myndigheter såsom arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, socialsekreterare
vid socialförvaltningen (kan vara flera olika beroende av frågans art exempelvis
biståndshandläggare för LSS, handläggare på Barn och familjeenhet och handläggare
för ekonomiskt bistånd), sjukbidragshandläggare vid Försäkringskassan, lärare och
elevvårdspersonal på skolan, daghemspersonal och Gode man. Därutöver kommer alla andra
kontakter med läkare, psykolog, kontaktperson, personlig assistent etc.
Om man inte upplever att man får den hjälp man vill ha eller anser sig behöva,
innebär alla kontakter ytterligare en belastning för individen eller
familjen.
Lagstiftning
Barn med funktionshinder och deras familjer berörs av en mängd olika lagar och det
är ofta svårt för familjerna att få överblick över lagstiftningen.
Ansvarsfördelningen är inte heller alltid klar eftersom det finns så många lagar och
myndigheter som har ansvar.
|
|