Tonåren - riskbeteenden
En del börjar tidigt gå ut och dansa, dricka alkohol och ha sexuellt umgänge med en
partner. Jag tänker mig att sexuallivet kan bli besvärligare för den
som har svårt att koncentrera sig. Att njuta och uppnå sexuell tillfredställelse
tillsammans med en partner kräver ett högt mått av koncentration och fokusering på den
egna kroppen samtidigt som en annan person finns där och skall ha uppmärksamhet. Detta
är dock ett ämne som knappt berörs i den litteratur som i dag finns i Sverige.
Den redan låga impulskontrollen minskar dramatiskt under alkoholens
inverkan.
| Det finns risk att en ungdom med neuropsykiatriska svårigheter tappar
omdömet totalt och göra dumma saker när den dricker alkohol. |

|
Svårigheten att sätta gränser ökar risken för överkonsumtion. Vilket för övrigt
även gäller vuxna. Snabba impulsiva beslut utan eftertanke kan leda till såväl
katastrofer som fantastiska upplevelser. Den som är orädd och gärna provar nya
spännande saker får naturligtvis även vara med om en hel del intressant.
Att vara mer lättledd än sina jämnåriga ökar risken för att utveckla ett destruktivt
beteende. Alkohol och narkotika utgör en extra riskfaktor. Ungdomar med extra
svårigheter både i sin egen person och i relation till andra hamnar lätt i grupper som
lever lite i utkanten, s.k marginaliserade ungdomsgrupper. För den som under många år
inte har funnit någon tillhörighet i andra grupper, som kanske pga av motoriska
svårigheter inte accepterats i någon idrottsförening, haft svårt med kamratkontakter
kanske för första gången känner sig accepterade för den de är i tvivelaktiga gäng.
Åsa Gravander, Malin Widerlöv och Kristina Sjögren delar frikostigt med sig av sina
upplevelser under tonåren i boken "Att handskas med livet". De har trots olika
neuropsykiatriska diagnoser samstämmiga erfarenheter. Tonårstiden har utgjort en svår
tid i livet.
"Jag saknade gränser, identitet och grupptillhörighet. Jag saknade förmåga att
tänka med logik och förnuft. Konsekvenserna av mitt handlande kunde jag varken förutse
eller bry mig om. Det enda som styrde mig var känslan" (Gravander et al 1999 s.30)
| De berättar hur de tidigt upplevde ett utanförskap och
hade känslor av att inte höra hemma någonstans. |

|
De beskriver en period i livet som varit kantad av asociala handlingar. De har tidigt
berusat sig på alkohol och även provat andra droger. De umgicks med knarkare, raggare,
utstötta, sniffare och andra människor som i största allmänhet inte platsar i
samhället.
"Jag sökte mig ständigt till farliga situationer, men råkade egentligen aldrig
riktigt illa ut någon gång. Redan som 13-åring befann jag mig på en synnerligen
olämplig plats, massfabrikens arbetarbaracker. Hembränd sprit flödade och minst tio år
äldre "pojkar" raglade, spydde och låg utslagan runt omkring mig. Mitt i
röran var jag, lycklig över allt det nya och spännande" (Gravander et al 1999 s.
54)
De klädde sig extremt och sminkade sig hårt. Kristina och Åsa beskriver hur det var
totalt befriade från rädsla, de körde bil och motorcykel utan vare sig
körkort eller hjälm. För Malin var tonårstiden extremt ångestfylld då hon bar på
tunga minnen från barndomen. Malin blev sexuellt utnyttjad som barn vilket satte stora
spår både i henne och hela familjen. Som 17-åring fick hon sitt första barn.
|