Neuropsykiatriska diagnoser

Innebörd och orsak

Att ha ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebär bl a att personen har problem med att rikta uppmärksamheten på uppgifter som den skall utföra, har svårt att utesluta ovidkommande intryck, samt att hålla fast vid uppgiften tills den är avslutad. Orsaken är ofta medfödd eller har med tidigt förvärvade brister i hjärnans funktion att göra. Svårigheterna märks ofta redan tidigt i livet och finns oberoende av hur barnets övriga livssituation ser ut men symtomen kan förstärkas i en ogynnsam miljö. I puberteten minskar symtomen för många. Om det är ett resultat av biologiskt/medicinska orsaker eller om personen har lärt sig att dölja sina svårigheter är oklart.

Många har som vuxna kvar sina svårigheter. En del kompenserar dessa med att bli duktiga yrkesmänniskor, egna företagare, idrottsmän etc. Många väljer yrken där de kan har möjlighet att arbeta individuellt.

Intryck och reaktioner

Människor med dessa svårigheter störs mycket lätt eftersom de inte kan filtrera bort ovidkommande intryck. Det medför ofta att de söker sig till platser där det kan få vara ifred i lugn och ro.

Små oförrätter kan orsaka stora aggressionsutbrott. När personen blir äldre lider han/hon många gånger av att inte kunna  kontrollera sitt humör. Många har sömnstörningar och har redan som mycket små haft svårt att komma till ro och somna på kvällarna. Många sover ytligt och oroligt under natten eller tvärtom så djupt att det inte ens som barn vaknar när det kissar på sig.

Regler och instruktioner

Förmågan att koncentrera sig varierar med motivation och situation. Det kan vara svårt att förutse hur en person med dessa svårigheter kommer att reagera i olika situationer. Personen blir ofta  missförstådd eftersom omgivningen tror att dess beteende är uttryck för bristande vilja eller  trots.

Som barn har de ofta svårt att uppfatta instruktioner och att hålla sig till överenskomna regler och det glömmer vad de skulle göra. De fungerar ofta sämre i större grupper men klarar sig bra ensam med en vuxen. Den strukturerade klassrumssituationen fungerar ofta bättre än rasterna. På rasterna är också barnet i en mer utsatt situation och många barn med neuropsykiatriska svårigheter blir mobbade i skolan.

Humöret växlar

Personer med dessa svårigheter har bättre och sämre dagar. Humöret växlar, likaså prestationerna. Dagarna blir ibland till långa perioder på flera veckor. Under dåliga dagar är det mesta fel. Tjat  stressar  personen ännu mer. En negativ spiral av tjat, skäll, hot och i värsta fall våld skapas lätt i svåra perioder. Det går varken att prata personen tillrätta eller med tvång få det att ändra sig. Om man har att göra med ett barn är det som vuxen mycket viktigt att bryta negativa nedåtgående spiraler. Kanske måste man se "genom fingrarna" ett tag för att återfå balansen inom familjen.

Självkänsla

Barn som är rastlösa, har koncentrationssvårigheter eller får okontrollerade utbrott upplever visserligen det egna beteendet som en svårighet, men omgivningens bemötande är ofta ett större problem. De blir vanligtvis behandlade som bråkstakar, som påfrestande, icke önskvärda, med alla de smärtsamma känslor som det väcker att inte känna sig förstådd, omtyckt och bekräftad. Påfrestningarna på självkänslan och frustrationen över att inte få behoven mötta upptar dem mer än deras eventuella diagnos.

Förändringar

Både barn och vuxna med neuropsykiatriska svårigheter behöver oftast förberedas noga på förändringar som det ofta har svårt att hantera. Krav på förändring möter ofta på motstånd, personen kanske är rädd för att misslyckas i en ny situation eller kan helt enkelt inte föreställa sig hur det kommer att bli. De kan sällan vänta och glömmer ofta vad de tänkte på eftersom nya impulser tar över tankebanorna, de har sedan svårt att återknyta till ursprungstanken om de får vänta för länge på sin tur.