Diagnoskriterier för Aspergers syndrom
A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar
sig på minst två av följande sätt:
1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala beteenden såsom
ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala
interaktionen
2. oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
3. brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra
(t.ex. visar inte, tar inte med sig, eller uppmärksammar inte andra på sådant som är
av intresse
4. brist på social eller emotionell ömsesidighet
B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende,
intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck:
1. omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är
abnorma i intensitet eller fokusering
2. oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner och ritualer
3. stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller
fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
4. enträgen fascination inför delar av saker
C. Störningen orsakar klinisk signifikant nedsättning av funktionsförmågan
i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Ingen klinisk signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen ( t ex
enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).
E. Ingen klinisk signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i
utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social
interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.
F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller
för schizofreni är inte uppfyllda.
|