Medicinsk behandling
Medicinering vid ADHD/DAMP
Då jag inte själv är utbildad medicinare är inte detta det område som lämpar sig
bäst för mig att diskutera. Mina kunskaper i ämnet är begränsade varför jag under
denna rubrik endast mycket översiktligt redogör för den vanligast förekommande
läkemedelsbehandlingen.
| Vid all läkemedelsbehandling måste man väga för- och nackdelar mot
varandra eftersom det inte finns någon medicin som är fri från biverkningar. |

|
Det mest använda medicineringen vid ADHD och DAMP är centralstimulerande medel,
vanligast är ritalina och amfetamin vilka endast skrivs ut på licens av
Läkemedelsverket. Sverige har en relativt restriktiv hållning till användandet av
centralstimulantia. Det finns farhågor om att dessa medel i läkemedelsform kan ge upphov
till missbruk senare i livet. Dessutom ser man en fara med att narkotika sprids i
samhället genom denna form av behandling. Jan-Olof Janols, ansvarig för
neuropsykiatriska utredningscentret vid Akademiska sjukhuset, uppger till att det inte
finns något som tyder på att behandling med centralstimulantia skapar narkotikaberoende
(Dagens Medicin 000229). Möjligheten att få behandling med centralstimulantia varierar
beroende på var i Sverige man bor eftersom endast ett litet antal kliniker har generell
licens på att skriva ut preparatet.
Kriterierna för att skriva ut centralstimulantia är
- En väl grundad diagnos
- Att andra stödformer har provats men inte räcker
- Att medicineringen regelbundet följs upp av en specialist.
Enligt Janols får ca 60-80 % av barnen någon form av positiv effekt av
medicineringen. Motsvarande siffra för vuxna är ungefär 50%.
Centralstimulantia förbättrar uppmärksamheten, hjälper individen att lättare
koncentrera sig och styra sina impulser. Inlärningsförmågan höjs, minne och tänkandet
förbättras. Överaktivitet, impulsivitet och aggressivitet minskar i allmänhet.
Som vid all medicinering finns det risk för biverkningar. De vanligaste är;
- Försämrad aptit
- Insomningssvårigheter
- Magont och huvudvärk (de första dagarna)
- Blodtryckshöjning
- Ev tics kan förvärras
- Ökad irritabilitet och känslighet
Bäst effekt ger medicinering med centralstimulantia i kombination med beteendeterapi.
Medicinering vid Tourettes syndrom
Vid medicinering av tics finns det en rad faktorer att ta hänsyn till. Vid särskilt
svåra tics kan det dock finnas anledning att överväga läkemedelsbehandling. Det kan
t.ex. finnas anledning att medicinera då ticsen är så svåra att de ger upphov till
muskelsvärk eller t.o.m. är så svåra att de skadar brosk och leder. Likaså kan
medicinering vara motiverat när ticsen är socialt handikappande eller inverkar mycket
på förmågan att koncentrera sig.
Nilsson & Pelling (1999) skriver att vid medicinering, speciellt vid samtidig ADHD,
kan det vara klokt att börja med mediciner som har minst biverkningar som t.ex. klondin
och centralistimulanta. Dock har neuroleptika störst effekt på svåra tics men
dessvärre också många biverkningar.
Serotoninåterupptagningshämmande mediciner - SSRI
Ångest, tvångssyndrom och depression kan lindras av
serotoninåterupptagningshämmande mediciner. Tyvärr kan dessa mediciner också öka
förekomsten av tics hos de personer som lider av det.
|