|
|
|
Att tänka på för t.ex skolpersonal,
familjebehandlare, vänner etc
A och O är kunskap om och förståelse för neuropsykiatriska svårigheter och hur
dessa kan ta sig i uttryck.
Varje individ är unik, det finns ingen patentlösning som gäller för alla.
Samarbete och samverkan mellan alla berörda underlättar om basen för samarbetet är
respekt, dels för varandra som personer men också respekt för att en och samma
situation kan upplevas mycket olika. I annat fall kan samarbetet snabbt vändas till
konflikt.
Att ta föräldrarnas bild av barnet på allvar trots att barnet kanske inte beter sig
likadant i alla situationer. En del barn fungerar alldeles utmärkt hemma i en lugn och
mindre kravfylld miljö samtidigt som tiden i skolan är kantad med konflikter och bråk.
Andra barn håller ihop sig och fungerar under skoldagen för att sedan "falla
ihop" och sätta igång en massa bråk när de kommer hem från skolan pga att de är
så trötta.
Det underlättar att se på problematiken som ett funktionshinder där en rad faktorer
samverkar och påverkar hur svår situationen blir, och inte som ett problem som ägs av
en enskild person eller familj.
Gör upp en tydliga planeringar som är överskådliga för personen/barnet i god tid.
Planera och förbered personen/barnet i god tid, förändringar kan vara svåra att
hantera, även positiva sådana.
En fast struktur med tydliga och realistiska regler underlättar det vardagliga livet.
Informera om nya regler i förväg.
- Stöd i form av text och bilder är till god hjälp för den som har auditiva
perceptionsstörningar.
|

|
- De som har ett mer konkret tänkande förstår inte metaforer, ironi och skämt. Tala
korrekt och var rak i kommunikationen.
- Kontrollera att personen/barnet förstått instruktioner.
- Uppmuntra starka sidor som intressen, begåvningar och andra resurser.
- Undvik situationer då personen/barnet måste vänta länge.
- En ostörd hörna för att vila sig en stund från alla intryck.
- Undvika större grupper, en del klarar bara en-till-ensituationer vid t.ex.
grupparbeten.
- Dämpa ljudnivån och ha så lite som möjligt på väggarna.
- Placeringen i rummet är viktig med tanke på personens perceptionssvårigheter och
impulsivitet. Tänk på att personen reagerar på alla intryck och då mister
koncentrationen, minska därför antalet intryck så mycket som möjligt, t.ex. skärma av
synfältet med att placera ett barn längst fram i klassrummet, sätt upp en skäm vid
arbetsplatsen, använd hörselskydd vid hög ljudvolym etc. Här finns utrymmer för
många kreativa idéer som det gäller att anpassa efter varje individ.
- Använd anpassade hjälpmedel som t.ex. tunga pennor och linjal, tjocka pennor, anpassad
arbetsplats med höj och sänkbart bord (för att kunna skifta arbetsställning), stadig
stol m.m.
|

|
- Tänk på att ett utåt självsäkert beteende kan gömma en osäker och rädd person.
- Aggressivitet är ett uttrycksmedel för något som inte är bra.
- Datorer är ofta mycket bra hjälpmedel.
- För att underlätta överblicken av ett arbete kan arbetet struktureras upp i mindre
delar.
- Prioritera vad som är viktigast.
- Motivationen är viktig, utan den blir inte mycket gjort. Arbetsuppgifterna måste
därför vara intressanta och lagom utmanande.
- Tics och tvångsbeteenden är oavsiktliga och kan inte styras med viljan
|
|