STANDARD FÖR WELSH SPRINGER SPANIEL
Ursprungsland/hemland........................................Storbritannien
Användningsområde:...........................................Stötande och apporterande fågelhund
FCI-klassifikation...........................................Grupp 8, sektion 2........Med arbetsprov
BAKGRUND/ÄNDAMÅL
Welsh Springer Spaniel är av mycket gammal ursprung Rödvita spaniels
har funnits i Wales sedan många hundra år. Redan på 1300-talet finns
dessa omnämnda i skrifterna, hundarna användes huvudsakligen till jakt
och man kan konstatera att rasen typmässigt är tämlingen oförändrad.
Rasen har en förhållandevis begränsad numerär. Den godkändes som
separat ras av Engelska Kennelklubben år 1902, då den också fick sitt
nuvarande namn.
HELHETSINTRYCK-
Welsh Springer Spanieln är en symmetrisk, kompakt, stark, aldrig
högbent hund byggd för uthållighet och hårt arbete. Rörelserna är
snabba och livliga med stor energi och gott påskjut.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR
Welsh Springer Spanieln är vänlig, gladlynt och mycket aktiv, aldrig
aggressiv eller nervös.
HUVUD/SKALLPARTI
Skallen skall vara proportionerlig med lätt välv hjässa. Partiet under
ögonen skall vara väl utmejslat.
STOP:
Stopet skall vara tydligt markerat.
NOSTRYFFEL:
Näsborrarna skall vara väl utvecklade och nostryffelns färg kan variera
från köttfärgad till mörk.
NOSPARTIET:
Nospartiet skall vara medellångt, rakt och tämligen kantigt.
KÄKAR/TÄNDER:
Käkarna skall vara starka med regelbundet och komplett saxbett.
ÖGON:
Ögonen skall vara medelstora och hasselnötsbrunna eller mörka,
de får varken vara utstående eller insjukna. Bindhinnan för inte synas.
ÖRON:
Öronen skall vara måttligt lågt ansatta och hänga tätt intill kinderna.
De skall vara relativt små och smalna gradvis av, mot spetsen och till
formen i viss mån likna ett vinlöv.
HALS:
Halsen skall vara lång och muskulös utan överflödigt halsskinn och
mjukt övergå i det sluttande skulderpartiet.
KROPP:
Kroppen får inte vara för lång. Den skall vara stark och muskulös.
Kroppslängden skall stå i proportion till benens längd.
LÄNDPARTI:
Ländpartiet skall vara muskulöst. Det skall vara lätt välvt och smidigt
övergå i baspartiet.
BRÖSTKORG:
Bröstkorgen skall vara djup och ha väl välvda revben.
SVANSEN:
Svansen skall vara okuperad och väl ansatt, bäras lågt. Den får aldrig,
bäras över rygglinjen. (Gäller fäste, inte ytterändan. Vi kupering fanns ju inte den kvar)Svansrörelserna skall vara livliga. Svansen skall
ha fana. Svansen skall vara i balans med hunden för övrigt.
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDET I SVERIGE
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL:
Frambenen skall vara medellånga, raka och ha god benstomme.
FRAMTASSAR:
Framtassarna skall vara runda med tjocka trampdynor. De skall vara
fasta och kattlika, inte stora eller spretiga.
BAKSTÄLLE:
Bakstället skall vara starkt och muskulöst, brett och välutvecklat.
Bakbenen skall ha god benstomme.
KNÄLED:
Knälederna skall vara måttligt vinklade, varken inåt eller mat?drivna.
UNDERBEN:
Underbenen skall vara breda.
HAS:
Hasorna skall vara lågt ansatta.
BAKTASSAR:
Baktassar se framtassarna.
RÖRELSER:
Rörelserna skall vara jämna, kraftfulla och vägvinnande med bra
påskjut från bakbenen.
PÄLS:
PÄLSSTRUKTUR:
Pälsen skall vara rak eller slät, silkeslen och tät, aldrig sträv eller vågig
En lockig päls är absolut inte önskvärd. På frambenen liksom på
bakbenen, ovanför hasen, skall det finnas måttliga behäng. Öron och
svans skall ha lätta behäng.
FÄRG:
Endast djupt röd och vit.
STORLEK/VIKT:
MANKHÖJD:
Hanhund: max 48 cm
Tik: max 46 cm
FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till
graden av avvikelse.
NOTA BENE:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg. Eller om
den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
TESTIKLAR:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt
belägna i pungen.