Basfakta om värvade förband i Gustav III armé
(1788-90)

Regementet organiserades 1721 med Västgöta tremänningsregemente som stomme. Det bestod från 1723 av åtta kompanier och var förlagt till Göteborg. Ett antal kommenderingar genomfördes till Finland, den första 1742, den andra 1751-62 för att delta vid bygget av Sveaborg, och den tredje 1790. Här kom regementet att delta i slaget vid Svensksund. 1801 upphörde regementet och personalen fördelades mellan Göta artilleriregemente och skärgårdsflottans sjöartilleri. Chefer har varit:

Fana förd mellan 1725-1731.

Mankell har inga uppgifter om deras deltagande i några operationer under 1788-89

1790

Regementet delas mellan skärgårdsflottan och Stora flottan.

Förbandet sattes upp i Skåne 1719 genom en sammanslagning av Smålands tre- och femmänningsregementen. Förbandet var kommenderat till Sveaborg för att medverka vid bygget under perioden 1751-1762. 1772 ingick förbandet i liv- och hustrupperna under namnet Konungens eget värvade regemente. 1828 reducerades regementet till ett garnissonskompani i Landskrona. 1858 upplöstes förbandet. Förbandet är även känt som:

Fana förd mellan 1718-1744

Fana förd mellan 1748-1777

Fanritningen i krigsarkivet anger detta för regementet 1771 då det gick under benämningen "Prins Fredrik Adolfs regemente. Om förslaget fastställdes vet jag inte.

Fana tilldelad 1776. Fanritningen i krigsarkivet anger detta utseende från 1773 (identisk med livgardets). Fanan behölls med detta utseende åtminstone till och med 1815.

Verksamheter under kriget 1788-90:

1788-89

Ingen uppgift om deras deltagande i några operationer.

1790

Regementet kommenderas i april att tjänstgöra ombord på stora flottan.

Det 1712 uppsatta Västra skånska utskrivningsregementet övergick vid freden 1721 till att bli ett värvat garnisonsregemente. Regementet växlade mellan Skåne och Stralsund. Förbandet skapades i södra Sverige 1721. 1789 gick regementet upp i Konungens egna värvade regemente. Regementet är känt som:

Fana förd mellan 1712-1724

Fana förd mellan 1724-1740

Fana förd mellan 1740-1757

Fana förd mellan 1762-1788

1788 förlorades fanorna vid sjöslaget vid Hogland. 1789 fick regementet nya fanor med samma utseende som tidigare, fast med Gustav III monogram.

1788 och 1790 var regementet kommenderat till tjänst vid flottan. Mankell har inga anteckningar om detta även skulle ha gällt för 1789.

Regementet sattes upp 1749 fördelat på två bataljoner vardera om fyra kompanier. Inledningsvis var regementet förlagt i Sverige men fr o m inträdet 1757 i det sjuåriga kriget flyttades det till Pommern. Det deltog i 1788-1790 års ryska krig och återgick sedan till Stralsund. Regementet var åter i Sverige 1807-1810. I samband med en fransk ockupation av Pommern 1812 upplöstes regementet för en kort tid. Det återuppsattes 1813. När svenska Pommern 1815 införlivades med Preussen över­gick regementet i preussisk tjänst. Regementet är känt som:

Fana förd mellan 1750-1757

Fana förd mellan 1761-1809

Utseendet på fanorna från 1809 och framåt är okända.

1788

Enligt Carl Herlitz i Meddelande 43-44 från Armémuseum fördes regementet till Göteborg efter den Dansk-Norska invasionen, och att man låg kvar där tills freden slöts 1789.

1789

Mitten av Augusti      Regementets båda bataljoner anländer till Finland

31 augusti                 Regementet finns vid Elimä men då ryssarna anfaller längs kusten sänds de den 2/9 till
                                   Hirvenkoski för att skydda älvövergången.

5 september             Regementet sänds till Lovisa

3 oktober                   Regementet marscherar till Elimä. I slutet av månaden sänds de till Sveaborg där man så
                                   småningom tar vinterkvarter.

1790

18 februari                Regementet kommenderas till den finska skärgårdsflottan.

28 maj                       En styrka om 50 dragoner och 75 man infanteri ur Psilanderhjelms regemente landsätts
                                   från skärgårdsflottan vid Koskila by. Styrkan genomför en raid mot ett magasin vid
                                   Yli Urpala (på vägen mellan Viborg och Fredrikshamn). Platsen försvaras av ca 120 ryssar,
                                   vilka överraskas och drivs på flykt. Förrådets innehåller och en mängd trossvagnar som
                                    förstörs innan man drar sig tillbaka igen.

7 juni                          En styrka om 3000 man landsätts vid Koivisto kyrka/Björkö. Psilanderhjelms regemente
                                   och livdragonerna kvarstannar i trakten av Björkö medan övriga sprider sig i området.

18 juni                        De trupper som varit i land tas ombord igen vid Koivisto kyrka.

Infanteriförband placerat i Stralsund, Pommern. Förbandet sätts upp i Stralsund 1720 genom en sammanslagning av Upplands- och Västgöta femmänningsregementen. Förbandet erhöll sitt namn 1722 och behöll det till 1815. Då Pommern överfördes till Preussen överfördes även regementet.

Teckning från krigsarkivet. Den föreställer troligen förslag till regementets livfana, en kombination av Sveriges och Danmarks riksvapen (drottningen kom från Danmark)

.

Kompanifanor, med Gustav III och Sofia Magdalenas monogram, förda mellan 1783 och 1802.

 Nya fanor tilldelades1802, nu med Gustav IV Adolf och drottning Fredrika Dorotea Wilhelminas monogram.

1810 tillfördes återigen nya fanor, nu med Karl XIII och Drottning Hedvig Elisabets monogram.

1788-89

Enligt Carl Herlitz i Meddelande 43-44 från Armémuseum fördes regementet till Göteborg efter den Dansk-Norska invasionen, och att man låg kvar där tills freden slöts 1789.

1790

Våren         Regementet kommenderas för tjänstgöring på stora flottan

Förbandet sattes upp i södra Sverige 1742 men kommenderades 1753 till bygget av Sveaborg. Efter en kortare tid i Stockholm fördes förbandet 1762 åter över till i Finland där det blev kvar. 1773 sätts en tredje bataljon upp i Stockholm. Under Finska kriget (1808) utgjorde regementet garnisonstrupp på Sveaborg och upplöstes i samband med fästningens kapitulation i maj 1808. Förbandet är även känt som:

Fana förd mellan 1741-1757

Fana förd mellan 1760-1772.

Då regementet antar namnet Änkedrottningens regemente och får samtidigt nya fanor.

Kompanifanorna är troligen vita med Gustav III monogram på ena sidan och Lovisa Ulrikas på den andra. Livfanan bör haft det kombinerade svensk/Preussiska vapnet på ena sidan enligt nedan.

1788    

Juni              3.bat överförs från Stockholm till Helsingfors. och ingår i G M Armfelts kår under framryckningen
                     mot Fredrikshamn. Efter budet om händelserna vid Anjala drogs bataljonen tillbaka till Högfors.

                     1.  och 2. bat som redan finns i Finland inskeppades samtidigt på skärgårdsflottan

3  Augusti     2 bataljoner medverkar i landstigningen vid Brackila och påbörjar framryckningen mot Fredrikshamn.
                     Företaget avbryts dock nästa dag och bataljonen skeppas tillbaka till Svensksund.

8 Augusti     Förenas hela regementet vid Högfors.

Oktober       Intar vinterkvarter i Helsingfors.

1789    

27 maj         Två av regementets bataljoner skyddar kustvägen genom Nyland. Den tredje kommenderas till
                     skärgårdsflottan.

26 juni          En bataljon landsätts vid Kymmenegård men klarar inte av att ta ön, utan tvingas tillbaka till båtarna.

3 juli             En bataljon deltar i framryckningen från Abborfors mot Högfors. Den 5/7 når man Pyttis, 6/7 Kuppis
                     och den 8/7 är man med och bort ryssarna från Suttula holmen. 9/7 misslyckas man att ta
                     Kymmeneholmen.

13 juli           En bataljon befinner sig vid Suttula nära Kymmenegård.

19 juli           Bataljonen vid Kymmenegård deltar i Kungens rekognosering mot  Fredrikshamn.  Efter
                     sammanstötningar vid Saxala drar man sig tillbaka till Högfors.

Augusti        De två bataljonerna i Nyland sänds till Anjala för att öka förmågan att stå emot en befarad rysk offensiv

24 augusti   Bataljonen vid skärgårdsflottan deltar i det första slaget vid Svensksund.

30 oktober  Regementets tre bataljoner tillhör högra fördelningen. Dessa tar vinterkvarter med samlingsplats Lovisa

1790   

Maj              Regementet ingår i von Platens fördelning mellan Elimä och Anjala.

3 Maj           Tredje bataljonen sänds fram för att avlösa gränsvakten vid Anjala.

5 Maj           Ryssarna går över älven vid Anjala och efter häftiga strider blir bataljonen omringad och tvingas ge
                     upp. Ett Hundratal undkommer till Korhois där de tillsammans med en del av Västgöta dals reg drar
                     sig tillbala till Willikala.

                     Vid beskedet om ryssarnas anfall vid Anjala och Hirvenkoski samlas en av regementets
                     återstående bataljoner i Willikala. Den bataljonen i styrkan som sänds mot Hrvenkoski. Det
                     manskap som undkom anfallet mot Anjala ingår i den styrka som från Willikala sänds fram för att
                     möta ryssarna vid Korhois.

6 Maj           En av de återstående bataljonerna deltar i ett anfall mot ett annat ryskt brohuvud vid Hirfvenkoski.
                     Under anfallet genomför bataljonen en kringgående rörelse mot den ryska högerflanken.
                     Angreppet är lyckosamt och efter hårda strider drivs ryssarna tillbaka över älven. Dagen efter kallas
                     man dock tillbaka till Tavastby.

8 maj           En bataljon besätter Raussila utan att möta motstånd.

11 maj         Bataljonen i Raussila sänds till Elimä

17 maj         En annan bataljon  står i Willikala

30 maj         Styrkan i Willikala deltar i anfallet mot Korhois och Anjala. Ryssarna drivs tillbaka, men brohuvudet
                     vid Anjala kan inte intas. Här blir man stående till krigets slut.

Regementet formerades som värvat garnisonsregemente med de i början av det stora nordiska kriget uppsatta bergsbataljonerna som stam. Till regementet fördes även spillrorna av flera värvade förband såsom det äldre Bergsregementet samt manskap från några upplösta tillfälliga landskapsförband. Det var inledningsvis garnisonerat i Skåne men tjänstgjorde periodvis i Finland. Från 1751 var regementet permanent förlagt till bl a Sveaborg där det med fästningens fall 1808 gick förlorat. Regementet är känt som:

Fana förd mellan 1725-1736

Fana förd mellan 1739-1755

Fana förd mellan 1755-1793

Fana förd mellan 1801-1808

Verksamheter under kriget 1788-90:

1788   

15 juli                  En bataljon ansluter till den svenska styrkan vid Högfors. Den andra är sannolikt kvar på
                            Svartholmen.

17 juli                  En bataljon medverkar vid framryckningen mot Summa

19 juli                  Bataljonen vid Summa medverkar då ett Ryskt utfall från Fredrikshamn slås tillbaka.

26 juli                  Den andra bataljonen följer skärgårdsflottan mot Fredrikshamn

28 juli                  Bataljonen vid Summa sänds till armén vid Hussala.

2 augusti            En bataljon landstiger vid Willnäs i närheten av Fredrikshamn. Avsikten är att fördröja ryssarnas
                            angrepp mot den stora landstigningen vid Brackila. Efter några timmar angrips styrkan av en
                            överlägsen fiende och man tvingas tillbaka till båtarna. Om bataljonen sedan även deltog i
                            landstigningen vid Brackila dagen efter är oklart.

5 augusti             Bataljonen följer övrigas återtåg från Summa till Högfors. Bataljonen grupperas i Suttula.

25 september    Hela den svenska armén utrymmer ryskt territorium

20 oktober         En bataljon ingår i Kustfördelningen, den andra utgör troligen garnison på Svartholmen.

1789

3 maj                  Stackelbergs första bataljon kommenderas till skärgårdsflottan, den andra sänds till fronten.

Slutet av Juli      Bataljonen i land står vid Elimä. Senare sänds den till Högfors.

1 september      Bataljonen ingår i den styrka som kommer till Jönköpingsbataljonen hjälp vid Broby. Tillsammans
                            kan man förhindra att ryssarna får kontroll över vägen mot Abborfors.

5 september      Bataljonen sänds till Lovisa.

30 oktober         En bataljon tillhör högra fördelningen och tar vinterkvarter med samlingsplats Lovisa. Den andra
                            som varit på skärgårdsflottan, blir garnison på Sveaborg.

1790

18 februari         Bataljonen i Lovisa kommenderas till skärgårdsflottan och verkar ha varit kvar där under hela
                            kampanjen.

Tidigt maj           En bataljon befinner sig vid Abborfors.

10 juni                 Sedan broarna vid Abborfors reparerats kan bataljonen i Abborfors föras fram till Pyttis.

15 juni                 Från Pyttis fortsätter man framåt längs kustvägen. Den ryska styrkan i Kuppis, som bara
                            omfattar ca 400 man, drar sig utan strid tillbaka till Kymmenegård inför de överlägsna
                            svenskarna

25 juni                 Ett anfall mot Suttila och Kymmenegård påbörjas. Ett skyfall hejdar dock anfallet innan det
                            påbörjats. Dan efter drar sig dock ryssarna tillbaka mot Fredrikshamn. När broarna reparerats
                            följer man med fram mot Högfors.

9 juli                    Bataljonen sänds från Kymmenegård till Abborfors för att hålla övergången om de övriga
                            svenskarna måste dra sig tillbaka efter slaget vid svensksund.

1770 organiserades Finska lätta dragonkåren och förlades till Borgå. Från början bestod den av tre kompanier om 50 man var. Kåren medverkade aktivt i Gustav III statskupp och två av kompanierna förlades 1772 till Stockholm. Det kvarvarande finska kompaniet förstärktes dock med två nya från Pommern. Kåren bestod nu av fem kompanier. 1777 flyttas ytterligare två kompanier från Borgå till Stockholm, medan det femte kompaniet förs över till den Karelska dragonkåren. Detta sista kompani verkar i bland benämnas Kymmenegårds skvadron.

1772: 250 man

1772: 5 komp (2 st i Stockholm och 3 st i Borgå)

1788

23 Juni             Överförs till Helsingfors

25 Juli              Deltar i framryckningen mot Fredrikshamn, men då Anjalaförbundet blir känt stannar man vid
                         högkvarteret i Lovisa.

27 Augusti       Sänds till västra Finlands kust för att vara beredd att avslå ryska landstigningar mellan Åbo
                          och Helsingfors.  

Hösten              Återförs till Stockholm för reorganisation.

1789    

Augusti             Fyra skvadroner skeppas över från Sverige och sänds nu till fronten vid Högfors.

1 September   Deltar i striderna vid Kymmenegård och Broby där en skvadron tillsammans med Jönköpings
                          regemente lyckas hålla det batteri som hindrar ryssarnas landstigning. En annan skvadron
                          stödjer Livgardet och Västgöta-dahl vid försvaret vid byn.

2 september    Dragonerna delas med två skvadroner vardera i Lovisa respektive Perno.

30 oktober       Dragonerna intar vinterkvarter i trakten av Lovisa

1790

Maj                    Inskeppas på Skärgårdsflottan och medverkar vid diverse landstigningar.

7 juni                 En styrka om 3000 man landätts vid Koivisto. Upplänningarna, de lätta dragonerna och en del av
                          husarerna marscherar till Ummeljoki på vägen mot Petersburg. Den 8 juni angrips styrkan av
                          2 skvadroner ryskt kavalleri, men efter en kort strid drar sig ryssarna tillbaka.

18 juni               De trupper som varit i land tas ombord igen.

3 Juli                 Befinner sig ombord på skärgårdsflottans galärer under det Viborgska gatloppet.

9 Juli                 Deltar ombord på skärgårdsflottan under det andra slaget vid Svensksund.

3 juli                  En skvadron anländer och slår läger i  Broby.

Regementet låg utspritt på flera garnisoner i Skåne/Halland. Inga fanor eller standar fördes vid lätta förband

1788

Regementet samlas efter det Danska anfallet i Bohuslän men det är osäkert om de lämnar sin gruppering i Halland/Skåne.

1789

Regementet marscherar först till Kalmar, därefter till Stockholm.

1790

Skeppas över till Finland och delas mellan kustfördelningen och skärgårdsflottan.

Avdelningen vid Skärgårdsflottan:

7 Juni                En styrka om 3000 man landsätts vid Koivisto. Livgardet och en del av husarerna marscherar till
                          Makslaks på vägen mot Viborg. Upplänningarna, de lätta dragonerna och en del av husarerna
                          marscherar till Ummeljoki på vägen mot Petersburg.

8 juni                 Styrkan vid Ummeljoki angrips av två skvadroner ryskt kavalleri, men efter en kort strid drar sig
                          ryssarna tillbaka.

18 juni               De trupper som varit i land vid Björkö tas ombord igen.

Avdelningen som tillhör kustfördelningen:

13 juni               En skvadron anländer till Abborfors.

21 juni               Två skvadroner följer med i framryckningen längs kustvägen till Kuppis

25 juni               Ett anfall mot Suttila och Kymmenegård påbörjas. Ett skyfall hejdar dock anfallet innan det
                          påbörjats. Dagen efter drar sig dock ryssarna tillbaka mot Fredrikshamn. När broarna reparerats
                          följer man med fram mot Högfors.

29 juni               En skvadron husarer och ett hundratal jägare och friskyttar bildar en spaningsstyrka som sänds
                          fram mot Fredrikshamn för att fastställa ryssarnas positioner. Man når till Saksala, där ryssarna
                          gått i ställning.

9 juli                  Lägret vid Kymmenegård bryts och truppen görs beredd att dra sig tillbaka över gränsen i den
                          händelse att den svenska skärgårdsflottan skulle besegras i slaget vid Svensksund. Då segern
                          blir känd slår man läger igen.

Förbandet bildades 1770 som ett värvat lätt förband under benämningen Savolax fotjägarkår. Från 1789 utökades styrkan till 800 man fördelade på 8 kompanier. Förbandet benämns från hösten1789 Savolax Jägarregemente.

1789: 800 man fördelat på 8 kompanier (den verkliga styrkan har sannolikt legat på ca 4-500 man)

Ingick i Savolaxbrigaden. Kåren uppträdde aldrig samlat utan understödde regelmässigt infanteriet för spaningstjänst eller stridspatrullering. Kåren uppträdde främst i Savolax.

1789

13 juni                 Ca 80 man som flytt från striderna vid Kyro deltar vid försvaret av Porosalmi.

22 juni                 Huvuddelen återsamlas i Jorois. Vissa har tagit sig dit med båtar.

5 juli                    Delar av kåren deltar i styrkan som sänds fram till Jokkas för att spana och om möjligt besätta byn.
                            Den 6/7 kommer man fram, varvid Ryssarna utrymmer omedelbart byn.

9 oktober           Vid Laitasilta starx utanför Nyslott hejdar ett hundratal jägare tillfälligt ett överraskande ryskt anfall.
                            Tidsvinsten gör att ett svenskt motanfall kan inledas.

12 november     Jägarna går i vinterkvarter.

1790

Våren                 Kåren är fördelad mellan Pirtimäki vid Pumala och Kallislaks vid Nyslott.

4 juni                   Delar av styrkan från Pumala medverkar i anfallet mot Savitapale . De ingår i anfallsstyrkans
                            vänstra kolonn. Man rycker fram genom terrängen i syfte att angripa Savitapale från söder.
                            Kolonnen blir dock kraftigt försenad och då man äntligen kommer fram har huvudanfallet
                            redan slagits tillbaka, varför man genast drar sig tillbaka igen.

Värvat förband som avsågs sättas upp 1788. Avsikten var att rekrytera 600 man men det nåddes aldrig. I stället försvarades gränsen av diverse hastigt uppbådade lantvärnskompanier. Först i mars 1790 kunde kåren bildas genom värvning ur lantvärnet. Bataljonen lydde under Närke-Värmlands regemente. 1812 gick förbandet upp i det nybildade Värmlands fältjägarregemente.

I Axel Kindbergs verk "Anteckningar om Värmlands fältjägarkår" anges att uniformen var grå med gröna uppslag. Färgen på byxorna, förekomst av charivader (ytterstrumporna) eller utseende på hatten nämns inte. Inledningsvis var förbandet beväpnat med musköter och bajonett, först 1793 har de tilldelats studsare.

Värvat jägarförband uppsatt i norra karelen våren 1788. 1789 hade kåren 4 kompanier om ca 550 man. Nu delas kåren i två bataljoner om fyra kompanier vardera. Respektive kompani skulle innehålla 150 man. Den verkliga styrkan var dock bara strax över 850.

Kåren upplöstes efter kriget men sattes upp igen redan 1791. Två kompanier om 100 man värvades. 1793 värvades ytterligare två kompanier. 1806 utökades kompanierna till 150 man vardera.

Jägarförbanden förde ingen fana.

Uniform:

1789 beslutas att kåren skall ha grå uniformer för att på så sätt kunna skiljas från ryssarna som bär grönt.

Grönt skall användas till uppslag, foder och krage. Pjäxbanden skall vara gröna, och det bestäms att man skall bära hatt. Det nämns inget om byxor eller strumpor/charivader.

1789

17 maj             Kåren deltar i ett överrumplingsförsök på den antalsmässigt överlägsna ryska garnisonen vid
                         Ruskiala kyrka. Anfallet misslyckas men ryssarna lider svåra förluster och drar sig någon dag
                         senare tillbaka till Sordavala.

5 juli                 Kåren har anslutits till Savolaxbrigaden i Jorois. En mindre del deltar i styrkan som sänds fram till
                         Jokkas för att spana och om möjligt besätta byn. Den 6/7 kommer man fram. Ryssarna utrymmer
                         omedelbart byn.

12 november  Kåren går i vinterkvarter i Savolax

1790

13 februari      Kårens två bataljoner inordnas i den nybildade Karelska brigaden. Brigaden samlas under
                         april i Tomajärvi.

1 juni                Karelska brigaden nås av ordern att omgruppera till Savolax. Karelska jägarna kvarlämnas
                         dock i området för att fungera som gränsvakt.

Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man.

Pjäserna var av varierande modeller och med varierande kalliber. Detta orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen.

Regementet sattes upp 1749 som garnisonsregemente i Stralsund. Det fördelades på två bataljoner om fyra kompanier vardera. 1766 upplöstes regementet och fördelades på de två återstående garnisonsförbanden i Stralsund, Drottningens livregemente och von Blixens värvade regemente.

 Chefer har varit:

Svenska gardesregementet

Regementet bildades 1790 genom sammanslagning av Storamiralens regemente, Sandels fotjägare, Eherenmalmska bataljonen och Tornéhelmska bataljonen. 1808 delas regementet och går upp i Fleetwoods regemente respektive Paléns regemente. Regementet är känt som:

Finska gardesregementet, Paléns regemente m m

1793 bröts den tredje bataljonen ur Änkedrottningens regemente loss och bildade ”Den värvade bataljonen av livregementsbrigadens lätta infanteri”. 1808 tillkommer delar av Svenska gardesregementet. Då regementet samtidigt förlorar statusen som gardesregemente byts åter namn, nu till Paléns värvade regemente. 1809 återfår man gardesrangen under namnet Andra gardesregementet.

Då förbandet bildades behöll man sannolikt någon av kompanifanorna från Änkedrottningens regemente. 

Nya fanor tilldelades 1792 respektive 1795 och hade då Gustav IV Adolfs monogram.

Finska gardet degraderades 1808 på samma sätt som Livgardet. Den nya fanan bestod av kungligt namnskiffer på en på båda hållen diagonalt delad fanduk. Svart i övre och nedre fältet, Rött i de båda andra.

1810 återfick man de vita fanorna men nu med Karl XIII monogram.

(Till september 1804 Nya Jägarregementet eller Finska värvade fotjägarregementet)

Värvat fältförband som sattes upp i södra Finland. Regementet bestod av fyra bataljoner med inledningsvis av 2000 man fördelade på 13 kompanier (ett om 200 man, övriga om 150 man vardera). 1805 överfördes det 200 man starka Elimä kompani till Nylands jägarbataljon. Vid krigsutbrottet 1808 förlades hela regementet till Sveaborg. Efter Sveaborgs fall upplöstes regementet.

Fana 1807-1808. Regementets fanor tillverkades men hann sannolikt inte komma till användning innan regementet upplöstes. Senare ändrades fanorna och tilldelades Norra respektive Södra Skånska roteringsregementena.