Svensk Militärhistoria / Swedish Military History

 

 

Basfakta om det indelta kavalleriet i Gustav III armé (1788-90)

Indelt infanteri

Värvade förband

Tillfälliga förband

Viktigaste källor:

Fanorna har jag ritat med utgångspunkt från de foton jag tagit vid besök i Krigsarkivet. Detaljer avseende utformning och årtal bygger på Leif Törnqvists artiklar i Armémuseums bok "Between the imperial eagles" och häftet " Med blå glob och tre kronor uti".

Uniformerna har jag baserat på Krigsarkivets on-line bilder ur CG Roos verk från 1783. För detaljer har jag använt dels Leif Törnqvists artikel i Armémuseums bok "Between the imperial eagles", dels foton tagna av Dan Schorr på planscher från Armémuseums bibliotek. Källorna är i vissa fall motsägelsefulla och då olika uppgifter förelegat har jag valt att följa CG Roos version.

Styrkebesked, organisation och verksamheter under fälttågen baseras på uppgifter i Generalstabens "Sveriges krig åren 1808 och 1809" och Julius Mankells båda verk "Anteckningar rörande Svenska regementenas historia" och "Anteckningar rörande Finska arméens och Finlands krigshistoria". Även om böckerna i något fall innehåller motsägelsefulla uppgifter, utgör de dock en enastående grund att utgå ifrån. Böckerna är skrivna runt 1860-70 och ny fakta kan givetvis kommit i dagen sedan dess. Jag har kompletterat Mankells uppgifter med underlag ur "GH Jägerhorn, I fält för Gustav III" (red Petra och Pertti Hakkala), CG Aminoff "Nyuppsatta truppförband i Finland mellan 1770 och 1808" Armémuseums "Between the imperial eagles".

Indelt kavalleri

Allmänt

Skvadroner och kompanier

Vid denna tid indelades kavalleriet fortfarande i kompanier om ca 125 man. Begreppet "Skvadron" verkar ha använts på lite olika sätt. Dels används det för att ange en enhet som motsvarar en bataljon, dels förekommer det på vissa ställen som en beteckning på ett förband bestående av två beridna kompanier.

Standar:

Kavalleriet förde en kvadratisk fana om 3½ kvarter, 44,55 cm. (1 kvarter = 1/4 aln, 1 aln = 59,4 cm) Grunddragen var i kvar sedan den karolinska tiden, men vissa moderniseringar gjordes efter hand.

Eftersom det säkert är många som tänker använda mina bilder till att dekorera 15 eller 25 millimeters figurer, och för att det överhuvudtaget skall gå att se några detaljer har jag tagit mej en del friheter avseende detaljutformningen av bilderna.

  Den som vill se de riktiga proportionerna kan studera fotografierna här

Uniformerna:

Flera regementen bar fortfarande den gamla uniformen då kriget bröt ut. Den äldre uniformen var i stort sett den gamla karolinska uniformen.

 Den marinblå färgen på uniform m /1779 har på mina bilder tyvärr blivit gråblå. Övriga färger har dock blivit som de skall vara. Jag skall fixa till det när jag får tid.

Vill du ha teckningarna digitalt (Power-Point) är det bara att höra av dej.

Jag har utelämnat Adelsfanan då förbandet under perioden var vakantsatt och aldrig sattes på krigsfot.

Livregementet

 

Regementet sattes upp i hela mälardalen.

Fanorna tilldelades 1724 och bar Fredrik I monogram. Kompanifanan bar i det övre inre hörnet vapnet för det landskap där kompaniet sattes upp.

1791 delades regementet i tre kårer:
Livregementsbrigadens karyssiärkår,
Livregementsbrigadens Lätta dragonkår samt
Livregementsbrigadens lätta infanterikår

Dessa omorganiserades sedan ytterligare ett antal gånger till 1815.

Fram till 1810 nyttjade Karyssiärkåren de gamla standaren, men tilldelades nu nya. Dessa var vita med Karl XIII monogram broderat i guld. De nya standaren hade inte de gyllene fransarna runt fandukens kanter.

Hussarkåren räknades som lätt förband och tilldelades därför inga fanor.

Den lätta infanterikåren omvandlades 1808 till grenadjärkår och fick då vita fanor med en kunglig krona i varje hörn och Gustav IV Adolfs monogram i mitten.

1810 ersattes dessa med fanor med Karl XIII monogram.

Livregementets "fältuniform" m/1779 tilldelades 1790. Den äldre uniformen bars sannolikt under kriget.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788     

Juni                      Ett kompani överförs till Finland, men återvänder till Sverige under hösten

September         Då budet om det danska anfallet i Bohuslän kommer, sänds återstoden av regementet (780 man)
                             till Göteborgs försvar.

1789

15 september    Tre skvadroner anländer i mitten av månaden från Sverige. De grupperas för att skydda den
                             Nyländska kusten mot ryska landstigningar.

30 oktober          Skvadronerna ligger som garnison i Åbo

1790

Slutet av juni       Delar av regementet finns vid Werälä

 

Västgöta kavalleriregemente

 

Regementet sattes upp i större delen av Västergötland

Fanorna tilldelades 1768 och bar Adolf Fredriks monogram.

Efter kriget ändrades regementets roll ett flertal gånger för att slutligen 1811 omvandlas till Västgöta infanteriregemente. 1812 tilldelades regementet fanor av en helt ny modell.

Uniform m/1779. Notera den ljusa blå färgen. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788

Mankell redovisar inga aktiviteter för året 1788. Vid det Dansk-Norska angreppet har med all sannolikhet regementet samlats vid Göteborg.

1789         

September  Kommenderades till tjänst på flottan i Karlskrona

1790         

Kommenderades till Karlskrona som reservmanskap för flottan. Förbandet blev i huvudsak kvar i land.

 

Östgöta kavalleriregemente

 

Regementet sattes upp i Östergötland.

Fanorna tilldelades 1776 och bar Gustav III monogram. Notera att landskapsvapen och monogram bytt sida.

1791 omvandlades regementet till infanteri och tillsammans med det före detta Östgöta infanteriregemente bildade man Livgrenadjärregementet. Det avsuttna kavalleriet benämndes Rusthållsdivisionen. 1816 skildes de två igen och bildade första respektive andra Livgrenadjärregementet.

Fram till 1800 användes de gamla fanorna och standaren. Därefter tilldelades vita fanor med kunglig krona i varje hörn och med Gustav IV Adolf monogram i mitten.

1810 byttes de ut mot fanor med Karl XIII monogram istället.

Uniform m/1779 tilldelad år 1785.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788

Regementet har inte varit i Finland. Det är dock troligt att de sänts till västkusten eller Skåne vid det Dansk-Norska angreppet. Mankell ger dock inga uppgifter om eventuella aktiviteter under året.

1789            

Våren           Mellan 500 och 700 man kommenderas till Karlskrona för tjänst på flottan.

29 Juli          Deltog i sjöslaget vid Öland

1790

Under april  Regementet kommenderas att bemanna skärgårdsflottan

 

Smålands kavalleriregemente

 

Regementet sattes upp i större delen av Småland.

Fanorna tilldelades 1776 och bar Gustav III monogram. Notera att landskapsvapen och monogram bytt sida i förhållande till de äldre fanorna ( t ex Västgöta Kavalleriregemente).

1801 bytte regementet namn till Smålands Lätta dragonregemente och 1806 Smålands dragonregemente. 1812 omvandlades en av bataljonerna till infanteri och benämndes då Smålands dragonregementes infanteribataljon (beteckningen grenadjärbataljon förekommer också). Den beridna delen som betraktades som lätt, förde inga standar. Infanteribataljonen tilldelades endast livfana. Den var vit med en kunglig krona i varje hörn och stora riksvapnet i mitten.

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1789 och 1790 är regementet kommenderat att tjänstgöra vid flottan. I övrigt saknas uppgifter om deras verksamheter.

Norra skånska kavalleriregementet

 

Regementet sattes upp i Nordvästra delen av Skåne.

Fanorna tilldelades 1729 och bar Fredrik I monogram.

1807 Omorganiserades regementet till Skånska hussarregementet. Som lätt förband förde man inget standar.

      

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1790 är regementet kommenderat att tjänstgöra vid flottan. I övrigt saknas uppgifter om deras verksamheter.

 

Södra skånska kavalleriregementet

 

Regementet sattes upp i Sydöstra delen av Skåne. Fanorna tilldelades 1735 och bar Fredrik I monogram.

1805 bytte regementet namn till Skånska karabinjärregementet. 1808 tilldelades nya standar av samma modell som tidigare men med Gustav IV Adolf monogram. 1810 ändrades de till Karl XIII.

      

Uniform m/1779 tilldelades 1791. Den äldre bars sannolikt under kriget.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1790 är regementet kommenderat att tjänstgöra vid flottan. I övrigt saknas uppgifter om deras verksamheter.

 

Livdragonregementet

 

Regementet sattes upp i landskapen Egentliga Finland och Satakunta. Fanorna tilldelades 1755 och bar Adolf Fredriks monogram.

Kompanifana för de kompanier som rekryterats i "Egentliga Finland"

Kompanifana för de kompanier som rekryterats i Satakunta.

1791 omvandlades regementet till lätt infanteri och införlivades som den tredje bataljonen i Åbo läns regemente respektive Björneborgs regemente.

      

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788      

Mitten av juni     Regementet anländer till Helsingfors

12 augusti         En skvadron sänds längs kustvägen mot Hangö för att bekämpa ryska landstigningar.

20 oktober        Regementet sänds till kustvägen mellan Helsingfors och Åbo

1789

3 maj                 Regementets kommenderas till skärgårdsflottan

27 maj               Tre skvadroner står i området kring Keltis-Tavastehus

11 juni               Fyra skvadroner sänds till Porkkala udd för att bevaka de ryska fartygen som blockerar sjöleden
                          och för att förhindra landstigningar

22 juni               Två skvadroner sänds till Heinola och underställs Kaulbars för att täcka huvudarméns norra flank.
                          Den kvarvarande skvadronen ansluter till regementets huvuddel som kommer till området
                          några dagar senare.

26 juni               Fem skvadroner följer med vid kungens övergång till ryska sidan av älven. Två av dessa följer med
                          till Uttismalm och medverkar där i drabbningen den 28/6.

1 juli                  De fem skvadronerna följer kungen till Liikala, där man sedan till huvudsak blir liggande intill
                          återtåget 17/7. Övriga delar av regementet finns fördelade med 1 skvadron i Heinola och
                          två i Kouvala.

22 juli                De fem skvadronerna som finns vid Anjala ingår i styrkan som sänds för att möta den ryska
                          övergången vid Ummeljoki. Ryssarna drar sig dock tillbaka utan strid. Skvadronerna förläggs
                          nu till Werälä istället.

Resten av hösten ligger sju av regementets skvadroner i Werälä, medan den åttonde hela tiden stått i Heinola.

Oktober            Regementet sänds etappvis tillbaka till rotarna.

1790

18 februari       Hela regementet, inkl vargeringen, kommenderas till skärgårdsflottan

28 maj              En styrka om 50 dragoner och 75 man infanteri ur Psilanderhjelms regemente landsätts från
                          skärgårdsflottan vid Koskila by. Styrkan genomför en raid mot ett magasin vid Yli Urpala
                          (på vägen mellan Viborg och Fredrikshamn). Platsen försvaras av ca 120 ryssar, vilka
                          överraskas och drivs på flykt. 

7 juni                 En styrka om 3000 man landsätts vid Koivisto kyrka/Björkö. Psilanderhjelms regemente
                          och livdragonerna kvarstannar i trakten av Björkö medan övriga sprider sig i området.

18 juni               De trupper som varit i land tas ombord igen.

 

Bohusläns dragonregemente

 

Regementet sattes upp i Bohuslän. Under senare delen av 1700-talet omvandlades dragonregementet steg for steg till ett infanteriregemente. Vid kriget 1788-90 utgjorde de fyra norra kompanierna en ren infanteribataljon, medan de fyra södra kompanierna utgjorde dragonskvadronen. Fanorna tilldelades 1717 och bar Karl XII monogram.

1791 omvandlades hela regementet till infanteri och benämndes Bohusläns regemente. Standaren användes till 1812 då nya fanor levererades.

      

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 904 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788      

September           Vid det danska infallet i Bohuslän möter den norra bataljonen (infanteriet) de anfallande.
                              Den södra skvadronen (kavalleri kompanierna) samlas vid Göteborg

29 September     Norra bataljonen tillfångatas vid Kvistum.

1789      

Våren                   550 man vargeringsmanskap uppbådas till skydd inför befarade nya Norska angrepp.

Augusti                Infanteribataljonen överförs till Finland och bevakar kusten mellan Helsingfors och Ekenäs.

30 september    300 man deltar i det framgångsrika anfallet på den ryska batteriplatsen på Elgön.

10 november      Bataljonen anländer till Ummeljoki.

1790

Slutet av apr        Infanteribataljonen tillhör mellersta fördelningen

17 maj                 Infanteribataljonen finns vid Ninimäki. Styrkan hade sjunkit till mellan 2-300 man

19 maj                 Vid Keltis backar ställer Bohus bat upp som nr fyra från vägen. Striden utkämpas under
                            
morgontimmarna den 20 maj genom en omfattande skottväxling, men ingen sida får
                            
övertaget. Först efter att reserven gjort en framgångsrik stormning på den södra flanken viker
                            
ryssarna. Ammunitionsbrist gör att Svenskarna inte kan förfölja de retirerande. satts in på
                            
södra flanken

20 maj                 Efter att ha vilat ut efter slaget vid Keltis backar rycker svenskarna åter fram. Man intar
                            
Keltis, återställer bron vid Nappo och når den 21 till Werälä. Här innesluts ryssarna, men
                            
då de bedöms vara för väl befästa genomförs inget anfall.

 

Tavastehus-Nylands dragonregemente

Regementet sattes upp i Tavastland och Nyland. Fanorna tilldelades 1748 och bar Fredrik I monogram.

1791 omvandlades den ena bataljonen till lätt infanteri och införlivades som den tredje bataljonen i Tavastehus regemente. Den återstående bataljonen genomgick en rad omorganisationer och utgjorde 1805 stommen i Nylands dragonregemente. Standaren användes troligen ända till förbandet upplöstes 1809.

      

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 1000 man
Antal kompanier 8 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

Regementet uppträdde aldrig samlat under 1788- eller -89 års kampanj.

1788

12 juni                Två skvadroner anländer till Elimä.

8 juli                   Sex skvadroner går från Helsingfors mot Anjala.

15 juli                 En skvadron sänds till Högfors

17 juli                 En skvadron deltar i framryckningen till Summa. Samtidigt går en skvadron med i
                           framryckningen från Anjala till Liikala.

22 juli                 Tre skvadroner sänds för att bevaka vägen vid Kaipias, en skvadron sänds för att bevaka
                           vägen vid Bredskall. Övriga två skvadroner kommer till Hussala.

1 augusti           De två skvadronerna i Hussala deltar i expeditionen norr och öster om Fredrikshamn.
                           Den 2 augusti kommer dragonerna i strid med ryskt infanteri längs vägen mot Viborg
                           och de splittras.

 4 augusti          1 skvadron från Hussila följer Kungen till Summa.

10 augusti         Trupperna vid Hussala dras tillbaka och skvadronerna fördelas med 2 skvadroner i Anjala,
                           Ummeljoki 3 skvadroner, samt vardera en till Elimä och Willikala. Den sista skvadronen finns
                            vid Kymmenegård/Högfors.

Oktober             Regementet hemförlovas.

1789

Skvadronerna är utspridda över hela södra Finland, och det är svårt att få en klar bild av rörelserna.

Maj                     Vargeringen kommenderas till skärgårdsflottan, en skvadron sänds till Savolax, två skvadroner
                           (varav en möjligen kan vara Kymmenegårds skvadron) finns vid Elimä, en skvadron finns vid
                           Keltis och en skvadron finns längs Kustvägen.

Början på Juni  Ytterligare två skvadroner sänds till Savolax och två skvadroner sänds till Porkala udd för att
                           bevaka de ryska fartygen och för att förhindra landstigningar.

13 juni                En skvadron medverkar vid den första striden vid Porosalmi.

Början av Juli    Tre skvadroner deltar på olika täter under Kungens framryckning på den mellersta fronten.

15 juli                       Två skvadroner ingår i den styrka som sänds fram till Kaipias. Ryssarna är dock starkare, och
      då förstärkningarna från Liikala inte kommer tvingas man dra sig tillbaka till Kouvala.

Slutet av Juli      Fem skvadroner finns längs Kymmenefronten. Då läget stabiliseras återfinns de med tre
                            skvadroner vid Anjala, en vid Ummeljoki, och en vid Högfors. Vid de ryska anfallen längs kusten i
                            början av september dras dock den sistnämnda tillbaka till Hirvenkoski.

Oktober              Regementet sänds i omgångar hem för vinter kvarter. Två skvadroner tar dock kvarter i Savolax.

1790

18 februari         240 man kommenderas till Savolax. Övriga, inklusive vargeringen kommenderas till
                            skärgårdsflottan.

28 april               Delar av förbandet deltar i kungens expeditionen mot Valkiala. Företaget syftar till att dels lätta
                            på trycket mot Armfelt vid Pardakoski, dels för att plundra magasinen i Valkiala. Tillsammans
                            med Jägarna går dragonerna över älven och skyddar broslagningen. Man deltar i mindre strider
                            med ryska jägare och Kosacker vid Ukkola (Nikola) by. Därefter understödjer de Hälsinge
                            regementes framryckning till Oravala bro.

Efter detta försvinner förbandet ur Mankells redogörelser. Först i slutet av juni anges att Nylands dragoner finns vid Werälä.

 

Karelska dragonkåren

Genom freden 1721 hade rekryteringsområdet för Karelska kavalleriregementet minskat och förbandet döptes om till Karelska dragon kåren. Efter freden 1744 förlorades ytterligare områden så att endast  två kompaniområden återstod, ett i Savolax och det andra i Karelen.  Fanorna tilldelades 1747och bar Fredrik I monogram.

      

Uniform m/1779 så som den avbildas av Roos. Notera den ljusare blå nyansen på uniformen. 1789 dvs under pågående krig får kåren nya uniformer, men då i den vanliga mörkblå nyansen.

Personalstyrka 200 man
Antal kompanier 2 kompanier
Verksamheter under kriget 1788-90:

Kåren uppträdde aldrig samlat utan understödde regelmässigt infanteriet med spanings- eller stridspatruller.

Dragonerna har uppenbarligen redan från början hamnat på olika frontavsnitt. Minst en skvadron finns i Savolax medan en annan finns på Kymmenefronten. Den sistnämnda skvadron skulle kunna vara identisk med den som Mankell på vissa platser benämner "Kymmenegårds skvadron", dvs en rest från de lätta dragonerna. Det är dock bara en gissning. Därför redovisar jag även deras verksamhet här.

Savolax fronten

1789

13 juni                 Ca 80 man deltar i striderna vid Porosalmi. Efter det ryska genombrottet följer skvadronen med i
                            återtåget till Jorois.

5 juli                    En mindre avdelning ingår i den styrka som sänds fram till Jokkas för att spana och om möjligt
                            besätta byn. Ryssarna utrymmer omedelbart byn.

12 november     Skvadronen tar vinterkvarter i Savolax.

1790

13 februari         20 dragoner överförs till den nybildade Karelska brigaden

Våren                 Kåren är fördelad mellan Savolaxbrigaden (Pumala/Pirtimäki och Nyslott/Kallislaks), Karelska
                            brigaden (Tomajärvi) och Armfelts brigad i St Mickel.

Slutet av april    Dragoner finns med då Armfelt besätter passen vid Parda- och Kärnakoski. De omnäms dock
                           inte i stridsrapporterna för besättandet eller det ryska motanfallet.

4 juni                  Ytterligare dragoner har under maj förts över från Savolaxbrigaden till Armfelt. Vid anfallet
                           mot Savitaipale ingår dragonerna i anfallsstyrkans vänstra kolonn. Kolonnen rycker fram
                           genom terrängen i syfte att angripa Savitapale från söder. Kolonnen blir dock kraftigt försenad
                           och då man äntligen kommer fram har Huvudanfallet redan slagits tillbaka varför man genast
                           drar sig tillbaka igen.

Kymmenefronten

 1789

28 juni                Skvadronen följer styrkan som går mot Uttismalm, och kommer på så sätt att delta i striderna där.
                           Därefter grupperas förbandet i Liikala och senare i Anjala.

22 juli                 Skvadronen ingår i den styrka som sänds ut för att möta de ryssar som gått över älven vid
                           Ummeljoki och Werälä. Ryssarna drar sig tillbaka över älven utan strid

30 oktober        Skvadronen tillhör högra fördelningen. Tar vinterkvarter med samlingsplats Lovisa

1790

5 maj                 Skvadronen ingår i den styrka som rycker fram till Korhois för att möta ryssarna. Inför striden
                           den 6:e maj grupperas dragonerna som reserver bakom svenskarnas mitt. Mankell redovisar
                           inget om deras eventuella deltagande i striden.

10 maj               Skvadronen finns vid Willikala

Slutet av juni     Skvadronen finns vid Ummeljoki

 

Jämtlands dragoner

Dragonkompaniet rekryterades från hela Jämtland. Fanorna tilldelades 1730 och bar Fredrik I monogram.

      

Uniform m/1779. Jag känner inte till tidpunkten för införandet.

Personalstyrka 100 man
Antal kompanier 1 kompani
Verksamheter under kriget 1788-90:

1788       

Kåren samlas vid det Danska angreppet på Bohuslän. Det verkar dock inte förekommit några strider i Jämtland.

Det finns inga uppgifter om några aktiviteter under 1789-90.

 

Kymmenegårds skvadron eller Kymmenegårds dragoner

I Generalstabens "Sveriges krig mellan 1808 och 1809" redovisas ett förband med detta namn. Det anges ingenting om dess ursprung. Min tolkning efter att ha läst J Mankells framställning om 1788-89 års fälttåg är att Kymmenegårds skvadron kan vara identisk med den femte skvadronen ur Lätta dragonerna. I Mankells framställning omtalas att en skvadron ur de Karelska dragonerna opererar på Kymmenefronten. Då Kymmenegårds skvadron före kriget verkar ha varit ha varit underställd chefen för Karelska dragonkåren är det sannolikt Kymmenegårds skvadron som avses. Enhetens aktiviteter under kriget redovisas separat under Karelska dragonerna.

1791 bildas Nylands lätta dragoner genom att skvadronen slås samman med ett värvat kompani ur Karelska dragonkåren och två kompanier ur Tavastehus och Nylands kavalleriregemente.

Personalstyrka: 50 man

Antal kompanier: 1 kompani

Indelt infanteri

Värvade förband

Tillfälliga förband

Copyright Lars Rössle (unless other is stated).
 All rights reserved. No material such as text or pictures may be published without a written permission.
 
Contact:
 lars.rossle@bredband.net