Rysslands
armé 1788-1790
Under senare delen av 1700-talet genomfördes omfattande
reformer inom den ryska krigsmakten. Nya förbandstyper infördes och helt nya
idéer avseende uniformeringen slog igenom. Informationen här nedan är inte på
något sätt heltäckande, men ger åtminstone en uppfattning om hur den armé som
Gustav III gav sig i kast med. Styrkan var imponerande, men man skall komma ihåg
att 1788 låg Ryssland i krig med Turkiet, varför endast en mindre del fanns i
norr för att möta det svenska angreppet.
Organisation
Kavalleriet
Karryssiärer användes för den
klassiska uppsuttna kavalleristriden, det vill säga anfall.
Dragoner användes främst
som beridet infanteri och för spaning. Dragonerna stred därför företrädesvis
till fots. I Ryssland betraktades dragonerna ofta som kavalleri med undermålig
kvalitet.
Karabinjärer benämndes
tidigare Hästgrenadjärer. Dessa var dragoner men ansågs hålla en högre klass.
Lätt kavalleri och Husarer
hade ungefär samma uppgifter dvs främst spaning, men också förmåga att
genomföra uppsuttna anfall.
Alla förbandstyper kunde
dock då situationen så krävde, göra tjänst till fots.
1788 bestod det ryska kavalleriet av
följande enheter
5 st Karyssiärregementen
18 st Karabinjärregementen
Båda typerna
omfattade 6 skvadroner (1106 man, 907 front- och 97 transporthästar)
11 st Dragonregementen om 10 skvadroner
(1882 man, 1565 front- och 185 transporthästar)
14 st Lätta kavalleriregementen om 6
skvadroner (1047 man, 907 front- och 97 transporthästar)
3 st Husarregementen med mellan 1000 och
2000 man var.
Infanteriet
Enligt 1763 års härordning bestod varje grenadjär- och
infanteriregemente av två bataljoner med 1 grenadjärkompani och 5
musketerarkompanier var (grenadjärerregementet hade givetvis inga musketerare) .
Ett regemente innehöll 2004 man, varav 1849 stridande (ungefär 925 man /bat). I
krigstid lämnade regelmässigt varje bataljon ett kompani hemma som garnison
1788 ändrades organisationen genom att samtliga regementen
indelades i 10 kompanier (2 grenadjärer och 8 musketerare). Antalet stridande
var dock fortfarande 1849 man / reg.
Jägarregementena hade samma indelning som
linjeinfanteriet, men med något färre mannar. En uppgift säger att ett regemente
räknade ca 1425 stridande.
En kommentar om taktik:
Baserat på erfarenheterna från Sjuårskriget mot Preussen
började den ryska armé organisera egna jägarförband efter Preussiskt mönster.
När jag läser de svenska stridsrapporterna från Gustav III krig får jag
uppfattningen att Jägarförbanden användes dels som spaningsförband och för strid
i spridd formering antingen på flanker eller framför huvudlinjen.
Jag har inte hittat några noteringar om skillnader i kvalitet
eller taktik mellan Musketerare och Grenadjärer.
Uniformering
Som grund för den nya uniform som infördes för den ryska
armén under 1780-talet låg strävandena att ge soldaten en beklädnad som var mer
praktisk än den tidigare. Uniformen går ibland under namnet Potemkin uniformen.
Den nya uniformsjackan kunde nu knäppas och de uppfästa skörten kunde vikas ner
vid dåligt väder. Långbyxorna var bekvämare än knäbyxor med stiletter (damasker
som når upp över knäet). Skärmen på mössan skulle skydda mot solljus och den
tvärsliggande mösskammen skulle skydda mot svärdshugg. De band som hängde ner i
nacken kunde bindas upp och fungera som halsduk och öronlappar. Stångpiska och
puder avskaffades helt.
Samtliga regementen inom ett truppslag bar likadan uniform.
Det enskilda regementet skulle endast kännetecknades av en epålett
på vänster axel men vissa regementen bar detaljer i avvikande färger.
Sommartid kunde samtliga enheter använda
helvita byxor och det förekommer även enstaka bilder på enheter iförd helvit
jacka.
1796 återgick man till det uniformsmode som gällde före 1786.
Teckningarna nedan skall i första hand
tjäna som underlag för målning av t ex 15 mm figurer. Av den anledningen har jag
tagit mej friheten att göra vissa förenklingar. Kommentera gärna de fel som
alldeles säkert finns där.
Infanteri och dragoner
Allmänt
Hatt, kängor, patronväska och
bajonettskida i svart. Remtyg i vitt. Plåt på patronväskan, hattband och
plymhållare av mässing.
1789 uppges infanteriet i Finland
bestå av:
Livgrenadierregementet (Vit mösskam och gula snören kring höger axel)
Mouroms regemente
Veliko-Loutzk
regemente
Tobolsk regemente
Nevsk regemente
Pskov regemente (Svart mösskam, svart plym)
Navaginsky regemente
Narva regemente
Kexholms regemente
Tenginsky regemente
Riazan
regemente
Vyborgs regemente
Jeletz
regemente
Belozersk
regemente
Finska jägarkåren (4 st bat)
Estniska jägarkåren (2 och 3 bat)
Om några av dessa var Garnisonsregementen vet jag inte.
En annan uppgift gör gällande att även
nedanstående regementen skall ha vistats i Finland under kriget:
Revals regemente (vit mösskam, svart plym, röda eller möjligen blekt gula
nackband) och
Kozlovs (eller Kozlovskys) regemente (Svart mösskam, svartlackad mössplåt, vit
plym, röda nackband med vita lister tofsar).
Kavalleri
 |
Ryska fanor - 1 Sida 175 visar fanor
från tiden 1763-1796.
Ryska infanteriregementen förde tydligen två typer av
fanor en vit regementsfana och en "färgad" som verkar ha använts som
bataljonsfana.
Bilden visar:
Vit regementsfana för Preobrazensky Livgardes
regemente, modell 1763 (1). Färgade bataljonsfanor modell 1763 för Preobrazensky (2), Semyenovsky (3), Izmailovskiy
(4) livgardes regementen. Färgad bataljonsfana för Grenadjärregementena 1763-1780
(5). Fana för St Petersburgs garnison (6).
|
 |
Ryska fanor - 2
Sida 189 visar:
Olika typer av mössor burna av musketerare och grenadjärer efter 1786
(1).
Fanions från de olika livgardesregementena Preobrazensky (2), Semenovsky (3)
och Izmaylovsky (4). “Fanion” är ursprungligen ett franskt uttryck och
användes uppenbarligen i ryssland som beteckning på små flaggor som bars
av underofficerarna. Tanken med detta var att flaggorna skulle underlätta
för truppen att hålla rättningen i leden.
Schabraken som användes av
Stabsofficerare (5) och Officerare (6) vid infanteriregementen.
Epålett och snodd för livgrenadjärregemente
(7). |
 |
Ryska fanor - 3
Sida 192 visar fanor från perioden 1763-1796
Färgade fanor för infanteriregementen 1763-1780. Jag får uppfattningen att
alla regementen i inom en division förde fanor med samma utseende.
Respektive regemente utmärktes genom att att hemstadens vapen bars i
mitten på fanan.
Divisioner: Estland (1), Ukrainska och Svevsk från 1766 (2), Livland
(3), Smolensk (4), St.-Petersburg (5), Finland (6), Sibiriska kåren (7),
Moskva (8), Svevsk intill 1766 (9), Ukrainska intill 1766 (10), Orenburgska
kåren (11). Framsida (12) och baksida (13) av färgade fanor för grenadjär
och infanteriregementen av model 1780.
|
 |
Ryska fanor - 4
Sida 248 visar fanor från 1786-1799
Fana för Gatchinskys armé
(1), Kejserlig fana för Gatchinskys armé (2) 1786-1796. Vit
regementsfana för Preobrazensky livgardesregemente, modell 1796 (3).
Färgad bataljonsfana för Semyenovsky livgardesregemente, modell 1796 (Malteserkorset
tillkom 1798) (4). |
Källor till uniformer:
Preben Kannik,
Uniformer i färg, Stockholm 1969, Leonov och Ulyanov, Regularnaya Pekhota samt
Voinniy Sbornik, Moskva 2004.
E-post från bl a "Ivan".
Källor till fanor:
Jag har via e-post fått bilder ur en
rysk bok, men jag har tyvärr inga uppgifter på titel eller författare.
Källor till organisation:
Tyvärr har jag bara ett antal listor
utan några som helst hänvisningar till källor.