Svensk Militärhistoria / Swedish Military History

Rysslands armé 1788-1790

Under senare delen av 1700-talet genomfördes omfattande reformer inom den ryska krigsmakten. Nya förbandstyper infördes och helt nya idéer avseende uniformeringen slog igenom. Informationen här nedan är inte på något sätt heltäckande, men ger åtminstone en uppfattning om hur den armé som Gustav III gav sig i kast med. Styrkan var imponerande, men man skall komma ihåg att 1788 låg Ryssland i krig med Turkiet, varför endast en mindre del fanns i norr för att möta det svenska angreppet.

Organisation

Kavalleriet

Karryssiärer användes för den klassiska uppsuttna kavalleristriden, det vill säga anfall.
Dragoner användes främst som beridet infanteri och för spaning. Dragonerna stred därför företrädesvis till fots. I Ryssland betraktades dragonerna ofta som kavalleri med undermålig kvalitet.
Karabinjärer benämndes tidigare Hästgrenadjärer. Dessa var dragoner men ansågs hålla en högre klass.
Lätt kavalleri och Husarer hade ungefär samma uppgifter dvs främst spaning, men också förmåga att genomföra uppsuttna anfall.
Alla förbandstyper kunde dock då situationen så krävde, göra tjänst till fots.

1788 bestod det ryska kavalleriet av följande enheter

5 st Karyssiärregementen
18 st Karabinjärregementen
Båda typerna omfattade 6 skvadroner (1106 man, 907 front- och 97 transporthästar)

11 st Dragonregementen om 10 skvadroner (1882 man, 1565 front- och 185 transporthästar)
14 st Lätta kavalleriregementen om 6 skvadroner (1047 man, 907 front- och 97 transporthästar)
3 st Husarregementen med mellan 1000 och 2000 man var.

Infanteriet

Enligt 1763 års härordning bestod varje grenadjär- och infanteriregemente av två bataljoner med 1 grenadjärkompani och 5 musketerarkompanier var (grenadjärerregementet hade givetvis inga musketerare) . Ett regemente innehöll 2004 man, varav 1849 stridande (ungefär 925 man /bat). I krigstid lämnade regelmässigt varje bataljon ett kompani hemma som garnison

1788 ändrades organisationen genom att samtliga regementen indelades i 10 kompanier (2 grenadjärer och 8 musketerare). Antalet stridande var dock fortfarande 1849 man / reg.

Jägarregementena hade samma indelning som linjeinfanteriet, men med något färre mannar. En uppgift säger att ett regemente räknade ca 1425 stridande.

En kommentar om taktik:

Baserat på erfarenheterna från Sjuårskriget mot Preussen började den ryska armé organisera egna jägarförband efter Preussiskt mönster. När jag läser de svenska stridsrapporterna från Gustav III krig får jag uppfattningen att Jägarförbanden användes dels som spaningsförband och för strid i spridd formering antingen på flanker eller framför huvudlinjen.

Jag har inte hittat några noteringar om skillnader i kvalitet eller taktik mellan Musketerare och Grenadjärer.

Uniformering

Som grund för den nya uniform som infördes för den ryska armén under 1780-talet låg strävandena att ge soldaten en beklädnad som var mer praktisk än den tidigare. Uniformen går ibland under namnet Potemkin uniformen. Den nya uniformsjackan kunde nu knäppas och de uppfästa skörten kunde vikas ner vid dåligt väder. Långbyxorna var bekvämare än knäbyxor med stiletter (damasker som når upp över knäet). Skärmen på mössan skulle skydda mot solljus och den tvärsliggande mösskammen skulle skydda mot svärdshugg. De band som hängde ner i nacken kunde bindas upp och fungera som halsduk och öronlappar. Stångpiska och puder avskaffades helt.

Samtliga regementen inom ett truppslag bar likadan uniform. Det enskilda regementet skulle endast kännetecknades av en epålett på vänster axel men vissa regementen bar detaljer i avvikande färger.

Sommartid kunde samtliga enheter använda helvita byxor och det förekommer även enstaka bilder på enheter iförd helvit jacka.

1796 återgick man till det uniformsmode som gällde före 1786.

Teckningarna nedan skall i första hand tjäna som underlag för målning av t ex 15 mm figurer. Av den anledningen har jag tagit mej friheten att göra vissa förenklingar. Kommentera gärna de fel som alldeles säkert finns där.

Infanteri och dragoner

Allmänt

Hatt, kängor, patronväska och bajonettskida i svart. Remtyg i vitt. Plåt på patronväskan, hattband och plymhållare av mässing.

			Grenadjärer och Linjeinfanteri Grön jacka med krage, rabatter, manschetter och uppslag i rött. Röda byxor med gula revärer. Grenadjärregementena verkar ha burit gula snören runt höger axel och haft en vit mösskam. Övrigt infanteri bar i regel gul kam. Dragoner Bar gula snören vid höger axel, i övrigt som linjeinfanteriet. Jägare Mörkgrönt på byxor, jacka och kam på mössan medan dekorationerna i övrigt var svarta. Röda kanter på rabatter och ärmuppslag. Garnisonstrupper Garnisonstrupperna bar en enklare uniform med mindre dekorationer. Färgen var mörk grå-grön på jacka och byxor. Krage och ärmuppslag var röda. Även mössan var av enklare slag.
Linjeinfanteri	Jägare	Garnisonstrupper

1789 uppges infanteriet i Finland bestå av:
Livgrenadierregementet (Vit mösskam och gula snören kring höger axel)
Mouroms regemente
Veliko-Loutzk regemente
Tobolsk regemente
Nevsk regemente
Pskov regemente (Svart mösskam, svart plym)
Navaginsky regemente
Narva regemente
Kexholms regemente
Tenginsky regemente
Riazan regemente
Vyborgs regemente
Jeletz regemente
Belozersk regemente
Finska jägarkåren (4 st bat)
Estniska jägarkåren (2 och 3 bat)

Om några av dessa var Garnisonsregementen vet jag inte.

En annan uppgift gör gällande att även nedanstående regementen skall ha vistats i Finland under kriget:
Revals regemente (vit mösskam, svart plym, röda eller möjligen blekt gula nackband) och
Kozlovs (eller Kozlovskys) regemente (Svart mösskam, svartlackad mössplåt, vit plym, röda nackband med vita lister tofsar).

Kavalleri

			Karyssiärer Gula tröjor. Regementsvis varierande färger på kragar rabatter och uppslag. Livkaryssiärerna: Grönt på uppslag, krage, rabatter och mössans baksida. Vita revärer och vita plymer i mössan. "Military order" (har inget svenskt namn): Svart med orange sömmar på uppslag, krage, rabatter och mössans baksida. Byxor gröna (?) med svarta revärer. Svarta plymer i mössan. Ekaterinoslavskys: Ljusblått på uppslag, krage, rabatter, mössans baksida och byxor. Gula revärer. Vita plymer i mössan. Kasanska regementet: Samma som föregående men mörkblått istället för ljusblått. Karabinjärer Mörkblå uniform med rött och gula knappar. Normalt bars vit mösskam men andra färger förekom också. Lätta ryttare (Chevaulégers) Mörkblå uniform med rött och vita knappar. Normalt bars vit mösskam men andra färger förekom också.
Karyssiär	Karabinjär	Lätta ryttare

1789 uppges kavalleriet i Finland bestå av:

Yambourgs Karabinjärregemente
Pskovs Dragonregemente (Vit mösskam, vit plym, ljusgula nackband med vita detaljer)
Yambourgs Dragonregemente
Ett Hussar regemente
Kosacker ca 2000 man

Artilleri

Artilleriet var organiserat på två sätt, Regementsartilleri och Fältartilleriet.

		Regementsartilleriet hade samma uniform som linjeinfanteriet men med den skillnaden att axelklaffar, krage, rabatter, rock- och ärmuppslag var svarta. Normalt bars vit mösskam men andra färger förekom också. Fältartilleriet bar röda uniformer med gula revärer och svarta detaljer på samma vis som regementsartilleriet. Målning av lavetterna: Metalldelarna har varit målade i svart men avseende trät verkar det skiljt mellan de olika förbandstyperna. Vissa uppgifter gör gällande att Regementsartilleriets lavetter var målade i grönt och att fältartilleriets var målade i rött. Andra källor påtalar att färgerna var de omvända. Jag vet inte vad som stämmer så välj själv...
Regementsartilleri	Fältartilleriet

Fanor

Strävan till likformighet gällde även fanorna som gardes- och infanteriregementena förde. Från 1780 infördes fanor som den här bredvid. Det enskilda regementet utmärktes endast genom att hemstadens vapen bars i fältet på dubbelörnens bröst (det röda på min teckning).

Jag har inte hittat någon information om fanor som brukats vid beridna enheter eller av jägarförbanden.

Nedan finns ett antal skannade bilder som jag fått via internt. Bilderna visar exempel på ryska fanor från tiden 1763 till 1799.

	Ryska fanor - 1 Sida 175 visar fanor från tiden 1763-1796. Ryska infanteriregementen förde tydligen två typer av fanor en vit regementsfana och en "färgad" som verkar ha använts som bataljonsfana. Bilden visar: Vit regementsfana för Preobrazensky Livgardes regemente, modell 1763 (1). Färgade bataljonsfanor modell 1763 för Preobrazensky (2), Semyenovsky (3), Izmailovskiy (4) livgardes regementen. Färgad bataljonsfana för Grenadjärregementena 1763-1780 (5). Fana för St Petersburgs garnison (6).
	Ryska fanor - 2 Sida 189 visar`:` Olika typer av mössor burna av musketerare och grenadjärer efter 1786 (1). Fanions från de olika livgardesregementena Preobrazensky (2), Semenovsky (3) och Izmaylovsky (4). “Fanion” är ursprungligen ett franskt uttryck och användes uppenbarligen i ryssland som beteckning på små flaggor som bars av underofficerarna. Tanken med detta var att flaggorna skulle underlätta för truppen att hålla rättningen i leden. Schabraken som användes av Stabsofficerare (5) och Officerare (6) vid infanteriregementen. Epålett och snodd för livgrenadjärregemente (7).
	Ryska fanor - 3 Sida 192 visar fanor från perioden 1763-1796 Färgade fanor för infanteriregementen 1763-1780. Jag får uppfattningen att alla regementen i inom en division förde fanor med samma utseende. Respektive regemente utmärktes genom att att hemstadens vapen bars i mitten på fanan. Divisioner: Estland (1), Ukrainska och Svevsk från 1766 (2), Livland (3), Smolensk (4), St.-Petersburg (5), Finland (6), Sibiriska kåren (7), Moskva (8), Svevsk intill 1766 (9), Ukrainska intill 1766 (10), Orenburgska kåren (11). Framsida (12) och baksida (13) av färgade fanor för grenadjär och infanteriregementen av model 1780.
	Ryska fanor - 4 Sida 248 visar fanor från 1786-1799 Fana för Gatchinskys armé (1), Kejserlig fana för Gatchinskys armé (2) 1786-1796. Vit regementsfana för Preobrazensky livgardesregemente, modell 1796 (3). Färgad bataljonsfana för Semyenovsky livgardesregemente, modell 1796 (Malteserkorset tillkom 1798) (4).