Historia

Stadsdelen Sofielund

Stadsdelen Sofielund, som vi ser den idag, var tidigare en del av Västra Skrävlinge by. Gården Västra Skrävlinge nummer 4 anlades 1786 av godsherre Tage Thott ungefär vid Sofielunds kyrka "Sankt Matteus". 1792 köps gården av handlesmannen Hans Bauert. Han döper gården till Sophielund efter sin hustru Sophia af Trolle. Bauert dör 1802 och gården byter ägare flera gånger under 1800-talet.


Under 1870-talet påbörjade gårdens dåvarande ägare styckning av byggnadstomter från marken. Dessa såldes till arbetare som ville fly trångboddheten i Malmö och till folk som flyttar in från landsbygden. Priset var 43 öre kvadratmetern. Sofielund får karaktären av en förstad med stora obebyggda områden mot Malmö. 1879 står de första husen klara. 1894 klagar hälsovårdsmyndigheterna i Malmö över att avloppsvatten från Västra Skrävlinge kommun, som Sofielund tillhör, rinner in på stadens ägor. Under ett par decenniers tid bebyggdes stora delar av södra Sofielund, det vill säga området söder om Lönngatan. Därefter fortsatte expansionen norrut och åren kring sekelskiftet, 1900, var byggnadsverksamheten mycket livlig i området mellan Lönngatan och Sofielundsvägen.
En av huvudorsakerna till stadsdelens kraftiga växt var tillkomsten av ett flertal olika industrier i Sofielunds östra del.

I slutet av 1890-talet då stadsdelen hade uppnått en icke försumbart invånarantal växte kraven på större ordning. Eftersom Sofielund låg utanför stadsgränsen fanns det inga stadgar som reglerade till exempel hälsovård och byggande. Därför beslutades 1896 om upphöjande av stadsdelen Sofielund till municipalsamhälle inom Västra Skrävlinge kommun, med gällande buggnadsordning och hälsovårdsstadga. Sofielundshusens municipalsamhälle, som det kom att benämnas, fick ingen långvarig existens. Antal invånare 1896: 1740 st. Många bodde trångt och en del boende hade bara råd att hyra en säng i ett rum som de delade med andra.

1898 flyttar Malmqvists bryggerier från Davidshallsbron till Ystadvägen. Många anställda bosätter sig i Sofielund. Under perioden kring sekelskiftet växte Malmö som helhet väldigt mycket och snart fanns bebyggelse hela vägen mellan stadskärnan och Sofielund. Stadens styrande insåg att inom några decenniers tid skulle Sofielund vara en del av storstaden Malmö och bebyggelsen sannolikt sträcka sig ytterligare längre ut på landsbygden.

1900-1903 stensätts gatorna och latrinrenhållning och brandförsvar organiseras. En skola med sexton skolsalar står klar i hörnet Rolfsgatan-Lönngatan.

Med verkan från den 1 januari 1911 inkorporerades Västra Skrävlinge kommun med Malmö. Fyra år senare skedde detsamma med Limhamns köping och i flera omgångar längre fram inkorporerades stora delar av de omgivande landskommunerna. Den 25 maj 1917 drabbas Malmö av ett skyfall och Sofielund översvämmas och döps till Malmös Venedig. Sofielund översvämmas en andra gång 1920 och 1924 sker den tredje stora översvämningen.

Kort efter Sofielund's förenande med Malmö utbröt första världskriget och därmed stoppades så gott som all byggnadsverksamhet i såväl Malmö som andra platser i Sverige och Europa. Det kom att dröja ända in till 1930-talets början innan byggandet var uppe på en sådan nivå att markområdena norr om Sofielundsvägen togs i anspråk för bebyggande.

Innan så kunde ske lade stadsingenjörskontoret fram förslag till stadsplan för området som godkändes av Kungl maj:ts i maj 1920. Innan de flesta tomterna i området bebyggdes hann stadsplanen omarbetas flera omgångar. 1929 upprättades den stadsplan som till stora delar gäller än idag. Under några år under 1930-talets andra hälft var byggnadsverksamheten mycket livlig på norra Sofielund. Kvarter efter kvarter, tomt efter tomt, bebyggdes under kort tid något som säkert påverkade områdets karaktär. De nya hyresgästerna kom flyttande från alla delar av staden och ett helt nytt grannskap kom säkerligen snabbt att bildas.

Kvarteret Glädjen

1929 lades en första stadsplan för norra Sofielund inkluderande kvarteret 56 Glädjen, som beteckningen då löd. Men redan året därpå omarbetades planen för kv Glädjen inte mindre än två gånger.

Fem år senare indelades kvarteret i sammanlagt fem tomter varav två utmed Nobeltorget och tre utmed Trelleborgsgatan . Samma år inköpte de tre byggmästarna Frans Bergqvist, Karl Larsson och Lars Å Lovén tomterna i kv Glädjen av Malmö stad, som sedan början av 1900-talet hade varit ägare till stora markområden på Sofielund. I enlighet med köpeavtalen tillträdde Bergqvist sina tomter den 1 januari 1936 och Larsson och Lovén sina dito tre månader senare. Dessutom stadgades att tomtköparna förband sig att ha tomterna bebyggda med flerbostadshus färdiga till inflyttning senast den 1 oktober 1937. Därför kom de snabbt igång med planeringen av sina respektive byggen.