Arnel's WebbA brief introduction to META tags
META-elementet är kanske det element vars syfte och använding förstås minst och därför kanske den mest missbrukade komponenten i HTML. Även om META har varit en del av HTML i mer än ett årtionde är det många som antingen negligerar det, eller i andra fall "överförbrukar" det med mängder av meningslösa META-taggar i sina webbsidor.
META-elementet tillför webb-designers medel till information för "identifiering" av en HTMLfil. Meta-information är "information om information", där BODY-delen av webbdokumentet innehåller information om ämnet i dokumentet och META-taggarna innehåller information om själva dokumentet. Meta-data kan användas av allt som har tillgång till det, inte bara av sökmotorer.
Så olika delar av META-taggen kan vara avsedd för sökmotorer, webbläsare, webbservrar, textediteringssystem och även männinskan. Detta system gör det möjligt för vem som helst att vid behov lägga till nya meta-data i sina dokument genom att skapa ett namn för den och använda META-elementet så att den associeras till ett värde.
META-elementets syntax är enkelt. För det mesta behövs bara en tagg som ser ut så här: <meta name="label" content="data"> där "label" identifierar typ av meta-information och "data" är den aktuella meta-informationen. Ibland är "name" ersatt av "http-equiv", vilket ger webbservern rätt att läsa och köra processen i taggen. Exempelvis används http-equiv till att kontrollera webbläsaren, som t.ex. i <meta http-equiv="Refresh" content="10">
En viktig "http-equiv" tagg som ofta tyvärr saknas på många webbsidor är uppgift om vilken teckenkodning ("Content-Type" och "charset") som används på sidan. Denna META-tagg kan då se ut så här: <meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=iso-8859-1"> som standardutförande för t.ex. det svenska språkets teckenkodning. Såväl "name" som "http-equiv" kan bara innehålla bokstäver, siffror, bindestreck, understreck och kommatecken samt alltid börja med en bokstav.
De populäraste META-taggarna är de man försöker kontrollera sökmotorerna med. Det finns bara 3 - 4 sådana taggar som har en större spridning, men många sökmotorer har också en del egna taggar. De näst vanligaste användningen av META-taggar är de man försöker kontrollera webbläsare med. De flesta av dess används för att kontrollera cachen eller sidans presentation.
De tredje vanligaste META-taggarna är det onödiga och meningslösa taggarna! Dessa taggar är oftast "produkter" av webbeditorer som lägger in meningslösa reklam-taggar, eller uppmuntrar webbdesigners att känna sig viktiga genom att lägga till taggar som ingen ser. Ett litet antal taggar är bara "legender" som gått runt och används bland designers utan att man egentligen vet om de har någon verklig funktion, vilket dom inte heller har.
Detta värde för ett "name" attribut är den vanligaste META-taggen. Den är avsedd att användas som en läsbar sammanfattning av en webbsidas innehåll. Denna sammanfattning kan visas på sökmotorns resultat vid en sökning.
Teoretiskt kan en "Description" innehålla upp till 1024 tecken, men de flesta sökmotorer "klipper" av informationen redan efter 100 till 200 tecken. Bland de större sökmotorerna använder Google denna information bara ibland.
"Keywords" används för att ge en kort lista över de viktigaste orden/ämnen som webbsidan innehåller. Orden kan separeras med mellanslag eller kommatecken. Men "Keywords" är inte längre lika intressant för de större sökmotorerna och en del använder den inte alls, på grund av att taggen missbrukas.
Google anser att taggen bör repetera de viktigaste orden som redan finns i texten på sidan, dvs att Goggle scannar sidans innehåll och ser om orden i taggen också finns där innan taggens innehåll ges något värde. Många sökmotorer ger också orden i taggen mindre värde om de upprepas många gånger
"Robots" taggen används av sökmotorerna för att kontrollera om sidan kan idexeras eller inte. <meta name="ROBOTS" content="value">. Som "value" är dessa av betydelse:
- NOINDEX (Sökmotorn ska inte indexera sidan, sidan ska inte visas i sökresultat)
- NOFOLLOW (Sökmotorn ska inte följa några länkar till andra sidor, på sidan)
- NOARCHIVE (Sökmotorn ska inte tillhandahålla arkiverade kopior för sökning)
Man kan skriva flera värden i samma tagg, men vill man att allt ska gälla för en sida, räcker det med att skriva värdet "NONE"
Har man inte några restriktioner för sökmotorn och vill exempelvis att den ska indexera sidan etc. så behöver man inte ange "index", "follow" etc. Finns det inga restriktioner, så indexeras sidan, länkar till övriga sidor följs av sökmotorn, etc. Det är deras "normala beteende".
Det finns två typer av META-taggar: HTTP-EQUIV och NAME
META HTTP-EQUIV är motsvarigheten till "HTTP headers" som servern kan skicka till webbläsaren vid ett anrop. När man klickar på en länk får servern webbläsarens anrop via HTTP och genererar ett svar. Grunddatan i svaret kallas "HTTP header block" som ger webbläsaren information som kan vara värdefull för visningen av den begärda webbsidan.
En del servers översätter META HTTP-EQUIV taggar till HTTP headers automatiskt, andra använder en separat textfil som innehåller meta-data.
Ibland kan META-taggar inte ersätta serverns motsvarande HTTP headers som innehåller annan information än webbsidans META-tagg. Så är t.ex. fallet med denna sidas textkodning (charset), där servern anger att den ska vara "charset=iso-8859-1".
Då går det inte att ange någon annan kodning även om man skulle vilja det, varför det inte heller behöver anges och är egentligen onödig att ange samma sak i en META-tag.
Men innan man eventuellt utlämnar META-taggen för charset, som också ska innehålla "Content-Type" text/html för HTML-sidor, bör man kontrollera att servern tillhandahåller denna information. Är man osäker, bör man lägga in det för säkerhets skull!
META-taggar med NAME attributet används för META-information som normalt inte ges via serverns HTTP headers.