Tillbaka till:

Övrigt Hemsidan


Alkohol

=

Människor har använt alkohol under flera tusen år. Men idag vet de flesta att alkohol är skadligt, och ändå förtsätter de att använda giftet. Varför?
Man flyr från alla bekymmer, och allt känns bra – på väldigt kort sikt. Snart kommer biverkningarna och baksmällan. Och på längre sikt så hotas man av alla möjliga sjukdomar och skador som man säkert inte skulle få om man inte varit så totalt idiotisk och ens tänkt tanken att prova alkohol.

Alkohol = etanol
Det finns flera olika sorters alkoholer, men det som man dricker och menar när man pratar om alkohol är alkoholen etanol. Men man skall inte klaga på själva etanolen, för den används till många andra saker också, t ex bränsle, lösningsmedel, rengöring osv.

Alkoholens historia i Sverige
Att bli berusad av alkohol är inget nytt påfund. Redan de gamla vikingarna drack mjöd eller öl. Brännvinet kom till Sverige på 1500-talet med soldater, som kom tillbaka från Ryssland, där man sedan länge druckit det. På 1700-talet började man göra brännvin av potatisen, som då hade introducerats i Sverige, istället för att använda säd, som man hade gjort tidigare.
Nu ökade supandet i landet, tills det nådde sin ”topp” år 1829. Då drack man i genomsnitt 46 liter brännvin per person och år. Drickandet höll i sig i några decennier, men som tur var så kom det några förändringar som gjorde att det började gå utför med det utbredda supandet i landet.

Systembolaget grundades, och öppnade sin första butik i Falun år 1850. Nya butiker öppnades överallt och tio år senare förbjöds hembränningen.
Många var trötta på dessa eviga fullgubbar (och säkert också en del ”fullgummor”). Kvinnorna stod inte längre ut med att deras män jämt kom hem stupfulla. Därför bildade man den första organiserade nykterhetsföreningen i Sverige i mitten av 1800-talet.
Mellan 1919 och 1955 blev det till och med så att alkoholen ransonerades.
Allt detta ledde till att drickandet minskade. Idag dricker svenskarna i genomsnitt 5 liter per person, men fortfarande är det alldeles för mycket med tanke på de konsekvenser som det har..

Hur gör man alkohol?
Alkohol framställs genom jäsning. Helt vanliga jästsvampar omvandlar socker från växter, frukter och bär, t ex vindruvor, säd och potatis, till etanol och koldioxid. Alkoholen är så giftig, att den dödar jästsvamparna när alkoholhalten ligger runt 15%. Därför har de flesta ”mildare” vinsorterna denna halt.
För att höja alkoholhalten till samma halt som finns i de litet starkare vinerna, t ex sherry, madeira och portvin, d v s ca 22%, så tillsätter man ytterligare etanol.
Vill man komma upp i de riktigt höga halterna, 35% eller högre, som återfinns i bl a brännvin, konjak och whisky, måste man destillera (”bränna”), alkoholen man jäst fram. Då skiljer man alkoholen från resten av vätskan, och den blir ytterst koncentrerad.

En stor del av den svenska starkspriten ”bränns” (d v s destilleras) hemma. Hembränning är olagligt, inte bara därför att Systembolaget förlorar pengar, utan även för att man aldrig kan vara säker på vad som finns i flaskorna. I bästa fall är det bara litet småskräp från smutsiga destilleringsmaskiner, men ibland har hembrännaren använt metanol i stället för etanol. Metanol, även kallat träsprit, är mycket giftigare. När man dricker metanol, blir man om man har tur ”bara” blind, men ofta dör man.

Varför dricker man alkohol?
Vuxna:
Många vuxna dricker alkohol i mindre mängder, och tycker att det är helt okej att dricka några glas till middagen eller på festerna. Men det är lätt att det här måttliga drickandet övergår till ett farligt missbruk. Man dricker mer och mer på festerna, och hittar på fler och fler orsaker till att dricka.
Enligt en undersökning är över 300 000 svenskar alkoholmissbrukare, men på det flesta av dem märks det inte: de arbetar bara lite sämre än vanligt, och dricker oftast hemma. Ungefär en tredjedel av missbrukarna är kvinnor.

Ungdomar:
De ungdomar, som börjar dricka alkohol, gör det allt tidigare och tidigare, och dricker mer och oftare än tidigare. De flesta börjar redan på högstadiet: ca 80% av 9:orna i Sverige säger sig dricka alkohol.
Andelen ungdomar som säger sig dricka folköl minst en gång i månaden har ökat från 34% till 43% bland pojkar och 19% till 30% bland flickor under tidsperioden 1989-1994.
Konsumtionen har, från 1,78 liter per person och år, ökat till 5,45 liter, under tidsperioden 1984-94. En ökning med över 200%!

Majoriteten av alkoholdrickarna prövar bara några gånger. En del har en framtida risk för att bli missbrukare, och det värsta av allt: några blir det redan i tonåren. Och det är inte en bra: ju tidigare man börjar dricka, desto större är risken att man nu, eller längre fram i livet, får problem med alkohol. Alkoholen är också en av de vanligaste s k inkörsportarna till andra droger, som tobak och narkotika. Det kan t ex vara så, att en person egentligen är rädd för knark, men sedan tar en sup, då känner sig mycket modigare och redo att prova det nya ”självmordsmedlet”.

Det finns många, men ofta dåliga, anledningar till att ungdomar börjar dricka alkohol.
Om många vuxna i ens närvaro dricker, så kanske ungdomarna blir frestade att själva pröva. Men då har de inte sett samma människor illamående och bakfulla i sina kräkningsstinkande lägenheter.
Kompisar kan också locka en att börja dricka, och man vill ju inte verka feg och tacka nej. Eller? Enligt min åsikt är det kompisarna som är fega och inte vågar säga nej till alkoholen. Det är de som är svaga och lättlurade, om de låter sig lockas av ett sådant livsfarligt gift.
En del dricker, enligt dem själva, för att de då blir mer avslappnade, och vågar prata mer. Men oftast blir det ju så att man säger väldigt pinsamma saker när man är full, som man sedan ångrar länge.

Hur får egentligen ungdomarna tag på alkohol? Man måste ju vara 20 år för at få handla på Systembolaget. Ofta är det så att en vuxen köper alkoholen och säljer den sedan till ungdomarna. Detta kallas ”langning” och är olagligt.
Det kan även vara så att vissa systembolag helt enkelt struntar i lagarna, och säljer ut spriten i alla fall. Men som tur är, är det ovanligt, eftersom det kan orsaka fängelsestraff.

Generna spelar roll
Det finns ett lite bättre skäl till alkoholdrickandet, åtminstone enligt forskaren och professorn Lars Terenius. Han anser att drickandets orsaker delvis ligger i generna. Lars har tillsammans med sina kollegor undersökt 80 svenska och finska alkoholister, och sedan jämfört dem med lika många s k normalkonsumenter (som ”bara” dricker då och då) av alkohol. Forskarna letade efter en speciell gen, dopamin-2-receptorgenen, som man tror leder till alkoholism och som är vanligare hos alkoholister . Till deras förvåning hade flera i ”normalgruppen” också genen. Hur kunde det vara möjligt? Skulle hela genteorin bli splittrad?
Forskarna började undersöka normalgruppens familjer, och upptäckte att de som hade dopamin-2-receprotgenen i hade alkoholdrickande eller psykiskt sjuka föräldrar. Forskarteamet bekräftade alltså än en gång att alkoholismen kan vara ärftlig. Men de tror inte att det bara är dopamin-2-genen som spelar roll, utan misstänker att det finns andra gener som motverkar ”alkoholgenen”.

Vad händer när man dricker alkohol?
Munnen, svalget och matstrupen skadas
När man sväljer, så rinner alkoholen ner till magsäcken genom matstrupen. Vid långtida alkoholbruk ökar risken dramatiskt för cancer i svalg, struphuvud och matstrupe.

Magsäcken skadas
När alkoholen kommit fram till magsäcken, där den egentligen skulle sönderdelas om det var vanlig mat, så åker det i stället igenom, och passar samtidigt på att skada magens slemhinnor. Det tvingar magen till att producera mer saltsyra, vilket i sin tur leder till illamående och sura uppstötningar dagen efter. På längre sikt bildas även magkatarr, som kan utvecklas till magsår.

Bukspottkörteln skadas
Alkoholen fortsätter sin färd från magsäcken, genom nedre magmunnen, in till tolvfingertarmen, och passar samtidigt på att ta en avstickare till bukspottkörteln.. Efter ett tags alkoholdrickande kan bukspottskörteln bli inflammerad. Till en början går inflammationerna över, och det enda man känner är magsmärtor. Men till slut blir det en obotlig bukspottkörtelinflammation (kronisk pankreatit), som kan leda till att bukspottkörteln inte tillverkar tillräckligt av det kolhydrat-, fett- och proteinsönderdelande bukspottet. Det kan även hända att man får diabetes, eftersom bukspottkörtelns tillverkande av insulin försämras.

Levern skadas
Från tolvfingertarmen färdas alkoholen vidare till tunntarmen, där det tas upp av blodet och transporteras vidare till levern. Levern är kroppens ”giftcentral” som tar hand om och gör sig av med alla gifter man får i sig. Leverskador är alltså allvarliga
När maten vi äter bryts ner i magsäcken, bildas små mängder alkohol, som levern klarar av att förbränna på en gång. Förbränningen i levern går till så att den först omvnadlar alkoholen till ättiksyra. Sedan skickas ättiksyran ut mad blodet till kroppens celler, där den omvandlas till koldioxid och vatten genom cellandningen.
Men om man tillför kroppen ytterligare alkohol, så blir det ”översvämning” i levern. Den klarar bara av att förbränna ca 6-8 g alkohol per timme, samma mängd som i en lättöl eller 2 cl starksprit. Den förbrända alkoholen förs sedan till njurarna, där den renas ännu med, och sedan kommer det ut med urinen.

Levern får långsiktiga skador också. När levern förbränner alkohol, så har den varken tid eller ork till övers för dess andra uppgifter, varav en är att förbränna fett. I stället lagrar den fettet i sina celler för senare förbränning. Om man dricker alkohol hela tiden så får levern inte en chans att göra sig av med fettet. Levern samlar mer och mer fett, och svullnar upp till nästan dubbel storlek, då kallad fettlever. Fortsätter man att dricka, förgiftas levercellerna av alkoholen och dör. Då får man den livsfarliga sjukdomen leverchirros, vilket innebär att levern skrumpnar ihop och dör. När levern är död, måste blodet komma förbi på något annat sätt, och söker sig runt levern. Blodådrorna överbelastas och blir väldigt sköra. De spricker lätt, vilket leder till livshotande inre blödningar, bl a i matstrupen.

Om man inte råkar ut för blödningar, så finns det flera andra skador leverchirrosen orsakar.
Blodtrycket ökar, vilket kan leda till vattensamlingar i bukhålan och skador på mjälten. Mjälten är en av kroppens viktigaste försvarsorgan. Där finns många vita blodkroppar, som avlägsnar och oskadliggör främmande mikroorganismer. Man blir alltså lättare sjuk om man dricker alkohol, inte tvärtom, som några undersökningar påstår.
Till slut börjar det läcka ut gallfärgämnen från den döda levern. Gallfärgämnena gulfärgar huden och ögonvitorna, och man har en stark klåda. Tillståndet kallas gulsot.
Om man har tur, kan man rädda livet på en människa som har gulsot genom en operation, men för de flesta finns ingen återvändo, gravens mörka vila väntar.

Hjärnan och nervsystemet skadas
Vad händer med alkoholen som levern inte hinner rena? Det pumpas runt och runt i kroppen av hjärtat, som försämras efter ett långvarigt alkoholanvändande. Ungefär en tiondel av alkoholen i kroppen letar sig upp till hjärnan.
Hjärnan, människans viktigaste organ, har ett inbyggt skydd för olika gifter, men tyvärr biter det inte på alkohol.

När alkoholen kommer in i hjärnan, så börjar den genast med sitt skadliga arbete. Först angrips hjärnbarken, eller nya hjärnan, eller männiksohjärnan, som den också kallas. Det leder till att man får det svårare att röra på sig, tala och planera framåt.
Näst på tur att påverkas är mellanhjärnan. Där påverkas det s k limbiska systemet, där lustcentrum finns. Det är då man känner sig ovanligt glad och avslappnad. Det är det här tillståndet alkoholistens ”mål” är att nå, men när man druckit så pass mycket är det ofta svårt att sluta.
Dricker man mer, så börjar den s k däggdjurshjärnan att förlamas. Synen, hörseln, känseln och smaken försämras. Det är däggdjurshjärnan som gör det möjligt för oss att kunna visa hänsyn till andra, och när den är ur spel, så blir man egoistisk och aggressiv.
Nu är det bara den s k ”reptilhjärnan” som fungerar. Med den kan vi bara göra det vi behöver för att överleva. Den reglerar de livsviktiga organen, som t ex hjärta och lungor. Ökas alkoholtillförseln ytterligare, börjar även reptilhjärnan påverkas. Det är nu de flesta olyckorna och våldsdåden sker.
Om det kommer ytterligare alkohol in i hjärnan, så finns det en stor risk för att reptilhjärnan får nog och helt enkelt slutar fungera, och med den även andningen och blodcirkulationen. Eller så dör man helt enkelt av alkoholförgiftning. 4-5 promille (tusendelear) alkohol i blodet brukar räknas som dödlig dos, även fast alkoholisterna, vars kroppar har vant sig vid alkohol en aning, kan tåla högre promillehalter.
Men det är inte ofta det går så långt att man dör. Den nedre magmunnen reagerar reflexmässigt med kramper när alkoholhalten är farligt hög. Åtminstone då, om inte tidigare, kräks man upp en del av alkoholen. Men varning! Om man tar lungnande medel samtidigt som man dricker alkohol, förhindras magmunnens reflexer, och alkoholen släpps igenom. Det behövs inte ens speciellt stora mängder alkohol för att man kan riskera att få bestående skador, eller i värsta fall dö.

Benstommen och benmärgen skadas
Alkoholen ökar risken för urkalkning av benstommen. Då blir benen skörare, och bryts lättare. Det tar också längre tid för kroppen att reparera benskador.
Benmärgen, som finns inuti de större benen, kan också skadas på lång sikt. I benmärgen tillverkas röda och vita blodkroppar och blodplättar. De röda blodkropparna sköter om syretransporten i kroppen. Utan syre kan inte cellerna förbränna sockret till energi, och kroppen stannar, eftersom ”bensinen” tagit slut. De vita blodkropparna sköter vårt immunförsvar. De dödar eller avlägsnar virus, bakterier och andra farliga mikroorganismer. Utan dem skulle vi insjukna och dö på nolltid. Blodplättarna sköter om blodets koagulation, d v s förstelning, när man har ett ytligt sår. Utan blodplättar skulle man förblöda.

Njurarna skadas
När alkoholen rumsterar om i hjärnan, så påverkar den kroppens ”chefskörtel”, hypofysen. Då ger den njurarna order om att släppa ut extra mycket urin. Man kissar mycket, och förlorar mycket salter. Det märker kroppen av, och man blir törstig. Men det tar det ett tag, så törsten kommer oftast först dagen efter.
En farligare sak är att alkoholen påverkar binjurarna till ökad tillverkning av hormonerna adrealin och cortison. Dessa hormoner sliter bara på kroppen i onödan, om de inte tillförs vid tillfällen när de verkligen behövs, t ex när man blir rädd, eller om man är i en farlig situation.

Man får ”dille”
”Dille”, eller delirium tremens som det egentligen heter, är en livshotande psykisk störning, som oftast uppkommer efter några dagars alkoholuppehåll. Då signalerar kroppen att den vill ha mer alkohol. Man får nog inte ”dille” alldeles i första taget, men det är ett säkert tecken på att man är beroende av alkohol. När man har ”dille” så ser man halluciationer och hör konstiga ljud. Man blir förvirrad och orolig. Hjärnan blir överaktiv, blodtryck och puls ökar, man svettas mycket och får skakningar.

Alkoholen lurar kroppen
Redan vid låga alkoholhalter börjar kroppen få in felaktiga signaler från omgivningen. Blodkärlen utvidgas. Då tror kroppen att det är varmt ute, och man känner sig varm även fast kroppen egentligen kyls ner. Detta kan orsaka att berusade personer badar i kallt vatten, eller är ute mitt i vintern med sommarkläder.
Man känner även mindre smärta, eftersom smärtsignalerna till hjärnan dämpas. Då är det lätt att skada sig utan att veta om det.

Alkoholen skadar fostret
Om gravida kvinnor dricker alkohol, så finns det en mycket stor risk för missfall och fosterskador. Fostret är extra känsligt för alkohol. Moderkakan, som skall skydda fostret, klarar inte av att bryta ner alkohol. Fostret får alltså samma alkoholhalt i sig som mamman. Och fostrets lever är för liten för att hinna bryta ner alkoholen. Om alkoholen kommer fram till fostrets hjärna, så stannar nybildningen av nervceller upp. Om fostret får alkohol i sig under den första tiden, så kommer hjärnan inte att växa normalt, och barnet får hjärnskador och missbildningar. Det kan även vara så att det kommer in alkohol i fostervattnet runt fostret. Då kan man säga att det ”badar” i alkohol. Det kan ge synskador och andra problem.

Alkohol i trafiken
Som du kan se i tabellen på förra sidan, så går rattfyllerigränsen redan vid 0,2 promille alkohol i blodet. Redan då försämras omdömet och reaktionsförmågan, och det blir svårare att koncentrera sig på bilkörningen. Vid grovt rattfylleri, d v s 1 promille, är man direkt livsfarlig i trafiken.
Vid polisens alkoholkontroller får man blåsa i ett mätinstrument, som visar alkoholhalten i kroppen genom att analysera mängden alkoholångor i utandningsluften. Om polisen hittar spår av alkohol, så förs man till polisstationen där de gör ännu nogrannare undersökningar. Straffet för rattfylleri kan vara allt från dagsböter till 6 års fängelse.

Alkoholen är dyr för samhället
Många tror att alkoholisterna driver in massor av pengar till staten genom all alkoholskatt de betalar, vilket stämmer. Men staten måste betala ut mycket större summor för de problem alkoholen skapar. Bakfulla människor stannar hemma från arbetet. Staten måste betala stora summor för skadegörelsen alkoholisterna gör. Och även alkoholistvården och nykterhetsarbetet kostar.

Slutsats
Drick absolut inte alkohol! Den ger stora och livshotande skador, och kostar staten pengar. Dessutom blir du ofta ensam efter ett tag. Ingen tycker om en berusad person.

Om du dricker alkohol och behöver hjälp att sluta, vänd dig till någon vuxen du litar på, t ex dina föräldrar, eller kuratorn i skolan, så kan du få hjälp. Du kanske får äta antabustabletter, som gör att du mår illa och får huvudvärk direkt när du dricker alkohol. Du kan också bli insatt på ett behandlingshem, där vana människor hjälper dig att sluta dricka genom behandling.

Hoppas du fått en djupare insikt i alkoholens skadeverkningar nu, när du läst det här häftet.

Av: Aram Mäkivierikko, 9:1

Tillbaka till början