Conan of Qaana

  Cimmeriern på Tarakh-omslaget sägs vara Yangar Qaana, son till hövding Sarien av Qaanastammen. Från början var bilden ett omslag till Conan: The Sword of Skelos av Andrew Offut.  I romanen måste allas vår barbar korsa en öken för att överlämna ett magiskt föremål till en härskare med ett förtrollat vapen, så den har klart närmare paralleller med Tarakh än vad Conan the Liberator hade med Zimarakh...

En (tyvärr lite murrig) version utan Khelataar-logon i hörnet. Jag har inte hittat någon inscanning på nätet som visar mer åt sidorna än vad Tarakhs omslag redan gör, men med hur Royo komponerar sina alster i åtanke misstänker jag starkt att hela bilden är större på bredden än så här.
     Motivet är ganska fattigt på referenser till modulen - äventyret innehåller varken ridhästar eller megaliter, och man ser tydligt att landskapet i bildens bakgrund är en öken. Däremot är figuren själv faktiskt ganska lik Yangar Qaana till utseendet - om än inte till klädseln.

Ett annat omslag till samma roman. Jag blir inte riktigt klok på om personen i förgrunden är en man eller en kvinna, men om det senare så kunde bilden med Lancelotsk logik presenterats som duellen mellan Sarien Qaana och (en slätrakad) Ganar Enthaar... även om de slogs med stridshammare istället för med svärd. Tjejen som tittar på i bakgrunden är Ghinna Mithara, förstås - och det står i äventyret att en gammal man stiger fram och säger "Må tvekampen börja!"

Ännu ett annat omslag, den här gången av Les Edwards. Tja, miljön är helt rätt den här gången, och även om huvudpersonen har strippat av sig ännu mer så kunde han själv fortfarande passera som den sammanbitne ledaren för Qaanastammens krigare (långt svart hår, 188 cm, STY 17).  Fast Lancelot Games hade nog ingen aning om att kharigaanska stråtrövare såg ut så där.

Några omslag från diverse utgåvor av romanen på lite olika språk. Deras eventuella paralleller med Lancelots äventyr får väl sägas variera en del...
   
Yangar, Qaanas djärve krigsherre, med en söt rollperson (ja vaddårå, RP:na är bara bifigurer i Tarakh). RP råds att hålla sig nära Yangar under äventyret, speciellt när SL skickar fram de där stråtrövarna. Frånsett hästen så stämmer både figuren och miljön här bättre med Tarakh än dess egen omslagsbild.

Ett par nummer av den obligatoriska serieversionen. Tja, svartkonstnären Irhael angriper gruppen med krooler, men ett flygande jättesvärd låter väl inte helt fel det heller.  Och det står att rövarna som ligger i bakhåll för dem skjuter pilar, så här har Yangar och ett par kvinnliga RP fullt upp. :-)


Angående Yangar och kvinnliga rollpersoner, här är serietidningens version av Isparana, Conans följeslagare i originalstoryn. Jag kan inte låta bli att se små likheter mellan henne och Maria Bloms porträtt av en khelataarisk äventyrerska från Seriemagasinet...

Tillbaka