Taarluhn
av Daniel Israelsson och David Israelsson,
illustrationer: Daniel Israelsson, David Israelsson och Richard Lindmark,
publicerad 1992 i Hypnosis #2.
Välkomna till Taarluhn - Problemens Stad, Khelweams Land och Kustens
Pirater. Modulen är tänkt att låta rollpersonerna få ta del av vad staden och
ätten har att erbjuda i spänning, på både gott och ont. Förutom information
och bakgrund om ätten Khelweam så finner du längre fram kartor över bl a
staden. Givetvis finns det också bilder och texter över alla viktiga
personer. Lycka till. / D&D
Tidslinje
| 290 | | Klanerna Weirtaar och Ymohntaar
grundlägger tillsammans staden efter tvekampens utslag. Geamas Khontaaræ
väljs till ättehövding. |
| 293 | Folk från andra klaner besöker staden. |
| 294 | Elimor Wirdon besöker staden tillsammans med kollegor, och
får tillstånd att bygga ett erelaas. |
| 298 | Ymohntaars kustfolk rapporterar om främmande skepp bland öarna.
Två fiskebåtar försvinner spårlöst med dess besättning. Ingen förklaring. |
| 299 | Handel med andra klaner uppstår, dock ej med urinvånarna av
geografiska skäl. |
| 309 | Ytterligare två båtar försvinner. Rykten om fientliga skepp.
Ingen förklaring, saken glöms med åren. |
| 359 | Khelweams kustklaner börjar handla med inlandet. |
| 401 | Mördaren Tiiliekh skördar sina fem första offer. |
| 403 | Samme mördare går lös på en familj på landsbygden. En
skallgång drar ut efter mördaren. Detta utan resultat. Vid tre nya offer
hittar man tecken som förknippas med Caarevel. Morden upphör plötsligt. Dåden
upprepas aldrig mer, och har aldrig kunnat förklaras. |
| 490 | Taarluhn firar tvåhundraårsjubileum. Två klaner bosätter sig
på ön Windokæ. Den andra ön förblir obebodd. |
| 518 | Klanerna Ymohntaar och Weirtaar inrättar ett stadsting, ett
så kallat "Weolaasilem". |
| 518 | Klankrig uppstår mellan Ymohntaar och Maolewin angående deras
gräns. Denna gränstvist har aldrig riktigt upphört. |
| 538 | Taarluhns hamn blir stenlagd. |
| 602 | Staden härjas av ett rövarband från södern. Kael,
ättehövdingen, blir mördad. |
| 627 | Oroligheterna i Khelataar stör Taarluhns lugn, och
kriminaliteten ökar. |
| 691 | Brondival Rhaloffaan förkunnar sin gud Ymin på ett ting i
södern. |
| 698 | Småfejder mellan de allierade Yminklanerna och Öst- och
Sydlandet börjar. Ätten Khelweam dras aldrig riktigt med i kriget och blir
kvar som åskådare. |
| 709 | Då kriget är över räknas Khelweam som den starkaste ätten.
Taarluhn befrias temporärt från sina kriminella problem. |
| 712 | En saarluhn byggs i staden. |
| 800 | Caarffalen Skharuutakh utplånar tre byar i Taarynsaars land.
Klanen lider nöd och måste söka stöd från sina ättefränder. |
| 953 | En osedvanligt kall vinter. Taarluhns gator täcks under kall
snö. Luhnsaaræ täcks av is. Ett år som ej förglöms av de äldre. |
| 973 | Främmande skepp dyker upp på västkusten. Tanganer stadgar sig
i ögruppen Tanatia. |
| 982 | Klankrig utbryter mellan Ymohntaar och Weirtaar. Fejden
svalnar efter några veckor. |
| 989 | Markhim Follim väljs till hövding över Weirtaar. |
| 990 | Eerfoms Blokh blir ättehövding. Khirtog Arghiliem väljs till
Ymohntaars hövding. |
| 992 | Ymohntaar knyter handelskontakter med tanganerna. Skall detta
visa sig vara ödesdigert? |
Klanerna i Khelweam
Innan vi beskriver staden närmare så följer här nedan en kort redovisning
av de fem klanerna i Khelweams ätteland. I texten beskrivs de viktigaste
personerna, byar och klanens politik och handel.
Weirtaar
Khelweams mest etablerade krigsklan, Weirtaar, lär ha Khelataars duktigaste
boldtaarer och respekteras av de flesta andra klanerna. Sedan klankriget 982
så har Weirtaar vuxit enormt och stadgat sin status märkbart.
Markhim Follim lär ha goda kontakter med woren,
och hans ord väger mycket tungt under alla ting. Markhim har beslutat att ta
kontrollen över Taarluhn och avsätta Khirtog från sin sida i styrandet av
staden. De andra klanerna anser att man bör hålla ihop ättens klaner.
Dessa yttranden är blyga med tanke på Weirtaars styrka. Markhim anser
att Ymohntaar har dragit tillräckligt stor skam över Khelweam för att
uteslutas. Uppträdandet har med åren blivit allt högfärdigare och det
ogillas starkt i Taarluhn av Ymohntaars stadsbor.
Byn Rahlsaar, som ligger vid mynningen mellan
Luhnaamæ och Luhnsaaræ, sköter Luhnsaaræs sjötrafik. Klanens tingsby Ameel är
en knutpunkt för bl a hantverkare. Härifrån kommer det läderhantverk som
säljs i Taarluhn.
Här bodde också den beryktade krigarkvinnan
Weliim Wiinoh ett tag, innan hon drog sig tillbaka i sin ensamhet efter att
hennes familj dödats av tanganer. I byns femton träbyggnader bor ca 60
människor.
På grund av klanens relativt lilla område kan
man på ungefär åtta dagar samla ihop klanens totala krigsstyrka. Styrkan,
som för övrigt är Khelataars största och mäktigaste, består av sjuhundra till
åttahundra män och kvinnor. Elva stycken av dessa är boldtaarer.
Ymohntaar
"Khelweams skam". Ord som Weirtaars hövding språkade under wortaarilem
995. Ymohntaar är den klan som har drabbats hårdast av fiskekonkurrensen på
västkusten. Läs mer om detta i ’Tanganhandel’.
Klanhövdingen Khirtog Arghiliem är en erkänd
ledare, men har blivit hårt behandlad av sina konkurrenter och är ständigt
under stress. Folket står dock nära honom och förstår honom till fullo.
Sammanhållningen är god i Ymohntaar, och tillsammans försöker man
lösa klanens ekonomiska problem. Relationer till de andra klanerna i
ätten är minst sagt instabila, så sent som år 982 inträffade ett
klankrig Weirtaar och Ymohntaar emellan. Den angränsande Menithiewklanen
Maolewin har flera gånger gjort anspråk på kusten, som en gång tillhört dem.
Gränsen dem emellan är väldigt diffus, då det inte finns något som
igenkänner den mer än en bäck som med åren har torkat ut.
Landskapet i övrigt är rätt så flackt och
befriat från höjder. Den enerverande buskvegetation som lägger sig över
landskapet gör det ganska svårframkomligt. Den enda väg som rekommenderas
är den mellan Taarluhn och Foorteer.
Klanens största by om man bortser från
Taarluhn, heter Saarmynaas. Där bor ca 15 människor, huvudsakligen fiskare.
Här sker också den huvudsakliga tanganhandeln. Den forna stadsidyllen har
suddats ut. Här inhyser man ofta tanganer i byns enda värdshus. Om man inte
drar sig för att skaffa skygga handelskontakter så kan man lyckas bra. Men
att vistas på samma värdshus som tanganer är inte att rekommendera.
Handeln blomstrar, men folket är bittert. Visst kan man tjäna en
hacka men det kränker klanens ära att handla med tanganer. Weirsoor
är klanens andra stora by. Här kan man umgås med klanens folk på en
någorlunda normal nivå. Byn är i stort sett befriad från allt som har
med tanganer att göra. På gästgivargården Weirsoor kan man lyssna
till barden Askfold Myrgiil, som är vida känd för sin läspande
stämma. Weirsoor är mao en trevlig by att stanna i över en natt. Här
vimlar det av glada människor som gärna berättar om gamla hjältar och
legender. Är man äventyrslysten och smäktar efter sagor så får man
inte missa denna vackra by med sina 40 invånare.
För övrigt är klanens folk rätt så bittert pga nuläget, och nämner
man ordet tangan vid fel tillfälle så ligger man rätt risigt till.
Taarynsaar
Trots sin geografiska förutsättning gentemot de andra ätterna i
Khelataar så behåller de samma utstrålning som sina ättefränder i
norr. Största delen av folket centreras i norr, vid de två större
byarna Jynleem och Besaohl.
Fisket är den huvudsakliga näringen i klanen. En annan viktig
funktion som klanen fyller är timmertransporter från Oemmynsaa till
Taarluhn. En diskussion upptogs på det senaste ättetinget. Många från
Taarynsaar tyckte att man borde upprätta en handelsstation för
sjöfart vid kusten mellan Gooronib och Khelweam. Man har inte undgått
ryktena om Gooronibs bakverk. Ingen av de två byarna ligger dock nära
kusten. De flesta höll med om att idén om en handelsstation var god,
men att följden av detta måste innebära att en ny by blir uppförd.
Det som fattas är duktiga förhandlare i Taarynsaar, och ingen i
Gooronib vill väl förhandla med handelsmän från Taarluhn?
Klanens hövding Kurtar Innboldag satsar hårt på de här med en
handelsstation. Han är den ende av hövdingarna över de tre
minoritetsklanerna i Khelweam som strävar efter handelskontakter med
andra ätter.
Klanens största by heter Besaohl, och ligger längst upp i
Taarynsaars land. I de 22 träbyggnaderna bor ca 120 personer. Detta
antal varierar dock ständigt eftersom man som fiskare stora delar av
tiden bor i tält vid kusten under längre fisketurer. Det finns ett
värdshus här som heter Y Weir Caar. Här kan man övernatta och fylla
sin buk med både vätska och mat. I övrigt finns här inga direkta
affärer, men om man hittar något speciellt kan man kanske köpa lös
det för en viss summa.
Jynleem är klanens andra stora by. Man kan
inte heller i det här fallet fastställa något direkt invånarantal. Det är
nämligen härifrån timret transporteras till Taarluhn. Antalet hamnar nog
omkring de 40.
Raofoor
"Folket i norr" är vad de blir kallade av Taarluhns invånare. Ordet
självständiga är att lägga på minnet när man talar om Raofoors
levnadssätt. Dessa hårdnackade människor anses av andra vara den klan
som på alla sätt försöker vara så självständig som möjligt. De har
ända sedan uppdelningen år 290 betraktats som annorlunda Khelweamer,
och skulle lätt kunna tas för ett annat släkte. Raofoors folk
föraktar främlingar. Dock inte digoner, ty dessa inför kunskaper som
de aldrig annars har tid att söka efter. Vid sådana tillfällen kommer
den gömda vänskapligheten fram ur Raofoorerna. Varför de beter sig på
detta sätt kommer kanske från Raofoors ordspråk: "Det man inte har
får man gott klara sig utan".
Det stora avståndet mellan Taarluhn och
klanens tingsby Raokhela har gjort att handelskontakter dem emellan aldrig
riktigt har fungerat. Dessutom är vägen som går från Taarluhn och vidare
till Nordlandet inte, och har aldrig varit, så bra att en större
handelskaravan har kunnat färdas denna väg. Raokhela innefattar ca
tio byggnader och ett invånarantal runt 40. Eftersom detta är
Raofoors enda riktigt stora by som kan erbjuda härbärge, så finns här
nästan alltid genomresande. fiske och hantverk är huvudnäringen, som
nästan alla av Raofoors invånare sysslar med.
Raofoor är, tillsammans med Waanonib och Taarynsaar, Khelweams enda
klaner som inte är berörda av tanganerna. Deras självständighet har
med åren blivit mycket gynnande och effektiv. Båtbygget är också
mycket välutvecklat. Mer om detta i ’Båtbygge’.
Raofoors klanhövding Yngaarm Elawekh har regerat i över åtta års tid.
Han anses vara en av Raofoors mest kapabla hövdingar i deras historia.
På grund av det rätt så kalla klimatet här uppe, så har Raofoorerna
varma kläder. Oftast plagg på plagg. Mantel och höga fodrade
läderstövlar är vanligt, ofta i vitt, grönt och blått. Hättor och
mössor är ett måste för klanens fiskare pga de friska havsvindarna.
Under Nordlandets sommarmånader, Leeminem och Æruunihn, byts de varma
kläderna ut mot tunikor och korta läderskor. Under dessa två månader
håller Raofoor en högtid kallad "sälg". Hövdingen offrar då en säl
till Æruuns ära. Högtiden fortsätter sedan med fest, dans och glädje.
Waanonib
Waanonib är den klan som mest skulle kunna liknas med Raofoor,
självständiga och oberoende. Den enda riktiga handelspartnern de har
är de handelsmän och fiskare som är intresserade av deras båtbygge,
och villiga att söka sig upp till deras byar.
Deras klanhövding heter Magei Wollim. Hon är
den första kvinnliga hövdingen för Waanonib. Hennes make heter Kirtog Wollim,
bror till den ökände boldtaaren Meranek Wollim. Kirtog tar hand om klanens
krigsstyrka och träningen av denna. Magei har varit hövding i fem år.
Hon har ända från början som hövding försökt att få kontakt med andra
klaner för handel. Faktum är att Waanonib på sista tiden har börjat
handla med Taarwors handelsmän, hantverk och båtar mot saker som t ex
glas, krukor, sällsynta drycker och tyger.
Ymthaag Koth heter en handelsman inom Waanonib.
Han bor i Mismynaas, klanens tingsby. Han äger en affär som säljer tyger och
enkla smycken, något som byns invånare tycker mycket om, speciellt
kvinnorna som på sistone har börjat sy väldigt mycket.
Waanonibs stolthet är konstnären Kihog
Kherwaast. Han är ättens enda kända konstnär och livnär sig på detta. Han
målar för det mesta krokimålningar av hövdingar och fiskare. Kihogs målningar
målas på träskfolkets parpagpapper i formatet 2*3 khelataariska aag. Priset
på en målning ligger runt 1 werolab.
Mismynaas är som sagt klanens tingsby. Där bor hövdingen och hennes
make. Byn består av ca 15 byggnader. Här finns det faktiskt en hel
del att handla, tack vare den nyförvärvade handelskontakten.
I södra delen av Waanonibs klanområde ligger
skogen Waanmynsaa där man skaffar fram timmer till byggnationer såsom hus,
båtar och bryggor.
Waanoniberna klär sig i varma och enkla kläder, oftast gröna, vita
och blå. Vid högtider är det ett måste att vara vackert klädd;
broderade tunikor, låga läderskor och mantel, mm. Förutom Kihogs
utställning finns det en annan högtid kallas Volzilem. Då kommer
digoner från hela Khelataar hit och säljer litteratur i form av
böcker och muntliga tal. Då är det fullt liv i byns värdshus, som
under dessa kvällar underhålls av digoners och barders förtäljande av
myter och legender. Denna vecka är det också en liten handelsvecka,
då det säljs fisk, hantverk, tyger, vilt, mm.
Historia
Karavanen år 289
Några år efter man grundat Taarwor ville en man vid namn Geamas Khontaaræ
fortsätta att utforska Västlandet och slutligen nå kusten. Han och hans
släktingar, fem familjer, blev de som begav sig av västerut. Det var en
enorm karavan som slutligen rullade ut ur staden.

Resan pågick i ca tre månader och man förstod att man var vilse, långt
bort från västkusten. Geamas lät nu ödet ta över och han bestämde sig för
att deras främsta verktyg skulle avgöra åt vilket håll de skulle färdas;
hammaren!
Och så blev det. Geamas kastade hammaren i
luften, och lät den falla på en kulle. Hammarens skaft pekade då mot vad som
skulle visa sig vara väster. resan pågick i ytterligare en vecka. Familjerna
kom slutligen fram till en stor sjö, som ledde ut till havet. Här slog
familjerna läger.
Delandet av Taarluhn
År 290 anlände släkten till en sjöstrand och slog läger. Två av
familjerna tyckte att de hade det bra där de nu var, medan de tre
resterande vittrade en annan havskust norrut. En splittring av
familjerna var nu uppenbar, men man bestämde sig för att hålla
kontakten. Weirimons familj sökte sig till den enda delen av sjön som
gjorde sjöfart möjlig. Ymohntaars familj blev kvar en bit in på land.
Ymohntaar försökte flera gånger att förhandla med Weirimon om att
dela på viken, men Weirimon avstyrde förslaget. Ymohntaar blev mer
och mer otålig, så en natt bestämde han sig.
"Weirimon, jag utmanar dig i en kamp på liv
och död om denna vik, som du undanhåller från mitt folk. Må gudarna fälla
domen".
Detta lär vara den första tvekampen på
Khelataar. Och utgången? Ja, båda kämparna dog och folket blev tvungna att
dela på viken. Platsen där tvekampen utspelades är nu ättens tingsplats.

Taarluhn
Taarluhn grundades år 290 av de två familjerna Ymohntaar och Weirtaar.
Staden har vuxit mer till en kontaktstad än en handelsstad. De sexhundra
invånarna består huvudsakligen av de inhemska klanerna, om man bortser från
KhelinnOrden och Vishetens Sällskap. Med åren har de fått en större funktion
i staden som förmedlare och sk "peacemakers". Att två klaner försöker styra
staden tillsammans har knappast underlättat deras arbete.
Spänningen mellan klanerna är märkbar, och det
inträffar inte sällan slagsmål på de lokala värdshusen. Av befolkningen så
är Taarluhn omedvetet indelad i två delar, då klangränsen teoretiskt
snirklar sig genom staden.

Som äventyrare bör man se upp med vad man gör och säger i staden. Ingen
av de två klanerna gillar en utomståendes åsikter och meningar om de interna
problemen. Åtskilliga äventyrare har blivit lynchade.
Taarluhn är trots sina problem en mycket
trevlig stad om man är där för att inhandla hantverk och dylikt. Söker man
kontakter och tips, så finns det många etablerade handelsmän som har
erfarenheter om det mesta. Dessa tjänster kan dock kosta en slant. Som
främling bör man hålla en låg profil och inte röra om i den känsliga
situationen. Vem har sagt att ett klansamhälle är problemfritt?
Landskapet
Staden ligger belägen vid Luhnsaaræs södra kant. Höglandets lite kyligare
klimat erbjuder ingen direkt färgglad fauna, men dock en vacker lövnatur som
omger staden. Nära Luhnsaaræs strand kan man finna en del enkla blommor och
bär. Färdas man norrut genom Khelweam så finner man efter drygt en mil
oändliga slätter - som i och för sig erbjuder fina betesmarker men också en
tärande väderlek - och större skogar. Vindstyrkan kan vara enorm. Att färdas
genom storslätten Weiroeme som den kallas, brukar vanligen ta tio dagar (till
fots). Under den tiden brukar man få ta del av ovanstående fakta. Khelweam
är, som du kanske redan förstått, ett rätt så ödsligt landskap. Det finns
endast två riktigt stora skogar, dessa beskrivs i avsnittet ’Weiroeme’.
Läget nu
Spänningen mellan Ymohntaar och Weirtaar är enorm, och många känner
att klankrig är oundvikligt. En som känner så är Grimor Ythak,
Khelweams myntaaral. Det är han som har kallat efter Khezow Azt. De
två har tillsammans förberett sina khelinner för eventuella tvister
emellan de två klanerna. Det brukar nämligen vara så, att klankrig
börjar i ord och trappas sedan upp i stölder, vandalism och till
sist, i värsta fall, strid. I en strid handlar det inte om flera
hundra som drabbar samman, utan det sker oftast i små proportioner.
Detta bortsett från Veloemslaget år 709. Den största faran med detta
klankrig är att tanganerna nog lär blanda sig i det. De skulle nog
inte vilja riskera att förlora sina handelskontakter i Taarluhn. Vid
ett klankrig skulle de antagligen stödja Ymohntaar, mer eller mindre
offentligt. Hur de skulle inblanda sig kan vara svårt att lista ut. I
värsta fall så dyker de upp i Luhnsaaræ och plundrar utefter de östra
stränderna. Att attackera Taarluhn vore att förstöra för sig själv,
men det finns ju andra byar vid sjön, t ex Ameel.
En annan by som är utsatt är Rahlsaar. Den
byn sköter övervakningen av sjöfarten i Luhnsaaræ. Byn skulle med sina
femton stridsdugliga män snabbt skövlas av tanganerna. KhelinnOrdens
uppgift är att skydda folket mot tanganerna i det här fallet. Strider
klanerna emellan har de ingen rätt att lägga sig i. Man räknar med
att stationera ut ca sex khelinner i varje mindre by om ett klankrig
skulle bryta ut. Ymohntaar ogillar starkt tanken att strida med
tanganer, och de anser att det här är en sak mellan dem och Weirtaar.
Detta struntar dock tanganerna blankt i. För dem handlar det om deras
välfärd, och Ymohntaar bör vara tacksamma enligt dem. Khirtog
Arghiliem, Ymohntaars hövding, inser vad det skulle innebära om de
tillsammans med tanganerna fick makt i Taarluhn. Alla ätter i
Khelataar skulle utsätta dem för en markant handelsbojkott, och
klanens ära skulle inte vara värd en worrslort.
Hur ställer sig nu de andra klanerna i ätten
till detta? Taarluhn är ju ättens enda stad som markerar deras policy. Att
tanganerna skulle få ännu mera svängrum där skulle ju vara en katastrof.
Troligast skulle vara att de stöttade Weirtaar, men tanken på att
alla deras klaner - Raofoor, Waanonib och Tarynsaar - ligger bra till
för tanganerna att hämnas mot dem, skrämmer dem. Dessa klaner skulle
nog invänta och se om tanganerna inblandar sig. Om klankriget bryter
ut och tanganerna inte visar sig, så lär det nog bli kortvarigt.
Weirtaars överläge skulle snabbt visa sig gynnande för deras del.
En person som lär utmärka sig är Weirtaars
kvinnliga och mycket omtalade boldtaar Weliim Wiinoh. Hennes största
ambition skulle vara att inrikta sig på tanganerna, då hon verkar ha ett
outsinligt hat mot dem. Hennes plan skulle vara att tillsammans med sitt
förvärv inhysa sig hos befolkningen i Rahlsaar och invänta de tanganer
som väntas landstiga och plundra där. Kort sagt, ett klankrig med
tanganerna som ingrediens skulle nog vara svårkontrollerat och
långvarigt, om inte helt förödande för Khelweam.
Vad som skulle vara nödvändigt är medlare. I
det här läget fungerar inga rådslag klanerna emellan, stämningen är alldeles
för upprörd. Alltså skulle nog ett par utomstående medlare kunna anställas
av Eerfoms Blokh, ättehövdingen. Detta uppdrag skulle dock kunna vara mycket
riskfyllt, man kan skaffa sig många fiender på vägen. Hur denna situation
fortskrider är upp till SL, men att bygga upp en kampanj runt detta är nog
intressant. Spelarna kan medverka på många sätt, även som utomstående. Läs
mer om detta i avsnittet ’Äventyrsuppslag’.
Tanganhandel
Att det förekommer handel med tanganer i Taarluhn är känt, men vad
tycker man? Och vem är det som styr handeln?
För ca 25 år sedan kom tanganerna till den
ögrupp som kallas Tanatia. Vad man vet så bosatte de sig där. Därifrån
bedrev de sin verksamhet som ofta innebar plundring, stöld och inte sällan
mord. Man plundrade handelsskepp, khelataariska såväl som shivalooriska.
Man gjorde även räder mot små kustbyar. Man försökte sedan handla
till sig andra varor med sitt stöldgods. Med åren så lockades många
in i handel med tanganerna, bl a Menithiews ättehövding Tamir
Zeywyron, som i sin tur drog med sig Oaalnastammen. Det är här som
Khelweam kommer in i bilden. Eftersom ätten i sig av geografiska skäl
inte kan idka någon utbredd handel med urinnevånarna så har man ett
flertal gånger blivit erbjudna stöldgods av tanganer. Ättehövdingen
har, trots sin obeslutsamhet, avrått sitt folk att handla med
tanganerna för ättens skull. Handel med tanganer ogillas starkt bland
khelataarer i allmänhet. Ymohntaars klanhövding var dock inte helt
säker. Klanens fiskeförsörjning går allt sämre och sämre. Vad detta
beror på är den brutala prissänkningen som Tamir har startat. Hans
mål är att utmanövrera de små fiskeklanerna i öst, och på så sätt
främja sjöröveriet. Det ryktas förresten om att han har något i
görningen tillsammans med tanganerna. I alla fall, detta utnyttjade
en tanganledare vid namn Asthark Rekthyz. Han erbjöd Ymohntaar de
varor de behövde till ett bra pris. Khirtog såg ett ljus i mörkret
och skrev på ett handelsavtal med Asthark. Avtalet innebar handel för
en lång framtid. Handeln sker nu oftast vid kusten i byn Saarmynaas.
Det händer dock att det dyker upp ett tanganskt långskepp i Taarluhns
hamn för att hämta de lokala varorna. Detta uppskattas inte av klanen
Weirtaar, som också får ta åt sig rykten som: "i Taarluhn finns bara
fyllesvin och tanganer", och andra liknande talesätt.

Vad kan nu Weirtaar göra åt den saken? Hövdingen har flera gånger höjt
sin röst och krävt att handeln upphör. Man är också rädd för att Ymohntaar
skall få för stor makt i staden. Många befarar att ett klankrig snart
blossar upp. De andra klanerna i Khelweam är oroliga, och vad händer om
Ymohntaar får makt i ättens stad? Jo, då smutskastas hela ätten. Weirtaars
ansträngningar har dock varit en aning reserverade med tanke på vad
tanganerna kommer att göra med dem om de hindrar handeln. Som de flesta vet
har tanganerna svårt att förlåta.
Handel
Trots det faktum att Khelweam är en mycket självständig ätt så förekommer
en sporadisk handel med andra klaner, med Taarluhn som knutpunkt förstås.

De varor som ätten exporterar hamnar för det mesta i Taarwor. Det
som exporteras består av fisk, kreatur och hantverk, i synnerhet
läderrustningar och kläder i alla dess slag. Det som importeras är
metaller, timmer, vin och isthoz. Taarluhn håller en handelsvecka i
slutet av Vegirnty. Då fylls staden av köpmän och handelsmän.
Huvudattraktionen är nog den omtalade båtauktionen som inträffar i
slutet av veckan. På senare tid har handeln i Taarluhn börjat
betraktas som ljusskygg, detta förstås pga tanganhandeln. Därför bör
man se upp vem man handlar med i staden, och se till att man inte
skuldsätter sig, ty detta kan medföra otrevliga konsekvenser. Som
handelsman kan man räkna med att bli förhörd av patrullerande
khelinner, som ställer förvånansvärt raka frågor, som t ex: "och
vilka varor för du med dig då?".
Detta frågeställande kan dock snabbt avklippas
av den rättfärdige affärsidkaren med ett rätt argt: "jag sköter mitt, så håll
dig utanför". Alltså, att handla i Taarluhn kan också erbjuda lite
komiska inslag.
Jordbruk och boskapsskötsel
Khelweams bönder har inte samma förutsättningar som andra
khelataariska bönder. Höglandsklimatet gör att bara en skörd per år
är möjlig. Men det betyder också att man kan hålla sig på ett ställe
hela tiden och inte behöva flytta mellan två gårdar, som man annars
måste för att inte utarma jorden fullkomligt. Khelweams bönder har
dock en utbredd boskapsskötsel. Det finns många fina betesmarker, bl
a i Weiroeme. De bönder och jordbrukare som bor kring Taarluhn har
gått ihop och investerat i en byggnad i staden. Där säljer de bl a
fina djurhudar. Läs mer om detta i avsnittet ’Värdshus och affärer’.

Om man söker arbete så kan man nog få jobb som hjälpreda åt någon
bonde i de lokala gårdarna. I detta fall brukar bönderna låta
personen i fråga genomgå ett litet prov, för att se vad han går för.
Detta brukar vara att antingen föra boskap från en plats till en
annan, eller att visa sina kunskaper i allmänt jordbruk. Efter en
hård dags arbete beger man sig ofta till värdshusen för att dricka
och samtala om dagen som förflutit.
Förhållandet mellan de två klanernas
jordbrukare är förvånansvärt god, och det händer inte sällan att man ger
en hjälpande hand till den som har det svårt när skörden nalkas. Du kan
läsa mer om jordbruk och boskap i Världsboken!
KhelinnOrden
KhelinnOrden har en stor uppgift att fylla i staden. Spänningen
mellan de två klanerna är enorm, och nu när tanganerna stundtals
vistas i staden så stiger den märkbart. Säkerhetsstyrkan kan jämföras
med den i Eilapam, där flera kulturer blandas på både gott och ont.
Tanganernas inblandning har medfört att mondalen och chefen över
underrättelsetjänsten, Khezow Azt, har placerats i Taarluhns
saarluhn. Några andra åtgärder är t ex att en stadsbelysning,
bestående av lyktor, har placerats ut vid varje husgavel.
KhelinnOrdens inblandning har ifrågasatts av de båda klanerna, och
förhållandet mellan Orden och klanerna är inte alltför bra.
Dagtid patrullerar två khelinner i staden och
hamnen, nattetid det dubbla. Varje vecka gör man små rekognosceringsresor
ut i klanmarkerna. Detta för att uppsnappa eventuella händelser och tips.
Khelweams myntaaral Grimor Ythak bor i
saarluhnen tillsammans med 50 khelinner och klanernas respektive taaraler.
Eftersom KhelinnOrdens övervakning ogillas av klanerna, och man på så sätt
undanhålls viktig information, så tar man mer än gärna emot någon som
vill fungera som spion åt dem.
Vishetens Sällskap
År 294 byggdes ett litet, pittoreskt hus i utkanten av staden. Där
huserades ett tiotal yngoner och digoner. Idag är erelaaset ombyggt
och antalet inneboende det tredubbla.
Erdigonen Evneerith Goiir har låtit byggnadens
inredning snidas av Taarluhns bästa snickare. De som studerar här har olika
ursprung, alltifrån Khelweam till Æwnoci. Sammanhållningen är bra, och en
gång i veckan arrangeras utflykter till vildmarken (här kan äventyrare
anställas som arbetskraft i form av livvakter).
Skolundervisning förekommer också i erelaaset, men oftast reser man
ut till mindre byar och gårdar en gång i veckan. Där bor nämligen de
flesta flerbarnsfamiljer. Läs mer om Vishetens Sällskap i Världsboken
sid 17, eller i Encyklopedia Digoni på sid 5.
Båtbygge
Ätten Khelweam är vida känd för sitt båtbyggeri, som är en mycket
avancerad byggnadskonst i Khelataar. Faktum är att de flesta båtar
som seglar omkring i Khelataars vatten är byggda just av en
khelweamsk båtmästare.
De flesta båtbyggarna kan bygga allt ifrån
en liten saarokæ till en ståtlig windokæ. Dessa båtbyggare brukar dock med
åren specialisera sig på en typ. Hammaren är det huvudsakliga verktyget i
denna konst. Om man vill beställa en båt brukar det ta ungefär en
till tolv veckor att få den färdig, beroende på vilken båttyp man är
intresserad av.
En mycket känd båtbyggare i Taarluhn är Gontha
Erwigæ. Han anses av både båtbyggare och fiskare vara den som gör den bästa
jindæn i hela Khelataar. Hans pris är också kanske Khelataars lägsta!
Båtmästare heter den som gör den huvudsakliga ritningen och
utstyrseln av båten. Båtmästare har i de flesta fall anställda som,
under uppsikt av densamme, gör själva bygget av båten.

Det finns åtta båtmästare i Khelweam. Fyra av dessa bor i Taarluhn.
Alla har ungefär tre till fyra anställda som gör jobbet. Alla har
specialiserat sig på en speciell sort av båtar.
Priserna är för det mesta lägre än i andra
städer. Gontha t ex, säljer sina båtar så billigt att han knappt går
med vinst.
Båtarna byggs på Y-formade stativ. De vilar
där tills de blivit betäckta av bräder. Sedan penslas de med tjära och
sjösätts. Skeppsdopparviken kallas den vik där man sjösätter stadens båtar.
Jämfört med tanganernas båtar, så är
khelataarernas något klumpigare och mer djupgående, och detta medför en
lägre hastighet. Tanganernas byggnadskonstruktion har ännu inte blivit känd
för Khelweams båtbyggare. Läs mer om detta i Rubicon nr 10!
Det finns dock en båtbyggare/mästare vid namn Ondygh Jewd, som har
lyckats konstruera en så pass snabbgående båt att han kan konkurrera
med tanganernas båtar. Denna båt kan uppnå en hastighet av 22 knop.
Skrovet är två meter brett och 14 meter långt. Lastkapaciteten ligger
på två till tre ton. Ondygh äger affären Skrovet, som ligger utmed
gatan Saarænihl. KhelinnOrden är mycket intresserade av att köpa
dessa båtar av honom, men denne anser dock att denna konstruktion
inte är tillräckligt utvecklad för att kunna användas i större
sjöslag. Han håller därför på att omkonstruera båten speciellt för
khelinnernas syften. Ondyghs framtid ser mao mycket ljus ut.
Tanganernas överlägsna sjöfart ser i och med detta hotad ut. De lär
nog förr eller senare göra en visit hos Ondygh.
Hamnen
Hamnen i Taarluhn är rätt så stor och kan delas upp i två delar. Den
ena delen består av de bryggor som är anpassade för de stora
handelsfartygen som passerar in och ut genom Luhnsaaræ. Den andra
delen består av de bryggor som används av stadens fiskare.
Rahlsaarniihl kallas den stenbelagda delen av hamnen, som är
speciellt byggd för att man lätt kan bli av med fiskeavskräde genom
att spola av den med vatten. Här förekommer den huvudsakliga
fiskehandeln. På Rahlsaarniihl ligger den stora affären Raahalks Nät.
Båthusen som ligger utmed stranden ägs gemensamt av stadens fiskare.
Dessa byggnader är av trä och taket är till största delen spåntade
sadeltak med hö på.
Hamnens fiskare har också utsett en hamnvakt
som tar hand om kontakt och information. Vakten, som heter Tiwoog Agoel, går
dagligen omkring i hamnen. Dygnet runt patrullerar även två till tre
khelinner i hamnen för att kolla läget.

Fiskehandeln i Taarluhn går till enligt följande: Fiskare som enskilt
vill sälja sin fisk får göra detta men dock inte till ett lägre pris
än de affärer som finns i staden. Annars skulle de vara en fri
konkurrens som skulle kunna skapa ett priskrig.
Fiskelag om åtta till nio man som fiskar
tillsammans brukar ofta äga en butik tillsammans, som hör till begreppet
affärer. Dessa äger också ofta en stor slup tillsammans och har ett
färjeläger. Den största delen är dock de fiskare som lever på att fiska
till familjen och som ibland säljer till affärer inne i staden. Värdshusen
brukar ha egna fiskare som är anställda att fiska till dem.
Kilopriset fiskare och affärer emellan ligger
något under försäljningspriset. Ett undantag för ovanstående bestämmelser
är under handelsveckorna då största delen av stadens fiskare får konkurrera
ut varandra genom att sälja sin fisk fritt på torget mitt i staden. Därför
präglas handelsveckorna till största delen av fiskförsäljning.
De tre vägarna
Tyylnihl
Detta är Khelweams största och mest beresta väg. Den sträcker sig ända
från Taarluhn till Taarwor. Det finns inte mycket att nämna om denna väg
förutom att den är i ytterst gott färdskick. En skillnad på underlaget av
vägen kan dock märkas då man kommer in på klanens Taarvendokæs marker. Där
har nämligen vägen höjts upp ca 20 cm ovan marknivån, så att eventuell
nederbörd snabbt skall rinna ut på sidan av vägen.
Tyylnihl är också Taarluhns största
handelsgata. Här finns ca 12 affärer och ett tiotal bostadshus.
Taarnihl
Som god tvåa i storleksordningen av de tre vägarna kommer Taarnihl.
Här passerar det dagligen människor ut och in i staden. Vägen leder ända
ned till Foorteer, men i mycket dåligt skick. På vägen ner till Foorteer
passerar man rätt så många små byar och bondgårdar. Utmed denna långa väg
sägs det finnas en del desperata stråtrövare och tjuvar. Därför, vid
större handelskaravaner brukar två eller tre khelinner följa med. Efter
Taarnihl inne i staden så ligger det ca 20 byggnader.
Saarænihl
Saarænihl är den minsta av de tre handelsvägarna. Den används dock
flitigt av Ymohntaars handelsmän. Saarænihl fortsätter ända ut till
kusten men är efter byn Weirsoor mycket dålig. Efter Saarænihl inne i
staden ligger det ca 8 hus, varav tre är affärer. Iweas Caarpaa
ligger utmed denna gata. Resten är enkla bostadshus. Mellan Taarluhn
och Weirsoor ligger en större bondgård där bonden Karagaan bor med
sin familj. Ca 1 km utanför Taarluhn rinner den stora bäcken Weiræ.
Värdshus och affärer
Pga Hypnosis begränsade sidantal, så kan vi inte beskriva alla affärer.
Här nedan finner du de största husen och affärerna. Butiksinnehavarens klan
betecknas med förkortningarna We (Weirtaar) och Ym (Ymohntaar).
Skrovet (Ym)
Skrovet är Taarluhns enda handelsbod som säljer båtattiraljer. Affären
ägs av båtmästaren Ondygh Jewd. I affären kan man hitta allt inom båtväg,
segel, roder, master, rep mm. Affären ligger utmed Saarænihl och byggnaden
är gjord av sten med hötak. Här bor Ondygh med sin familj, som han av någon
anledning kallar sin "båt". Hans båtar ligger bakom huset i en vik kallad
Skeppsdopparviken. Ruljansen i Skrovet styrs för tillfället av Kianthia,
Ondyghs fru. Detta pga att husbonden jobbar för fullt med att testa sina
khelinnbåtar i Luhnsaaræ.
| Ondygh | 28 år, 78 kg och 167 cm. Blå ögon,
långt svart hår. Mycket trevlig, men upptagen. |
Kämparnas Hus (We)

Kämparnas Hus är Taarluhns största värdshus, storleksmässigt sett.
Värdshuset drivs och ägs av änkemannen Thorfinn Luurieghi. Inredningen är
mycket exklusiv, och anses av invånarna i staden vara onödigt utsmyckad.
Mat och dryck serveras här av Thorfinns två döttrar, Isolde och Gayana.
Priserna överstiger de vanliga, men det är det värt. Värdshusets specialitet
är drycken "Caarophaa". Man skulle kunna beskriva drycken så här: Ta ett
tiocentilitersglas med isthoz, sänk ned den i ett enliters ölstop, svep den
och fröjdas.
Det finns ca 10 rundbord och två långbord
utplacerade i lokalen. På övervåningen finns det åtta små sovsalar med två
sängar vardera. På väggarna nere i skänkstugan är tavlor upphängda. På
kvällarna upplyses värdshuset, frånsett brasan mitt i lokalen, endast av
enkla oljelampor.
| Thorfinn | 49 år, 78 kg, 183 cm. Bruna ögon,
brunt hår. Trevlig värd med sorgsna ögon. |
Iraami Iew Whhi (Ym)
"Resor" ägs av Ythaag Yweriim och Forim Weamvor. Dessa personer
anordnar resor runt hela Khelafoor samt Khelamhis. De har 10 anställda
kuskar som kör vagnarna. De har 12 vagnar (fyrhjuliga med tak). Dessa
kan rymma sex personer med måttlig packning. Dragkraften består mestadels
av worrser men även sex hästar. Priserna ligger mellan tre terin till en
marwoni per vagn och dag. Detta bror på årstider, väder, färddestination,
häst eller worrs. Lokalen ligger efter Taarnihl.
| Ythaag | 39 år, 92 kg och 177 cm. Blå ögon och
blont hår. Rolig humor och rolig reskamrat. |
| Forim | 33 år, 78 kg, 181 cm. Har kort stubin.
Retar sig ofta på Ythaags skämt. |
Leey Rahlba (We)

Leey Rahlba är Taarluhns största smedja. Här kan man beställa nästan
vad som helst i smidesväg. Markhim Follim, smeden, har oftast ett
eller annat vapen i lager. Vanligtvis brukar han dock endast smida
efter beställningar. Smedjan ligger mellan Taarnihl och Tyylnihl,
bredvid erelaaset. Hans verksamhet har dock varit låg de sista
veckorna, pga viktiga hövdingasysslor. Istället jobbar hans bäste vän
Ürghil där, med vissa svårigheter.
| Markhim | Beskrivs i ’Spelledarpersoner’! |
| Ürghil | 31 år, 82 kg och 179 cm lång. Grå ögon,
svart hår. Kommer nyligen från sin klan Gaaruum för att hjälpa sin vän
Markhim. Ovan att expediera, gör ofta bort sig. |
Ruup Lemina (We)
Detta är det enda badhuset i Taarluhn. Här erbjuds allt från
fotmassage till varma örtbad. Huset är ett av de få tvåvåningshusen i
Taarluhn. Badhuset kan ta emot 10 gäster åt gången. Det har dock bara
fem större badkar och sex enskilda rum för massage och speciell
behandling. Badhuset drivs av ett ungt par, Taarandgh och Ofeliami.
Dessa två personer upprättade Ruup Lemina för sex år sedan då de
gifte sig. De har tio anställda, tre män och sju kvinnor. Männen som
är anställda gör de sk grovjobben, dvs tvätta ur och fylla på badkar
och tyngre massagejobb. De är även anlitade som ev utkastare och
livvakter åt de mycket unga, vackra kvinnorna. Kvinnorna är anpassade
för att kunna göra de flesta jobben. De fungerar även som rådgivare
åt de som har kärleksbekymmer eller något i den vägen. Om det
försiggår någon slags prostitution i dessa lokaler vet man inte, men
det är mycket möjligt. Man vet dock om att tre av de unga kvinnorna
har sk "stamkunder" som inte alltför sällan betalar lite extra.
Gianna heter kvinnornas överhuvud. Hon är inte den äldsta, men ändå
den som tar hand om kvinnornas trivsel. Kvinnorna och badhusets ägare
vill trots allt att huset inte skall vara mer än ett badhus. Huset
ligger utmed Tyylnihl.
| Taarandgh | 26 år, 82 kg, 189 cm. Blå ögon,
blont hår. En svartsjuk, butter man. |
| Ofeliami | 24 år, 56 kg och 16 cm lång. Gröna
ögon, brunt hår. Attraktiv kvinna med lena händer. |
Iweas Caarpaa (Ym)

Detta värdshus är det som har de billigaste dryckerna i staden.
På kvällarna bjuds även på underhållning av alla de slag, men till
största delen av värdshusets bard, Saaragiw Onaalim. Värdshuset drivs
utav tre bröder, storebror Oangar och tvillingarna Ereameel och
Worsaameæ Waasthir. De tog över efter att deras mor dött i sjukdom
för ett år sedan.
Syskonen är relativt unga, men detta gör dem
inte till "småungar", som de ibland kallas av gästerna. De är hårt arbetande
män som gjort allt de kunnat för att behålla värdshuset. De blir mer och mer
accepterade av de äldre.
Deras far, Fæmagh, har lämnat pojkarna för att
leva med en annan kvinna. Detta ogillar Oangar starkt. Det händer ofta att
någon gäst åker på stryk efter att de bara på pin kiv sagt: "Och var har ni
far eran, pojkar!?".

Här hålls för övrigt det sk Weolaasilem, eftersom det här värdshuset
är det enda som anses neutralt. Detta är också fiskarnas favoritställe,
att döma av lukten.
| Oangar | 33 år, 89 kg, 190 cm. Brunt hår,
bruna ögon. Stark armbrytare. |
| Tvillingarna | 21 år, 79 kg tunga, 180 cm
långa. Bruna ögon och brunt hår. Tre snälla ögon! |
Giir (Ym)
Här säljer familjen Khotanor gott kött. En lukt av detta vilar i
affärslokalen. Styckningen sköts huvudsakligen av modern Enthia, men
när det kommer till tyngre saker så brukar fadern Caarghiil ingripa.
Priserna är hyggliga och man brukar ofta bjuda kunderna på sitt torkade
kött medan de väntar på styckningen. Affären ligger utmed Saarænihl.
| Caarghiil | 47 år, 82 kg och 179 cm lång.
Blåa ögon, grått hår. Pratar med hes röst och yviga gestikulationer. |
| Enthia | 42 år, 64 kg och 167 cm lång. Gröna
ögon, långt svart hår. Mycket vacker för sin ålder. |
Khanters mat (We)
Färska ägg och grönsaker är den huvudsakliga varan här, men man kan
också hitta ett litet sortiment av örter och bär. En omtyckt affär
med humana priser. De som livnär sig på det här är paret Khanter och
Khiantia Tyyluum. Båda är relativt duktiga helare, och hjälper mer än
gärna till om någon är i nöd. Butiken ligger på Tyylnihl.
| Khanter | 36 år, 69 kg och 178 cm. Gröna ögon
och brunt hår. Trevlig men med stora ögon. |
| Khiantia | 36 år, 59 kg och 177 cm. Djupgröna
ögon och långt svart hår. Vacker kvinna med gröna fingrar. |
Milla U Waldarz Piwi (Ym)
Här säljs praktiska kläder och dylikt. De syr enbart efter beställningar.
Kunderna brukar ofta vara nöjda med resultatet. Milla är dock gravid, därför
är verksamheten för tillfället låg. Waldar gör sitt bästa i sömnad,
vanligtvis brukar han dock bara expediera kunderna. Ligger efter Taarnihl.

| Milla | 27 år, väger nu 69 kg men väntas bli
ännu tyngre. 178 cm över havsytan. Blå ögon och blont hår. Lycklig kvinna,
god sömmerska med gott humör. |
| Waldar | 32 år, 73 kg och 183 cm lång. Mörkblå
ögon och svart hår. Mindre bra tygskräddare men desto bättre läderdito. |
Noci Weirhoff (Ym)

Boskapsförsäljningens lokal. Varannan vecka samlas här folk för att
köpa och sälja kreatur. Lokalens ägare, Morakh, tar bara fem procent
av intäkterna, men dessa är höga nog för att han skall klara sig.
Besökarna står ofta och skriker vid de tre
långbänkarna i lokalen under auktionen. Djuren förs in via bakdörren, går
en runda och visas för folket, varefter budgivningen tar sin början. Efter
auktionen brukar de missnöjda besöka värdshusen för att lätta upp stämningen.
Huset ligger utmed Taarnihl.
| Morakh | 49 år, 87 kg och 192 cm. Extremt
mörka ögon, svart hår. Kraftiga nypor och gott affärssinne. |
Flygdiws bod (Ym)
Tillsammans med sin bror Oromiil, sköter Flygdiw sin handelsbod. Här
finns det mesta, även tangangods. Illa omtyckt av många, men hit söker
sig de flesta främlingar för att handla billigt. Bröderna anser dock
att det inte skadar att föra sig med tangangods. "Man måste ju utnyttja
de möjligheter som finns", försvarar de sig med.
Priserna ligger en aning under det normala.
Affären ligger på den lilla ön utanför hamnen.
| Flygdiw | 33 år, 77 kg och 179 cm lång.
Blå ögon komponerat med en brun kalufs. Uppkäftig men smart. |
| Oromiil | 26 år, 83 kg och 181 cm. Blå ögon
och brunt hår. Uppkäftig, men mindre smart. |
Nattugglan (Ym)
Taarluhns skummaste värdshus. Värden Moogdh Ithæ sköter Nattugglan
tillsammans med sin vän Agh Hamiil. Gästerna brukar ofta vara
ljusskygga främlingar och liknande. Hit söker man sig ofta för att
knyta mindre lagliga kontakter. Det sägs även att organiserad
brottslighet har sin träffpunkt på Nattugglan. Den blaskiga vätska
som serveras här är relativt billig, likaså sörjan som föreställer
mat. Nattugglan är belägen mitt i staden!
| Moogdh | 47 år, 87 kilogram, 1930 mm över havets
lugna vattennivå. Ögon: gröna, men håret är rött. Burdus skäggskummis. |
| Agh | 43 år, 114 kg, 203 gigantiska centimetrar!
Bruna, ögonbrynslösa ögon, skallig skallkrossare. |
Leeyin Mafuu (We)
Det nyupprättade bageriet ägs av Snorre, en ung före detta yngon.
Ingen vet varför han valde just bagaryrket framför studerandet till
digon. Han bakar och säljer sitt egna bröd mycket billigt. Han bor
helt ensam i detta hus, och blir därför aldrig störd i sitt arbete.
Hans specialitet är söta vetelängder. Han säljer också vanligt
matbröd. Huset ligger mitt i staden.
| Snorre | 26 år ung, 56 kg lätt och 163 cm kort.
Blåa ögon och brunt hår. Relativt mesig, men trevlig. |
Wiilaamiil U Wilegoor (Ym)
Hwrankel Okhoth är en mycket duktig lädermakare, och hans son Wero
börjar ta över. Här kan man få sitt läder garvat och sitt byte flått.
Deras tjänster är billiga och bra. Hans fru, Oniihlja, brukar få
gravera kundernas initialer eller bomärke på lädret. Detta sker
gratis. Ligger vid Tyylnihl.
| Hwrankel | 53 år, 76 kg och 181 cm. Melerade
ögon och en kal hjässa. Snurrig, men duktig lädermakare. |
| Wero | 21 år, 73 kg och 177 cm. Gröna ögon
och blont hår. Ivrig lärjunge med dålig andedräkt. |
| Oniihlja | 50 år, 53 kg och 177 cm. Blå ögon,
grått hår. Reumatiker och även en stolt moder. |
Övriga Khelweam
Weiroeme
"Storslätten" tar upp stora delar av Khelweams land. Varför ingen
gjort anspråk på detta land är rätt så självklart. Alla klaner lever
vid kusten, och fisket är bra om man bortser från den södra delen av
kusten. Dessutom är Weiroeme stort och ödsligt.
Vissa bönder låter sin boskap driva här
igenom ibland, men de flesta avstår från att överhuvudtaget passera genom
detta landskap. Det går nämligen rykten om att vindarna som drar över
slätten huseras av Tiiliekh, "Ruunaamilemes Ande". Dessutom är Weiroeme
utrustat med två stora stäppvisenthjordar som ständigt drar genom
landskapet. Kommer man ivägen för någon av dessa hjordar, så kommer man
väldigt nära Goors skapelse.
Trots dessa negativa faktorer så finns här
två mindre byar, Yngmynaas och Oonmael. Yngmynaas var egentligen ett stort
läger från början. Det var nämligen så att ätten beslutade att man skulle
försöka utnyttja de två stora skogarna för att slippa importera så
mycket timmer. Man lät då skicka ut sju familjer från varje klan för
att upprätta ett skogshuggarläger. Med åren så växte det till en by.
Det finns varken affärer eller värdshus, men man kan nog mot en
mindre summa pengar få både mat, dryck och härbärge hos någon familj.
Skogen som de skördar i heter Oemmynaas.
Skogen som länge har varit orörd, börjar visst reagera på de yxor som ekar
bland träden. Några talar om andar som kan tala med skogshuggarna när de
sover. Men än så länge har ingen klagat på ofredande från deras sida.
Oonmael ligger vid västkusten 1,6 mil söder
om Raofoors land. Denna by är även den relativt nyupprättad. Den grundades
av Raofoors före detta hövding Erbin Elevekh, för att resan till Taarluhn
skulle bli roligare. Erbin var känd för sin spontanitet och var mycket
omtalad för detta.
Byns tjugo invånare bedriver en
självförsörjande fiskenäring. Här finns ett litet värdshus som heter Erbins
Hytt. Värdshuset bedrivs av två kusiner till den fd hövdingen, paret
Siimiriæl och Thargas Elevekh. God mat och skön sänghalm.
Resten av byns befolkning består av två andra
familjer. Båda är fiskare.
Luhnsaaræ
Luhnsaaræ är en mycket stor sjö, och används flitigt av Taarluhns
fiskare. De två öarna heter Windokæ och Ffalgie.
Windokæ är den största ön och bebos av ca 20
människor, som till största delen är fiskare. Ön har ett gott rykte om att
vara lugn och stillsam. Miljön är rätt så karg och begränsad, detta pga de
starka vindarna. Det finns dock en liten skog invid byn. Denna skyddar
byborna från starka vindar.
Ffalgie däremot är den ö som aldrig
blivit bebodd. Detta pga att man tror att den är hemsökt av onda andar.
Faktum är att de få som besökt ön, har alla kommit tillbaka med våta
underkläder och hemska historier att förtälja.

Mitt i sjön finns det ett mycket omtalat pålgrund, läs mer om detta i
’Skrock och myter’. Luhnsaaræs stränder bekläds av många sjöväxter, bl a
bladvass i mängder. Detta ger upphov till ett mycket rikt sjöfågelliv.
Sjöfåglar är den art som faller ur ramen för olycksfåglar.
Djupgående fartyg kan lätt ta sig in och ut ur
Luhnsaaræ. I genomskärning ser bottnen ut som ett U, bortsett från Grundet.
Seder och kultur
Skrock och myter
Fåglar anses av Khelweamer som olycksbådande, främst gäller denna fobi
ugglor. Ugglor sägs flera gånger bidragit till missfall och dålig fiskelycka.
Var detta rykte kommer ifrån vet man inte
riktigt, men varje fullmåne ber man till gudarna att man skall skyddas från
ugglornas otur. Detta speciellt om man väntar barn eller är på fisketur.
Mitt i sjön Luhnsaaræ finns det ett omtalat grund, som i folkmun helt
enkelt kallas för "Grundet". De fiskare som har haft möjlighet att se
detta grund säger att det skymtas ett tiotal vassa pålar uppstickande
från botten. Mer än så vet man inte, ingen vare sig vill eller vågar
ta reda på varför det överhuvudtaget finns. Det finns dock en sägen
om att en sjöjungfru en gång blivit tillfångatagen av en fiskare. Han
flådde henne nästan helt (i jakt på de sällsynta fjällen), men hon
lyckades dock undslippa den onde mannen och har i sitt hat mot sjömän
gjort en fälla... Grundet!
Legenden om Tiiliekh, "Ruunaamileme", berättas ständigt av barder och äldre.
År 401 härjade han huvudsakligen i Taarluhn.
Han ansågs vara i pakt med Caarevel, efter att man hittat symboler som
förknippades med henne vid de mordplatser som han bar ansvaret för.
Ryktet om att Caarevel kan belöna sina tjänare
med odödlighet oroar många. Några tecken på detta har man inte upptäckt, men
det sägs att Tiiliekhs ande susar över Weiroeme.

Högtider
Bortsett från de vanliga högtiderna, så håller man även andra fester
och tillställningar. Här nedan presenteras de vanligaste.
Khelweam har ju en rotad historia. Den sägenomspunna vandringen i
slutet av tvåhundratalet hyllas ibland med att man samlas i Taarluhn
och minns den tid då man tillsammans vandrade från Taarwor till
Luhnsaaræ. Man försöker, till skillnad från ättetinget att umgås utan
att tala om nuläget. Det brukar som sagt inte gå lugnt till på
ättetinget. Dramatiska spel, och festande i en vecka.
En annan historisk händelse som hyllas varje år är Tvekampen. Denna
högtid firas på den kulle där en gång fejden utspelades. Varje år i
början av Monteem samlas man här och dricker. Ibland får man se ett
litet skådespel som kallas "Kampen". Den utförs av frivilliga, som
inte sällan är lite för överförfriskade, detta till allas glädje.
Varje gång en båt blir färdig, så genomförs en ceremoni av den
ansvariga båtmästaren. Detta sker i Skeppsdopparviken. Många andra
båtbyggare brukar närvara vid sådana tillfällen. Oftast offras en
gåva till Æruun. Kvällen fullföljs sedan på Iweas Caarpaa, fiskarnas
favoritställe.
Äventyrsuppslag
Dessa äventyr tillåter spelarna att röra sig i Khelweams marker, och
är menade att kanske bygga upp en kampanj. Uppslagen är korta, sådana
att SL kan förlänga eller spelas i följd.
Heta vapen
Då RP:na kommer in i staden på natten för första gången blir de
erbjudna mycket vackra vapen. Mannen som erbjuder dessa heter Rokhar,
en finklädd handelsman. Vapnen är till mycket gott pris, och dina
spelare bör bli mycket sugna på att inhandla dessa.
Varför Rokhar befinner sig här ute mitt i
natten beror på att vapnen är tanganskt stöldgods. Vapnen tillhör
ursprungligen en mycket rik handelsman. Mannen i fråga är för tillfället i
staden för att besöka en god vän. Vad som händer om han stöter på sina
vapen i spelarnas ägo är upp till SL att avgöra.
Boskapsmord
Gränsen mellan Maolewin och Ymohntaar är, som tidigare nämnt, väldigt
obestämd.
De senaste veckorna har två familjer från
Maolewin flyttat från sina boskapsinhängningar längre och längre norrut,
över den bäck som sägs skilja klanerna åt.
Förra veckan upptäcktes detta av en fiskare
som råkade passera förbi. När han senare anlände till byn Saarmynaas och
förtäljde detta, så rann bägaren över för en viss man vid namn Ikhæ Ithæ.
Med bestämda steg begav han sig till de två
gårdarna och väntade tills mörkret kom. När familjerna somnat passade han på
att dräpa så många djur som möjligt. De fyra får som återstod av tio studsade
vettskrämda ut i mörkret.
De två familjerna efterlyser mannen och
anklagar Ymohntaar för dådet. Khirtog Arghiliem avsäger sig dock allt ansvar,
men lovar att ta fast denna man om man stöter på honom. Han förstår dock att
hans folk ogillar deras intrång, men tycker i viss mån att de får skylla sig
själva. Ikhæ har i sin förvirring flytt upp till ödemarken, Weiroeme. Han vet
inte om någon har upptäckt honom, och vågar inte söka sig upp till bebodda
trakter.
De två familjerna kan erbjuda stora summor
pengar till de tappra äventyrare som vågar sig ut i Weiroeme för att finna
honom.
Anden
En känd handelsman från Taarwor har funnits mördad, fem kilometer
sydöst om Yngmynaas. Detta hände för två dagar sedan. Möjligheten att
detta är "fårmördarens" dåd diskuteras i de lokala värdshusen.
Sanningen är densamma. Ikhæ har under de här dagarna totalt tappat
kontrollen över sig själv. Han har möjligen drabbats av Tiiliekhs
ande, det tror i alla fall de flesta av stadens invånare. Ryktet går,
och vem vågar ta reda på sanningen?

Hur det verkligen står till är upp till den allsmäktige SL att bedöma!
Ikhæ bemöter nu främlingar med ett omänskligt behov av att döda.
Grundet
Vishetens Sällskap har mer och mer intresserat sig för det sk Grundet
i Luhnsaaræ. Man har flera gånger försökt anlita någon som skulle
vilja följa dem dit ut, men ingen har nappat på förslaget.
Man gör ofta visiter på värdshusen för att få
tag på någon villig. Om rollpersonerna är intresserade så får de säkert bra
betalt av de ivriga yngonerna som ständigt söker nya upptäckter. Huruvida
det finns någon sjöjungfru är som sagt upp till SL. För mer information om
sjöjungfrur, läs Anders Blixts artikel i Rubicon nr 10.
Sjöjungfrun, om hon nu finns, är inte av sin
vanliga natur. Hennes hat mot människor är starkt, och om hon får chansen
så lockar hon gärna ner någon i djupet...
Vildmarkens män
Tre ökända främlingar vid namn Tefalas, Wæro och Raagnagh har
bestulit tre av värdshuset Nattugglans gäster på deras liv. De
huvudlösa kropparna återfanns på morgonen i en hönsgård bredvid
värdshuset. Skallarna är spårlöst försvunna.
På kvällen innan var de tre äventyrarna gäster
hos Nattugglan, där de lömskt iakttog de övriga besökarna.

Ryktena om att de fredlösa kämparna har sökt sig upp i trakterna kring
Weiroeme sprids snabbt bland de uppskrämda stadsborna. Ingen av Taarluhns
invånare vågar ens tänka tanken att bege sig efter de beryktade mördarna,
som sägs ha fler liv på sina samveten än självaste Caarevel...
Vågar din spelgrupp ge sig efter dessa
ondskans män...?
Tanganer, tanganer!
Din älskade spelgrupp råkar bevittna fyra tanganer som överfaller,
mördar och plundrar en rik handelsman från Ymohntaar.
Problemet är att tanganerna upptäcker att
rollpersonerna sett dådet. De vill inte att Khirtog Arghiliem skall få reda
på att de plundrar en av hans eget folk för att sedan sälja tillbaka godset
till dem.
Detta innebär givetvis att din grupp med
hjältar måste fly hals över huvud för att undkomma de blodtörstiga tanganerna,
vilket kanske inte är det lättaste; en tangan är minst lika långsint som den
envisaste worrs!
Själva dådet utspelas lämpligen nattetid, och
det mest logiska är givetvis att handelsmannen förlorar sitt liv vid kusten,
eller Luhnaamæ. Men om det händer inne på fastlandet så kan det ge en och
annan tankeställare till varför tanganer befinner sig där.
Om rollpersonerna flyr undan tanganerna så är
saken ändå långt ifrån ur världen. Men tanganerna kommer kanske att invänta
ett lämpligt tillfälle, vilket ger dig möjlighet som spelledare att låta
din spelgrupp våndas.
Kom ihåg: En tangan glömmer aldrig!
Spelledarpersoner
Khelweams ättehövding. 72 kg tung och 182 cm lång är ättehövdingen,
som valdes år 990. Han igenkänns av sitt mycket växlande humör.
Ibland kan han vara pratsam och mycket trevlig, men snabbt därefter
arg och vresig. Något som dock ständigt karaktäriserar honom är hans
obeslutsamhet.
Eerfoms bor i Taarluhn, och bortsett från
hans hövdingasysslor så livnär han sig på tunnbinderi. Som ättehövding så
har hans kompetens flera gånger ifrågasatts av klanhövdingarna, och han
väntas bli av med sin titel. Hans efterträdare skulle troligtvis vara
Kurtar Innboldag. Många tror att detta skifte sker under nästa ätteting,
då folket får välja. Tanganproblemen har han inte direkt engagerat sig
i. Han anser att det är en sak Ymohntaar och Weirtaar emellan, och
med tanke på allt ansvar han borde ta på sig så är han ändå lite
lättad över att få släppa sin post.
Weirtaars klanhövding. Med sina 84 kilon perfekt utplacerade på 191 cm
ger han ett respektingivande intryck.
I hela sitt liv har han bott i Taarluhn. Hans
far, som var smed, uppfostrade honom efter det att hans mor dött av
lunginflammation. De vuxna som han umgicks med var faderns vänner, dvs män.
Hans barndom och uppväxt präglades av smidet och han var vid tidig ålder en
duktig smed. När Markhim var 20 år dog hans far och Markhim tog över
smedjan.
Han blev med åren mycket omtyckt av Taarluhns
befolkning, och år 989 valdes han till klanhövding.
Markhim har med sina kontinuerliga resor till
Taarwor skaffat goda kontakter med woren och är således väl underrättad om
stora beslut och händelser. Han har lagt ner stor möda på att få klanmedlemmarna
undervisade i vapenhantering, vilket han har lyckats bra med. I hans
tycke så är skall Ymohntaar uteslutas ur Khelweam, och detta tar han
upp på alla ting.
Allt som har med tanganer att göra förbannar
han. Markhim kan verka hårdför och kall, men i grunden så är han en mycket
rättvis och godmodig man.
I dessa bråda tider har han överlåtit smedjan
i sin bäste vän Ürghils händer. Han har tydligt sagt att han inte får ta
beställningar från ymohntaarer. Detta har Ürghil dock svårt att följa
då han inte vet vilka de är.
187 cm och 93 kg. Denna bedrövade klanhövding lider nog mest av sina
affärer.
Denna för övrigt hårdnackade man kämpar för att
rädda sin klan med hela sitt hjärta. Att hans fru stöttar honom skall nog
folket vara glada för. Det är nämligen hans enda glädje nuförtiden.
Khirtog föddes i Weirsoor, men hans far och mor
flyttade senare ut till västkusten för att stadga sig som fiskare. Vid fem
års ålder så råkade han ut på drift med sin lilla khælimar. Han var försvunnen
i två veckor innan en annan familj i Raofoor hittade honom och koggen
vid deras brygga. Fadern i familjen fick då höra pojken berätta om en
stor våg, som talade till honom och gav honom mat. Sanningen i
historien var föga trovärdig ansåg de flesta, men Khirtog själv har
inte glömt denna upplevelse. Ibland far han ensam ut på havet, och är
borta i dagar. När han väl kommer hem är han ofta på gott humör.
Att Markhim Follim hatar honom, vet han om.
Själv har han inga som helst onda tankar om Markhim, kanske ett uns
avundsjuka, inte mer.
Vad tänker nu Khirtog göra åt klanens problem
med tanganhandeln? För två veckor sedan talade han med Asthark och sade att
handeln borde upphöra, för att undvika ett klankrig. Asthark svarade kallt:
"Javisst!", men stack sedan dolken i honom och sade: "Vi har ett
avtal, och håller du dig ej till det, så skall blod flyta."
Khirtog överlevde, men ligger just nu hemma i
sin säng. Han påstod att han fallit och på så sätt åsamkat sig skadan,
varefter han föll i sin frus armar. Miirandia, som makan heter, har i sin
mans frånvaro börjat smida planer på hämnd. Hennes problem är dock att hon
inte gärna vill anlita några inhemska män att utföra detta dåd. Efter att
ha snokat i Khirtogs kartor vet hon var Asthark har sina provisoriska
läger. Hon har dock inte tagit reda på faktauppgifter ännu, men när
desperationen lagt sig, kanske...
Man lär dock snart se Khirtog på benen igen,
vandrande vid sin brygga. Kanske söker han sig till havs för att finna svar.
Eerfoms efterträdare? Kurtar är inte direkt stor, 79 kg och 179 cm.
Men ändå är han en mycket duktig kämpe. Han valdes till klanhövding
år 988, och har sedan dess skött sin position övertygande. Det var
Kurtar som ansåg att man borde utnyttja Oemmynsaa, och han sköter
tillsammans med sina klanfränder timmertransporten till Taarluhn.
Kurtar är en mycket duktig och rättvis ledare.
Folket är minst sagt nöjda med honom. Han är även mycket omtyckt av de övriga
hövdingarna i Khelweam, och ingen skulle missunna honom en position
som ättehövding. Hans hjärta finns dock i Taarynsaar, där han är
uppvuxen. Hans stora mål som klanhövding är att kunna knyta
handelskontakter med Gooronib. Därför planerar han att så småningom
upprätta en hamnstation vid kusten. Hans största problem är nog att
få tag på någon riktigt bra förmedlare, gärna någon som kan få
Taarynsaar befriat från Khelweams mindre goda rykte.
Kurtar har en ganska stor familj, fyra söner
som alla hjälper till med timmertransporterna. Hans fru Tiindia sköter deras
hem i Jynleem. När hennes "pojkar" kommer hem passar hon verkligen på att
skämma bort dem med god mat och dryck. Om nu Kurtar skulle väljas till
ättehövding, så skulle en trolig kandidat till klanhövdingspositionen
vara Kurtars äldsta son Raagnagh. Kurtar är stolt över sina pojkar
och han tillbringar många timmar med dem. Han tycker om att binda nya
kontakter, och välkomnar gärna främlingar till sitt hem över natten
för att utbyta nyheter och dylikt. Kurtar är en trevlig och klok man
med goda framtidsutsikter.
Yngaarm är Raofoors klanhövding och har varit det i åtta år. Innan
han blev hövding var han fiskarnas talesman inför klantingen. Han
ansågs redan då vara god nog som hövding. Koramk, den dåvarande
hövdingen, dog av ålderdom och Yngaarm fick ta platsen. Han gifte sig
med Koramks dotter Mindaam, och fick året därpå en liten son.
Yngaarm livnär sig som fiskare och äger en
slup tillsammans med tre andra män. Han och hans familj bor i ett litet hus
utmed stranden i byn Raokhela. Han är 189 cm lång och väger runt 90 kilo.
Han har svart stripigt hår och bruna ögon. Han anses vara mycket stark.
Han har relativt höga kindknotor och breda kinder. Kroppen är mycket
spänstig och muskulös. Svärdet, smitt av Markhim Follim, bärs ofta
vid sidan. Kläderna är ofta i grälla färger, matchade till hans
mönstrade mantel. Yngaarm är en pedantisk ledare när det gäller
styrandet av klanen. Hans motto är att verkställa domar. En viss
ovisshet kan dock märkas när handelskontakter kommer på tal. Han
anser, liksom Koramk gjorde, att en klan skall försörja sig själv.
Han har dock fått vissa motgångar pga sin inställning. Han lever
lyckligt med sin familj och trivs med att vara hövding!
Waanonibs klanhövding i 5 år. Hon växte upp i Mismynaas med mor och
far, som båda var båtbyggare. Hon lärde sig snabbt att hantera
hammaren, men intresset svalnade och hon började senare med vävkonst.
Hon blev med tiden mycket duktig och fick många att häpna över de
vackra mönstren. Magei började göra flera handelsresor till
närliggande städer och byar för att sälja sitt tyg. Detta gick bra,
och hon blev en mycket aktad handelskvinna. Hon gifte sig med Kirtog
Wollim, och blev med tiden havande. Under detta år blev hon utsedd
till klanhövding. Nästan direkt började hon arbetet med att få
Waanonibs befolkning att inse fördelarna med goda handelskontakter.
Detta med stor motgång från de äldre i klanen. En dag vändes Mageis
lyckliga familjeliv till en oförglömlig sorg. Hennes föräldrar
hittades brutalt mördade i deras bostad. Man visste inte vem som
gjort detta, men Magei bestämde sig för att själv hitta dem. Redan
nästa dag hittades Magei själv medvetslös, troligen nedslagen av
samma dådmakare. Hon kommer själv inte ihåg denna händelse, förutom
att hon såg två skepnader susa förbi, som slog henne över kinden med
ett svärd.
Magei har brunt svallande hår, samt bruna
ögon. Hennes ansikte är mycket vackert, förutom ärret på kinden som ger
henne en charmant personlighet av en självständig karaktär. Hon väger 59
kg och är 180 cm lång.
Den stora myntaaralen Grimor har stora problem med sin ätt. Då
tanganerna kom in i bilden, så kallade han efter Khezow Azt. Hans 99
kilo muskler och 2 meter gör honom störst bland sina kollegor. Grimor
kommer ursprungligen från Waanonib, och blev graderad myntaaral för
sex år sedan. Sedan 15 års ålder har han tjänstgjort i KhelinnOrden.
Redan då var han stor till växten. Efter två års träning och
undervisning blev han placerad i Taarwor, handplockad av den före
detta sooralen Kheal Morweigh. Han fick som den yngste av alla prova
på worsoortjänst.
Den tidens wor, Adigon Grymerin, blev mycket
god vän med den unge worsooren. Men efter bara en månad blev Grimor förflyttad.
Denna gång utsågs han till Taaral över Weirtaar, och sedan till myntaaral.
När budet om worens bortgång kom, blev Grimor
mycket ledsen. Han sörjde sin väns bortgång så mycket att han tog ledigt
några månader för att kunna samla sig. När han sedan återvände hade han
förändrats. Han var nu mycket mera tystlåten och bestämd.
Under de tre åren som gått, så har han kommit
över den värsta bitterheten och trivs återigen. Grimor bor i Taarluhns
saarluhn tillsammans med sina kollegor. Dagarna tillbringar han ofta resande
med Khezow Azt. De två jättarna planerar, och lägger upp taktik inför
ett eventuellt klankrig.
201 cm lång och 95 kg tung: "En stor man med stora krafter". Orden
kom från Grimor Ythak, då han presenterade Khezow Azt för Taarluhns
invånare. Han är född och uppväxt i Ulmoem, en liten by i klanen
Nocerfis land. Hans far, som var taaral, hänvisade honom till KhelinnOrdens
saarluhn i Amonin vid tidig ålder. Khezow var dock mycket omotiverad och
hans disciplin var dålig. Han ansåg att han inte var av det rätta virket
för en khelinn, så han hoppade av efter ett års träning. När han återvände
till sitt hem fann han sin fader mycket sjuk. Khael, som fadern hette, bad
om förlåtelse för att han tvingat Khezow till Orden. Med dessa ord lämnade
han de två sönerna ensamma för att klara sig själva. Sershev Azt, som
Khezows halvbror hette, föreslog att de skulle följa faderns vilja och åter
ta värvning igen. Halvbröderna var flitiga och strävsamma, men till slut
skildes de åt. Khezow steg i rang och Sershev blev förflyttad norrut.
För två år sedan blev Khezow utsedd till
mondal och chef över underrättelsetjänsten. Hans uppgift är att kontrollera
och skydda folket från tanganernas räder. För tre månader sedan bad Grimor
om hjälp. Khezow blev informerad om nuläget och begav sig till Taarluhn,
tillsammans med tio handplockade khelinner. Han och Grimor känner
varandra sedan tidigare och samarbetet fungerar bra. Khezow är mycket
bestämd och sträng i arbetet, men en mycket god man. Trots sin ålder
har han ingen familj, han har fullt upp med sitt jobb. Vad ingen vet
är att han hyser starka känslor för en viss kvinna av samma kaliber,
nämligen Weliim Wiinoh. Han vet dock ej själv om det bara är som vän
eller om han attraheras av henne som kvinna. Weliim tänker sällan i
sådana banor, och det skulle nog bli en övermäktig uppgift för Khezow
att få in henne i kärlekens tankegångar. De träffas ibland och byter
nyheter om tanganer.
Weirtaars mest omtalade boldtaar. Hon är mycket vältränad och hennes
66 kilos lekamen gör henne inte alls fet, fastän hon endast sträcker
sig 166 centimeter över marken. Hon är uppväxt i Ameel och började
vid tidig ålder att träna sig i vapenbruk. Hennes disciplin är
järnhård. Hennes far upptäckte hennes talanger, och lät henne skolas
hos Khelweams skickligaste svärdsmästare. Vid 14 års ålder deltog hon
i klankriget mellan Weirtaar och Ymohntaar, där hon själv nedkämpade
flera fiender. Efter att ha räddat en handelsman från stråtrövare
ändrades hennes liv totalt. Rinthar Caarwile, som handelsmannen
hette, fascinerades av henne och började uppvaktade henne. Det tog
inte lång tid att komma innanför hennes hårda skal. En man som
Rinthar var mer än vad Weliim drömt om.
De gifte sig och bosatte sig utanför Ameel.
Kort därefter blev hon havande. Weliim var nu lyckligare än någonsin, hennes
kärlek till sin man och sitt barn var obeskrivlig. Med ett respektabelt
rykte, en älskad make och ett välskapt barn hade den olyckliga krigardottern
fått allt hon rimligen kunde önskat sig, både som boldag och som kvinna.
Allt föll samman då hon en månlös kväll kom
hem, och fann sin man och sitt barn brutalt mördade. Efter en tids sökande
från hennes sida visade det sig att dådet låg på den tanganska klanen
Uzjuhrs samvete.
Rinthar hade snuvat tanganerna i ett
handelsavtal, och som alla borde veta är tanganer långsinta fiender. De
dräpte därför Rinthar och dennes son.
Weliim är en människa med ett stort hål i sitt
inre, ett hål som hon fyller med hårt arbete och omänskliga prestationskrav.
Tanganerna kallar henne Sparven, ett namn som
de uttalar med både löje för att hon är kvinna och respekt för hennes dödliga
skicklighet. I hån mot detta brukar hon pryda sin rustning med sparvfjädrar,
fullt medveten om vad den gesten innebär för dem. Uzjuhrs rongaan, Zurhak é
Khor, har utlovat ett furstligt pris för den som kan föra henne till honom.
Weliim stannar inte länge på samma plats, och
visar sig bara i Taarluhn nattetid.
Rollpersonerna kan få en värdefull bundsförvant
i Weliim, men knappast en vän. Hon är en enstöring som vägrar binda sig vid
andra, och värdesätter bara deras kompetens. Under inga omständigheter vill
hon tala om sitt förflutna.
Rongaanen till klanen Tchüzits. 84 kg tung och 186 cm. En känslokall
och hårdför ledare, som inte skyr några medel att få sin vilja fram.
I sin ungdoms dagar så hjälpte han de sina
att upprätta deras hem i Tanatia. Med åren blev han en duktig tangan och
valdes till rongaan. När handel med khelataarer blev aktuell var han en av
de första att knyta kontakter. Han förstår inte direkt khelataarernas
ovilja att handla med dem. Asthark är inte en ointelligent person,
tvärtom. Han kan bara inte skilja på vad som är rätt och fel i vissa
situationer. Handeln med Ymohntaar är egentligen bara en ynka del av
hans kontakter.
Om klankrig skulle uppstå, så skulle Asthark
sabotera för Weirtaar så gott han kan.
| Namn | STY | FYS | REF |
MOT | MIN | VIL |
UPP | UTS | KON |
KAR | INT | |
|
|
Eerfoms Blokh | 14 | 12 | 13 | 13 | 14 |
11 | 13 | 12 | 13 | 9 | 14 |
|
Färdigheter | Argumentera 11, Diplomati 12, Etikett 12, Försvar
10, Hantverk (tunnbindning) 14, Läsa/Skriva 11, Svärd 10, Värdesätta 7 |
|
|
Markhim Follim | 15 | 14 | 13 | 15 | 14 |
16 | 15 | 13 | 15 | 14 | 14 |
|
Färdigheter | Argumentera 13, Diplomati 13, Dolk 13,
Fingerfärdighet 10, Försvar 11, Hantverk (smide) 15, Läsa/Skriva 10, Sköld 12,
Svärd 11 |
|
|
Khirtog Arghiliem | 16 | 14 | 14 | 14 | 14 |
15 | 14 | 13 | 16 | 14 | 14 |
|
Färdigheter | Argumentera 14, Diplomati 11, Dolk 13, Etikett
10, Läsa/Skriva 11, Navigera 11, Obeväpnad strid 14, Sjömanskap 13, Yxa 11 |
|
|
Kurtar Innboldag | 14 | 13 | 14 | 15 | 13 |
15 | 14 | 11 | 14 | 15 | 15 |
|
Färdigheter | Argumentera 16, Diplomati 16, Geografi 14,
Läsa/Skriva 11, Orientering 10, Skogsbruk 9, Sköld 12, Spjut 9, Svärd 14 |
|
|
Yngaarm Elawekh | 16 | 15 | 14 | 16 | 13 |
14 | 12 | 13 | 15 | 11 | 13 |
|
Färdigheter | Argumentera 11, Båge 10, Diplomati 10, Geografi
9, Naturkännedom (hav) 14, Sjömanskap 11, Sköld 10, Spjut 9 |
|
|
Magei Wollim | 13 | 16 | 14 | 14 | 15 |
15 | 13 | 17 | 14 | 13 | 14 |
|
Färdigheter | Argumentera 11, Båge 13, Diplomati 11, Etikett
11, Hantverk (båtbygge) 7, Hantverk (sömnad) 12, Obeväpnad strid 11, Värdesätta
(tyger) 13 |
|
|
Grimor Ythak | 17 | 16 | 15 | 15 | 14 |
14 | 15 | 12 | 16 | 13 | 15 |
|
Färdigheter | Akrobatik 12, Argumentera 14, Båge 13, Diplomati
13, Etikett 13, Försvar 15, Obeväpnad strid 16, Spjut 16, Svärd 15, Taktik 15,
Yxa 14, Stridserfarenhet 16 |
|
|
Khezow Azt | 17 | 15 | 17 | 16 | 14 |
15 | 15 | 16 | 18 | 14 | 16 |
|
Färdigheter | Akrobatik 14, Argumentera 15, Diplomati 15, Dolk
14, Kulturkännedom (tanganer) 4, Obeväpnad strid 17, Sköld 15, Spjut 16, Svärd
15, Taktik 18, Stridserfarenhet 18 |
|
|
Weliim Wiinoh | 12 | 16 | 13 | 14 | 9 |
14 | 12 | 11 | 16 | 9 | 11 |
|
Färdigheter | Akrobatik 12, Båge 14, Dolk 9, Första hjälpen 11,
Försvar 13, Geografi 7, Kulturkännedom (tanganer) 10, Långsvärd 17, Obeväpnad
strid 11, Språk (tangani) 8, Stridserfarenhet 14 |
|
|
Asthark Rekthyz | 16 | 16 | 17 | 17 | 15 |
15 | 16 | 13 | 17 | 12 | 15 |
|
Färdigheter | Argumentera 15, Diplomati 10, Försvar 16,
Obeväpnad strid 16, Spjut 11, Svärd 17, Värdesätta (stöldgods) 16, Yxa 16,
Stridserfarenhet 19 |
|
|
Ikhæ Ithæ | 14 | 13 | 15 | 15 | 12 |
10 | 10 | 10 | 13 | 10 | 12 |
|
Färdigheter | Argumentera 3, Dolk 11, Kastkniv 12, Låsdyrkning
8, Obeväpnad strid 11, Sjömanskap 11 |
|
|
Tefalas Weeakhel | 16 | 16 | 15 | 16 | 16 |
17 | 15 | 12 | 17 | 12 | 14 |
|
Färdigheter | Dolk 16, Drogkunskap 15, Första hjälpen 17,
Kirurgi 14, Örtmedicin 16, Stridserfarenhet 14 |
|
|
Raagnagh Oanor | 15 | 13 | 13 | 13 | 16 |
18 | 18 | 17 | 13 | 13 | 14 |
|
Färdigheter | Båge 15, Dolk 17, Navigera 17, Sjömanskap 18,
Svärd 15, Stridserfarenhet 16 |
|
|
Wæro Agin | 13 | 16 | 14 | 16 | 13 |
16 | 17 | 14 | 17 | 12 | 15 |
|
Färdigheter | Kasta 15, Långsvärd 18, Sköld 13, Språk (tangani)
8, Yxa 14, Stridserfarenhet 18 |
|
|