brev 175
From: "Erik Sieurin" <BV9521@utb.hb.se>
Date: Tue, 26 Mar 1996 22:33:57
Subject: Röka tobak är ett bruk, vi från träsket lärde...

Eller "Hur man blir hög i Khelataar".

Flera av de här punkterna har dykt upp tidigare i artiklar av undertecknad och diskussioner mellan mig och hr Rosenius, men jag skall försöka sammanställa saker och ting. Notera att jag inte har gjort någon nylig djupdykning i källorna, så jag ser gärna att ni påpekar eventuella sakfel.

Alkohol
Khelataarerna är varken vikingar eller kelter, även om de lånat mycket av bäggedera. Det här med kröken är en viktig del av det hela. För våra kära förfäder var vin en lyxvara söderifrån. I stora delar av Khelataar, och vi pratar inte bara Ghelinpaa, är vin en bordsdryck, precis som det fortfarande är i Sydeuropa, och som det varit där i århundraden. Man dricker inte vatten till maten, man kan inte alltid lita på vattnet, man dricker vin eller öl.

Dessa drycker är inte av den alkoholstarkare varianten, främst för att starkare varor tar tid och färdighet att producera, så det har man inte råd med i vardagslag.

Starkare varor finns säkert, och ätten Ghelinpaa och klanen Wonpaa gör säkert skäl för sina namn i att de har det bästa genomsnittet på dessa varor.

Det kan vara värt att notera att man in the RW ofta kryddade öl och vin helt enkelt för att det blev dåligt - inte så dåligt att det var direkt farligt att dricka, men det smakade inte så gott. Dessa kryddor lever kvar än idag, men nu ser vi dem som en självklarhet... Det är ännu värre med spriten... Det finns många luriga sätt att dölja finkel...

Sprit, ja. Starkare varor än riktigt bra vin är det ont om på Khelataar. Jag vill minnas att prislistan i RB nämner konjak - någon som har en exakt aning om hur det framställs?

Och så har vi ju isthoz. Isthoz brukar framställas ungefär som vodka, men där finns ett allvarligt problem. Vodka destillerar man, och det skall mycket till för att jag skall tro på att nekothiana skulle ha brännare. Det är way over deras övriga teknologiska nivå. Dessutom verkar det vara en urgammal del av deras kultur.
     En förklaring skulle visserligen kunna vara att isthoz är ett jäkligt starkt vin (palsternackor blir bra vin, som allom vet), men jag har en favoritteori som är lite annorlunda.

Isthoz har inte särskilt hög alkoholhalt alls. Det är en svag öl-liknande dryck som framställs ungefär som man gör chica, frukt-öl bland sydamerikanska indianstammar: man tuggar roten en längre tid, spottar ut den i ett kärl och låter det jäsa.
     Alla som via sina rollpersoner haft svåra baksmällor pg av rotdrycken börjar nu bli irriterade, men lugna er.
     Detta är förklaringen: Det är inte ALKOHOL som är mest berusande i isthozen, åtminstone om den är ordentligt gjord. Den innehåller narkotiska ämnen som ger ett starkt rus.

Isthoz är ursprungligen en helig dryck, det är därför man dricker isthoz vid affärer och andra förhandlingar - för att besegla avtalet.
     Det är det främsta rusmedlet bland många för nekothianska shamaner, vars magiska/religiösa traditioner lägger stor vikt vid att bli på lyset.
     Det är den viktigaste anledningen att man inte vill lämna ut receptet till utomstående - jovisst, det är också en viktig trade secret, men bara en invigd (dvs de flesta vuxna nekothianer) får känna till det.

Rökverk
Tobak eller andra rökverk finns inte med i utrustningslistan, men flera bilder visar folk med pipor. Vad det är de röker är okänt, men låt oss säga tobak - det är antagligen vad de flesta som reflekterat över saken antagit.

Eftersom träsk-kisarna är så fascinerade av växter som påverkar sinnet, skulle jag gärna skjuta över uppfinningen på dem, men inget säger det. Jag tror inte Nicotiana ssp trivs så bra i träsket.

Istället föreslår jag att khelisarna antingen
A, hittade på idén själva
eller
B, fick den från skogsfolket.

Jag får visserligen akta mig så att anaakiria inte får för många drag av nordamerikanska skogsindianer (stay tuned to this channel för en diskussion om deras jordbruk nån gång senare), men de har också en drog-tradition, närapå officiell.
     Åke skrev ett PM om skogsfolkets ritualer å så till Tavelsjö Rollspelsklubbs Khelataar-kampanj (har jag för mig) för en oherrans massa år sedan, och i det ingick saker som skulle gått under illegal substances act. Vi diskuterade det där per telefon nyligen, och kom fram till att både nekothiana och anaakiria ser berusning som en del av sitt religiösa liv, i motsats till de andra folken, men på olika sätt. Isthoz är en "lätt" drog som används ofta och även i sociala, icke-religiösa sammanhang. Prästinnornas skumma örtdrycker är "tunga" droger som sällan används - de är alltför "heliga" för det, och prästinnorna är också mycket medvetna om att det definitivt inte är nyttigt att dricka dem stup i kvarten.

Nu var det slutdrogat.


Erik, som inte nyttjar andra droger än kaffe och alkohol, och i måttliga mängder


brev 176
X-sender: Ake <akeros92@amanda.ies.luth.se>
Date: Sun, 14 Apr 1996 13:11:05
Subject: Khelataar: Sprit och tobak i träsket
Alkohol:
I stora delar av Khelataar, och vi pratar inte bara Ghelinpaa, är vin en bordsdryck, precis som det fortfarande är i Sydeuropa

Jepp. Jag tror att man lätt glömmer att Vinodling finns med som näringsgren under samtliga ätter i Världsbokens lista. Kan ha att göra med att man i vår moderna värld har så mycket andra drycker att välja på, så man tenderar att inte se vin som en nödvändig dagligvara.

Dessa drycker är inte av den alkoholstarkare varianten, främst för att starkare varor tar tid och färdighet att producera,

Bra påpekande! Kopplingen vin-alkohol-supa är ännu en modernism, som även Lancelot gjorde sig skyldiga till (se VB:s nykteristiska ordspråk om vin, och utsagan att Ghelinpaa minsann inte är alkisar fast de har så mycket vin hemma, och hövdingen i 'Vinreceptet' som ständigt är på snusen av att gå omkring och provsmaka på ortens vingårdar..).
     En mycket bättre behandling av det hela kan ses i Samis scen i 'Jei Igi Ægoore' där RP:na riskerar att bli packade under en middag hos nekothiana; de är inte vana att dricka starkvaror till maten, trots eget bordsvin/öl.

notera att man in the RW ofta kryddade öl och vin helt enkelt för att det blev dåligt - inte så dåligt att det var direkt farligt att dricka, men det smakade inte så gott.

Tror öl- och vinkryddning omnämns både i Weamhis och i Örter & Droger, så jag håller med. Detsamma gäller förstås om mat också...

Starkare varor än riktigt bra vin är det ont om på Khelataar. Jag vill minnas att prislistan i RB nämner konjak - någon som har en exakt aning om hur det framställs?

Tyvärr, ja. Konjak är en variant-produkt av whisky. Ämnena i ekfaten förbrukas så sakteliga av alkoholen, så när man har gjort whisky i dem ett visst antal gånger har nånting i dem försvunnit och de måste bytas ut. Man fortsätter att använda de gamla faten, men kallar produkten för konjak istället. Det finns specifika kemiska skillnader mellan dryckerna, så det är inte bara nominellt. Dock är basingrediensen i både whisky och konjak destillerad sprit...

Och så har vi ju isthoz. Isthoz brukar framställas ungefär som vodka, men där finns ett allvarligt problem. Vodka destillerar man, och det skall mycket till för att jag skall tro på att nekothiaana skulle ha brännare. Det är way over deras övriga teknologiska nivå. Dessutom verkar det vara en urgammal del av deras kultur.

Det bör påpekas att "destillerare" finns med som yrke i hantverkartabellerna för samtliga folkslag i RB och ED, men det fastslogs redan vid tiden för Ed.2 att sånt är åt pepprike för hi-tech för alla andra än shivaloorerna. Att de förekommer i tabellerna anser vi måste bero på tillfällig sinnesförvirring från konstruktörernas sida. Någon som vill slåss om saken?

Isthoz har inte särskilt hög alkoholhalt alls. Det är en svag öl-liknande dryck //
     Detta är förklaringen: Det är inte ALKOHOL som är mest berusande i isthozen, åtminstone om den är ordentligt gjord. Den innehåller narkotiska ämnen som ger ett starkt rus.

Skall påpekas att detta är en idé som jag och Ekke har diskuterat och haft i omlopp ganska länge - se t.ex. hans mytartikel i Raritet - så jag håller med helt och hållet. Det stöds också av att isthozens uppfinnare, Stefan Burström, alltid hävdade att den förutom ren alkohol innehöll 'alkaloider och annan skit' som delvis bar skulden till de grymma baksmällorna. Troligen tänkte han på tequila, men det är ju en tolkningsfråga...
     Man kan också inlägga att shivaloorerna, som troligen känner till hur man destillerar äkta starksprit, borde upptäcka dess potential som exportvara; 'Shivaloorisk isthoz' ("Ger ett vilt rus och är skonsam mot skallen!") borde kunna vara en exklusiv, svindyr dryckjom som tävlar med Ghelinpaas allra mest förnäma viners bästa årgångar.

Isthoz är ursprungligen en helig dryck, det är därför man dricker isthoz vid affärer och andra förhandlingar - för att besegla avtalet.

Vilket khelataariska handelsmän kan missuppfatta som en listig men j-igt ful taktik att supa affärspartnern full för att få igenom bättre avtal (se också Blixts kommentarer i Rubicon om khelataarisk ordhållighet). En fabulös kulturkrock.

Det är det främsta rusmedlet bland många för nekothianska shamaner, vars magiska/religiösa traditioner lägger stor vikt vid att bli på lyset.

Rekommenderar åter Ekkes myt-artikel i Raritet 4, som bl.a. belyser just den här grejen, för de som inte läst den.

Det är den viktigaste anledningen att man inte vill lämna ut receptet till utomstående - jovisst, det är också en viktig trade secret, men bara en invigd (dvs de flesta vuxna nekothianer) får känna till det.

Kan inlägga en detalj som jag tror bara har tagits upp på telefon: Att träskfolket späder ut all isthoz som säljs utanför Ægoor (se VB) är inte bara en ekonomisk grej - troligen är det så att nekothiana rent fysiskt tål drycken mycket bättre än vad khelataarer och andra folk gör.

Rökverk:
Tobak eller andra rökverk finns inte med i utrustningslistan, men flera bilder visar folk med pipor.

Tre bilder. I VB (historiekapitlet), Zimarakh (stadsvy från Eilapam) och ED (legenden om trädtrollen). Det fula i sammanhanget är att jag gjorde samtliga de bilderna, men när Ekke sen tog upp ämnet kom jag inte ihåg någon av dem...
     Piprökning känns dock ganska "rätt" för khelataarerna, så jag håller med om att de bör finnas där.

Vad det är de röker är okänt, men låt oss säga tobak - det är antagligen vad de flesta som reflekterat över saken antagit.

Me too!

Eftersom träsk-kisarna är så fascinerade av växter som påverkar sinnet, skulle jag gärna skjuta över uppfinningen på dem, men inget säger det. Jag tror inte Nicotiana ssp trivs så bra i träsket.

Nicotiana - Rökfolket, Nekothianas puffande kusiner. Kallas halflings i alla andra spel... (-:
     Måhända, fast jag tyckte också att idén med att man lärt sig rökning från träsket var ganska bra... Se nedan.

Istället föreslår jag att khelisarna antingen
     A, hittade på idén själva
     eller
     B, fick den från skogsfolket.

I så fall skulle jag föredra det förstnämnda. Khelisarna kommer kanske inte i närheten av träskisarna vad gäller att röka allt som rör sig, men de har också en egen liten drogtradition, om inte annat för medicinskt bruk, så de borde ha haft tillfälle att lära sig det själva.
     Jag har emellertid ett tredje förslag; man kombinerar helt enkelt variant A med det om träskfolket ovan:
     Khelisarna kan ha känt till principen att röka saker sen urminnes tider, men på Michael Douglas-vis ("This is what I call a campfire!") eller nåt sånt. Träskisarna lärde dem sedan att göra det hela portabelt genom att stoppa ner de torkade växtdelarna i små rör. Khelataarerna tyckte att det var en fabulös idé, men mådde ganska urban av de grejor som träskfolket använde (torkad reef?). Sen var det någon som upptäckte att den där toobakh-busken som de själva har på sina marker ju är mycket bättre. Vad sägs?

Anaakiirias religiösa berusning:
Isthoz är en "lätt" drog som används ofta och även i sociala, icke-religiösa sammanhang. Prästinnornas skumma örtdrycker är "tunga" droger som sällan används - de är alltför "heliga" för det, och prästinnorna är också mycket medvetna om att det definitivt inte är nyttigt att dricka dem stup i kvarten.

Just därför vore det bättre att hänföra tobak till träskfolket - den är mer nekothiansk, helt enkelt.


Erik, som inte nyttjar andra droger än kaffe och alkohol, och i måttliga mängder

Åke, som nyttjar kaffe, alkohol och tobak - och det enda måttliga där är väl spriten sett över en längre tid...


brev 177
From: "Erik Sieurin" <BV9521@utb.hb.se>
Date: Mon, 15 Apr 1996 17:15:33
Subject: Khelataar: Kröka och röka i träsket
... i vår moderna värld har så mycket andra drycker att välja på, så man tenderar att inte se vin som en nödvändig dagligvara.

I synnerhet i den kalla Norden, där vi aldrig haft en tradition att dricka vin.

Kopplingen vin-alkohol-supa är ännu en modernism, som även Lancelot gjorde sig skyldiga till (se VB:s nykteristiska ordspråk om vin

Dock hade vikingarna nykteristiska ordspråk också,
"Värre börda,
bar ingen med sig,
än för många mått öl."

shivaloorerna, som troligen känner till hur man destillerar äkta starksprit, borde upptäcka dess potential som exportvara; 'Shivaloorisk isthoz' ("Ger ett vilt rus och är skonsam mot skallen!") borde kunna vara en exklusiv, svindyr dryckjom som tävlar med Ghelinpaas allra mest förnäma viners bästa årgångar.

Undrar vad nekothiana säger om den... "Aha, folket bortom havet känner också till Nahgan!"
Vad händer om en nekothiana åker till Uwath, byter till sig lite dylik kröken och försöker använda den i en nekothiansk ritual? "Det var skitknepigt. Alla andarna hade vita kläder och vingar med fjädrar på..."

Skall tilläggas att shivaloorisk sprit torde ha samma ursprung som jordisk: som en biprodukt av alkemisk forskning. Jag hade någon uråldrig idé om att shivaloorerna hade en alkemisk tradition som såg det som en helig sysselsättning (helt OK för munkar och solriddare). Har det någon effekt på deras syn på sprit?
     "Dryckenskap är en stor synd, såsom är allom bekant och välkänt, då det menar att den orenom kroppen tillåtes övervinna själen. Det finnes dock en dryck som är beredd av själva vinets själ, renad från sitt jordiska skal. Detta rus är av godartad art, och kan jämföras med det de Saliga åtnjuter i Missiliths barm..." Misarthok, shivaloorisk kyrkofader

Khelisarna kan ha känt till principen att röka saker sen urminnes tider, men på Michael Douglas-vis ("This is what I call a campfire!") eller nåt sånt. Träskisarna lärde dem sedan att göra det hela portabelt genom att stoppa ner de torkade växtdelarna i små rör. Khelataarerna tyckte att det var en fabulös idé, men mådde ganska urban av de grejor som träskfolket använde (torkad reef?). Sen var det någon som upptäckte att den där toobakh-busken som de själva har på sina marker ju är mycket bättre. Vad sägs?

Utmärkt idé! Vad tycker ni andra?


Erik


brev 178
From: Ake <akeros92@amanda.ies.luth.se>
Date: Fri, 19 Apr 1996 15:43:20
Subject: Khelataar: Träsksprit

Den här tråden verkar på upphällningen. Ett par kommentarer i alla fall:

'Shivaloorisk isthoz':
Vad händer om en nekothiana åker till Uwath, byter till sig lite dylik kröken och försöker använda den i en nekothiansk ritual? "Det var skitknepigt. Alla andarna hade vita kläder och vingar med fjädrar på..."

Den innehåller ju inga narkotiska ämnen, så han borde få svårt att uppnå nåt mer än en rejäl brakfylla - delirium tremens inte inräknad. Annars kan jag mycket väl se framför mig en dyngpackad träskman som raglar runt och vrålar: "Andarna! Måschte hitta andarna!!" och springer ut i skogen.
När jag tänker på det så är det ungefär så mina polare brukar göra i fyllan... (-:

Skall tilläggas att shivaloorisk sprit torde ha samma ursprung som jordisk: som en biprodukt av alkemisk forskning. Jag hade någon uråldrig idé om att shivaloorerna hade en alkemisk tradition som såg det som en helig sysselsättning (helt OK för munkar och solriddare). Har det någon effekt på deras syn på sprit?

Typ munkar som tillverkar klosterlikör? Tja, why not. Det borde i alla fall vara finare med sprit än det mer folkliga vinet och ölet. Att shivisarna har alkemister vet vi ju, och med deras filosofi bakom den borde en produkt därav också vara mer acceptabel för solkulten.


Åke


brev 179
From: "Erik Sieurin" <BV9521@utb.hb.se>
Date: Sat, 20 Apr 1996 17:17:48
Subject: Khelataar: Is-thoz on the rocks
'Shivaloorisk isthoz':
Den innehåller ju inga narkotiska ämnen, så han borde få svårt att uppnå nåt mer än en rejäl brakfylla - delirium tremens inte inräknad.

I en skildring av samiska shamaner jag läste om anges två ämnen som används för att uppnå trans: brännvin och lut(!) gjord på björkaska...

Typ munkar som tillverkar klosterlikör?

Nja, det är ju ingen "helig" sysselsättning, min idé var ju snarast att shivalooriska seriösa alkemister såg sina studier som ett sätt att nå kontakt med Gudinnan. Framställning av grön Chartreuse har inte särskilt mycket med mysticism att göra... :-)
     (Oseriösa alkemister sysslar däremot med det hela för att de vill göra guld till bly, leva för evigt och få magiska krafter...)


Erik


Tillbaka