Khelataarisk vindsröjning

Gaol!  Detta är i huvudsak ett hopskrap av diverse gammalt arkiverat material, inklusive en del rariteter och personliga klenoder från Lancelot Games’ kontor.  Fast med tiden har även en del nykonstruerat stoff letat sig hit...
     Och ifall nån har missat det så har Rävspel (där jag är med) numera officiell nyttjanderätt av Khelataar-licensen!  Sålunda kan man börja räkna en del av de här grejorna som officiellt material. Först måste jag bara sätta mig och sortera dem i varsin hög med "officiellt" och "inte"...

Sarokhela – Landet Mittemellan

Detta är en helt egen sektion av min Khelataar-sajt; en stor kampanjmodul (under ständig uppbyggnad) om öns mest centrala ätteland. Den är vagt baserad på en äventyrsmodul som skrevs redan på Lancelot Games’ tid, och ursprungligen var tänkt att ges ut samtidigt med Wohlgoor, men som aldrig blev publicerad.  Länken ovan tar dig till modulens indexsida.

Hypnosis

Detta eminenta fanzine var en av Khelataars allra främsta livbojar under de första åren efter Lancelots bortgång. Hypnosis blev rätt omtalad under sin utgivningstid, men det börjar vara rätt många år sedan den gick att få tag på. Med redaktörens benägna tillstånd har jag därför lagt upp en del av tidningens Khelataargrejor här.

Velzeghi
Ett charmigt intrigäventyr från Hypnosis #1 som jag är ofantligt svag för. Två detaljer som kanske bör påpekas:  (1) Pesten som omtalas i texten har ingenting med den stora pesten långt bak i urtiden att göra.  (2) Den som letar efter en förklaring på vad Won Malmien är för ett slags ställe, letar förgäves - inte ens författarna verkar veta det... SL får hitta på nåt.
     Ta också en titt på dess lika charmiga titelsida med en scen ur äventyret - bonden Miwaak som håller vilddjur borta om natten.

Vele Ehn Jyn Mien! – Gravskick i Khelataar
En liten artikel av undertecknad som i korthet avhandlar de khelataariska folkens religioner, seder rörande döingar och vad man ska göra med dem, och varför. Den har legat till grund för rätt många olika diskussioner på Lancelot-listan under åren, fast det finns detaljer i teorierna som jag idag skulle ha lite invändningar mot.

Taarluhn
Ett desto fetare köttben; bröderna Israelssons minikampanj/stadsmodul från Hypnosis #2 är en av de större fan-produkter som har gjorts till spelet. Jag är lite tveksam till den svartvita vinklingen på tanganernas närvaro (och sjöjungfrun), men i stort är det en trevlig, välgjord och användbar informationskälla om ätten Khelweam och dess centralort. Som en bonus har jag också kunnat inkludera två bykartor som ritades till modulen, men som inte kom med i Hypnosis.
     Man bör inte heller missa modulens atmosfäriska titelsida - en historisk scen med ödesmättad stämning, speciellt om man känner igen symboliken.

Awir Emaasil!
Det här äventyret brainstormades ursprungligen fram av Lancelot själva för deras Khelataarturnering på LinCon 1990, men det existerade bara som en bunt lösa minnesanteckningar tills jag ett drygt år senare började försöka strukturera det (medan nån fortfarande kunde minnas intrigen). Jag plitade ner den här versionen som så småningom trycktes i Hypnosis #3.  Skänk en tanke åt spelledarna på konventet, som bara fick ett par SLP-blad och en muntlig redogörelse av vad storyn handlade om...

I Hypnosis #3 finns även artikeln ’Geas – ett gudomligt uppdrag’, men jag har inte texten till den i elektronisk form. Här är i alla fall bilderna från den.

Den khelataariske(?) RP:n Aake Roseenius pryder tidningens mitt. I tryckt form är det egentligen ett rollformulär, ifyllt med handskriven text...

Jojustja, den här saken kunde man visst hitta i Hypnosis #3 också. :-)

Ælomez Oon Soori – Ffaligis ursprung och natur
Min artikel från Hypnosis #4 som officiellt introducerade Kroolgordir i spelet (så officiellt det nu kan bli på fanzine-nivå), fast idag tycker jag att den känns lite inkomplett.  Det bör påpekas att det finns en briljant men opublicerad syster-skrift till artikeln, Erik Sieurins dokument ’Jynna Irindas brev’ som ger ännu en ny vinkel på frågan om Caarevels ursprung. Får se om man någon gång kan övertala honom att släppa ut den.

Taarinz Mynbraaluu
Detta är något så kul och användbart som en khelataarisk Celebrity Guide; helt oumbärlig för kontinuitets-freaks som jag, och inkluderar en rätt trevlig översikt över ätterna. Källhänvisningarna har kompletterats i den här versionen för att även få med referenser från Raritet.  Här finns även bi-artikeln ’Myn Mon Braaluu’ som presenterar fyra khelataariska personligheter - varav två är författarnas RP - samt den beryktade ’Legenden om Gooran’.
     Artikeln göds i tidningen av fem stora bilder, men de har ingen direkt koppling till texten så jag har lagt upp dem (och några andra) på en separat sida istället.

Fortsättningen på ’Taarinz Mynbraaluu’ i Hypnosis #5 skulle ha innehållit sex nya bilder som dem ovan, om de andra folkslagen. Jag påbörjade allihop (en av dem återfinns i artikeln 'Vandrarna' nedan), men gjorde bara färdig skogsfolksbilden. Mig veterligt är det den enda bild som finns av en anaakirisk husinteriör.
     På tal om Hypnosis #5; den här sidan kommer från en gammal reklamfolder för konventsbruk. Bilden är bara fotostatkopierad, ändå ser den bättre ut här än vad ett visst tryckeri lyckades prestera med repro och gråskalor. Men man kan ju undra lite över texten... :-)

Raritet

Det här eminenta fanzinet har också varit en trogen livboj, av senare datum och (vad Khelataar anbelangar) något av en arvtagare till Hypnosis. En del av dess material har funnits ute på nätet tidigare, men det var ganska många år sedan nu, så med Nerötkaders benägna tillstånd har jag satt ut dem till beskådande igen.

Weiræez Ruuni
Det här charmanta äventyret från Raritet #2 spinner vidare på en bi-intrig från den gamla Weamhismodulen (se ’Länkar’, längst ner på den här sidan) och har hämtat en del inspiration från Anders Blixts artiklar i Rubicon. Ganska basic, som det står i introduktionen, men såna är ofta de roligaste att spela.

Jei Igi Ægoore
Ett något större äventyr från Raritet #3. Bakgrundshistorien bygger delvis på lite gamla list-diskussioner och kan möjligen vara knepig att hänga med på för andra, men det är inte meningen att man ska fatta exakt vad som är i görningen... Den utlovade fortsättningen på äventyret har varit under konstruktion, fast det är väl rätt osannolikt att den nånsin kommer att se dagens ljus.

I Raritet #4 kan man hitta ’Ruunaamileemi zi Ægoor’, en excellent artikel om träskfolkets myter och totemism, som dock redan finns att läsa på hr Sieurins hemsida (se ’Länkar’). Han har däremot inte lagt upp bilderna till den, så jag kör väl dem här istället.

Övriga fanzines

Armageddon

Detta emin... förträffliga fanzine har inte varit särskilt inriktat på att stödja Lancelots produkter, men i det tredje numret (av åtta; nej, jag har inte scannat omslagen till de andra sju) finns Mord och flera visor, ett äventyr till Khelataar som dock har fått en del kritik för att inte vara speciellt khelataariskt. Med redaktörens benägna har vi här själva äventyret...
     ...och här är en liten genomgång där jag har tagit en titt på hur pass befogad kritiken egentligen är, och vad man skulle kunna göra åt det hela.

Som en kul detalj - här finns samma äventyr, fast konverterat till rollspelet Gondica.

Vertigo

Det här fanzinet var så eminent att det dukade under för sin egen ambitionsnivå efter bara ett nummer (utgivet '92). Den något överlastade layouten på omslaget är faktiskt mitt verk, men det var också det enda jag gjorde till den. Tjejen är förstås Khelweams boldtaar Weliim Wiinoh.
     I tidningen finns ’Tanganin – Weiræz Mynbraaluu’, en välskriven artikel av Jens Rydberg om tanganerna som folk, deras historia och samhälle. Tyvärr har jag den inte i elektronisk form, men här är en sammanställning över en del basfakta som presenteras i den.

Gammelkludd

Det mesta här är bild-kuriosa av eventuellt historiskt intresse (ja, jag gillar att leka Christopher Tolkien ibland). Här har jag grävt fram diverse gammalt Lancelotskt bildmaterial från spelets fosterstadium ur pärmar, pappershögar och byrålådor. Varning för att obskyritets-faktorn tidvis är rätt hög...

Som de flesta nog inte vet så var Khelataar lätt baserat på ett hemmagjort rollspel vid namn Falsinia: Silverfalkens Ö, som Lancelot Games köpte upp och sedan skrev om fullständigt. Här har vi en karta över ön ifråga; om man vrider den 90° åt vänster... nog ser den väl lite bekant ut?
     En liten Falsinia-logo som Håkan Jonsson skissade upp (felstavad, men strunt samma), också den inte helt olik nåt man har sett någon annanstans.

Tidiga skisser på klädedräkter. Bondparet återfinns i Världsboken, men de andra är väl nya för de flesta. Det överstrukna ordet vid figur 2 är alltså "fogde"...
     Lite fler klädutkast. Det här är stuff som inte kom längre än till ritbordet - men tro mig, det kunde dyka upp bra mycket konstigare grejor än de här.
     En vinterkrigare. Och alla som trodde att det här var en tangan räcker upp en hand. Nå, jag är själv skyldig till khelataariska rustningar med tangan-aktig design, även i publicerat material.
     Den här figuren, däremot... Tja, den säger en del om hur mycket saker och ting ändrades under arbetets gång - men andra bilder som gjordes samtidigt med den finns i Världsboken.

Några av Håkans utkast på byggnader. Man kan se likartade kåkar i de tidiga modulerna, fast en del av noteringarna är helt klart inaktuella. Jag har alltid haft en känsla av att mer arbete borde ha lagts ner på just den här biten.

Lite skisser om KhelinnOrden. Saarluhnen ser rätt flashig ut, men jämför den med kåken på sid 56 i Världsboken... Anteckningarna på det här bladet beskriver f.ö. en Orden ganska olik den som så småningom kom med i spelet.
     Take two om khelinner, mer religiöst än någonsin och ganska fjärran från Encyklopedia Digonis militärpoliser (som jag avskyr). Den där hårda snubben i kappan... Tja, han kastar lite nytt ljus över det här om ceremonier till Allfadern.

Ynf, ynf! Detta är faktiskt det allra första trevande utkastet på skogsfolket; notera de spetsiga öronen. De kommentarer som medföljer skissen beskriver dem dock som "lättretade, tjuvaktiga och misstänksamma".
     Den första skissen på träskfolk, gjord när de fortfarande ansågs vara korta och stabbiga (de beskrevs från början som "träskdvärgar"). Vissa kommentarer i bilden är mer kommentariga än en del andra kommentarer.
     Håkans första tanganer.  Jo, de var ett stäppfolk och bodde i tält. Innan de plockades därifrån och sattes ut i sjön så dumpades de ett tag bort på en stor ödslig högplatå ute mot havet... dvs Khelweam.

Här har vi den allra första lilla skisskladden som blev gjord av en worrs. Kräket liknar väl mer en tapir än ett oxdjur på den här bilden, men den har redan de karakteristiska fettknölarna runt klövarna.
     Tro't eller ej, men det här är också en Khelataarbild. Med kläder på kroppen och ludna mini-kossor som boskap hade vittrorna en plats vikta åt sig i spelet.  Jag gjorde en bild av dem för Världsbokens zoologikapitel, men de ströks i sista minuten. Däremot brukade en liten imp av samma släkte dyka upp i Rubicon.

En skisskarta över Shivaloor i R Lundgrens tappning. Det finns bättre, men den här var enklast att scanna in (alla andra är i A3-format). Tanganernas hemland är utmarkerat, liksom Koor-Maniar i sydväst. Hamnarna som skeppen till Khelataar avreser från ligger vid kuststräckan nordöst om siffran 10 på kartan. Vägnätet som syns här ser annorlunda ut på andra kartor, så ta det med en nypa salt.
     Den kan förresten jämföras närmare med området den beskriver i Shivaloor-översikten nedan...

När spelet fyllde decennium årsskiftet 99/00 firadedes det av Lancelot-listan med den här annonsen i Sverox #15 (URL:en som anges är inaktuell, men fungerar om man stryker info.html från adressen).  Överskriften på mynilem betyder alltså "Järn är starkt. Blod är starkare."

Allt är förstås inte potatis och allvar i Khelataar - här är några små parodier som har cirkulerat under åren.  Ja, en stor del är "khelasnusk"; ständigt populärt bland påfallande många fans av just det här spelet.

Gammelkrafs

Om vi lämnar det här med bilder för ett ögonblick och går tillbaks till text... Här är en del sammanställningar och dylikt som jag petat ihop i mitt anletes vanvett under åren. Det ligger åtskilligt mer sånt och skräpar på min hårddisk, men mycket av det är halvfärdigt material, fortsättningar på andra grejor, eller skrivet som interna diskussioner med folk. Jag har därför bara plockat ut några russin som verkade duga att lägga upp till offentlighet.

Recensioner
Först nåt som inte är skrivet av mig - två recensioner av Khelataar! "Kulram med datakraft" är från fanzinet White Warph och skrevs av Pär ’Pergus’ Gustavsson (senare medkonstruktör till Wastelands-modulen Schwartzwald).  Den andra recensionen återfanns i Seriemagasinet; signaturen ’Xerxes’ är en pseudonym för Mikael Stenmark, känd från Kult och Mutant Chronicles.

Shivaloor
Här har vi en ganska lång översikt av Lancelots olycksdrabbade Shivaloor-box. Merparten blev aldrig ens redigerad, så det den säger om kontinenten bör snarare ses som idéutkast än som "officiellt" material (Rävspel har helt frångått den här versionen). Projektet låg ändå under Lancelot Games' banér, så översikten kan vara intressant om man vill se vad som hade kunnat bli ett utgivet Shivaloor.
     Jag har också inkluderat Shivaloors kalender, ett tilläggsdokument om hur shivaloorernas tideräkning fungerar enligt ovannämnda modul.

Månkalendern
Ett av de arbeten som jag inte har lagt upp på den här sidan är ett regelsystem för khelataarisk astrologi. Här finns däremot en av dess biprodukter; en astrologisk kalender, något mer koncis och lättanvänd än den vanliga jordkalendern.
     Här är också en närmare granskning av den lilla bugg som vädertabellen skapar i tideräkningen...

Vandrarna – folket som försvann
Ett av de många koncept som föll bort under konstruktionen av Khelataar var ett folkslag av vandrande nomader. Försök gjordes senare att återinföra dem i spelet, men de lyckades aldrig hamna i tryck. Här är en närmare presentation av dem.

Khelataarisk matrikel
Det här är en förteckning över samtliga SLP som nämns vid namn i något av Lancelot publicerat Khelataarmaterial. Obs att kommentarerna om personerna bara tar hänsyn till sådant som man vet om dem från Lancelots utgivna grejor.
     De här tre äventyrarna har däremot aldrig blivit nämnda vid namn i några gamla moduler - men de har setts desto mer på bild.

Khelataars alfabete
Ett kort strukturförslag på hur khelataarernas skriftspråk skulle kunna vara uppbyggt. Lingvistiskt sett är det bara ett skelett, men ingen har idats peta mer i det än så här.

Listbrev #175-179
Lancelot-listan har producerat tusentals brev med diskussioner, bråk och vettlöst svammel om Khelataar under åren. Här är ett kort smakprov; samtalet är ovanligt kort och vi brukar ofta vara mer oense än i de här breven, men som vanligt är det två personer som står för snacket.

Skogsmön – en biologisk studie
Den här lilla ökända artikeln skrevs 91/92, just när erotiska vampyrer började komma i ropet. Den är vagt baserad på en kort skrift som skickades till Rubicon just innan Lancelots konkurs, men har sedan växt och omarbetats tills det idag knappast finns något kvar av ursprungstexten. Flera fanzines har velat trycka den genom åren. Av någon anledning har det aldrig blivit av... :-)

Bihn Arim Aamilemi – 3×3 ekivoka folksägner
Ett verk av färskare dato, där jag har lekt Jan-Öjvind Swahn istället. Vad slags historier brukar khelataariska resenärer berätta för varandra över ett krus öl kring lägerelden? Legender om stordåd och heroiska krigare, visst, men också... Notera att detta, till skillnad från vissa andra dokument på den här sidan, är avsedd som en helt seriös studie av Khelataars sagotraditioner.

Khelataar Mythology Calendar
Om det fanns väggkalendrar i Khelataar, vad skulle deras järnålders-motsvarighet till oljiga bilmekaniker ha på väggen i verkstaden?  Detta klart oseriösa projekt var ett Lancelotskt internskämt, som realiserades åratal senare. Inspirationskällan var förstås de kitschiga fantasykalendrar från Boris, Royo och andra som kommer ut varje år - och liksom dem är det mest en ursäkt för att få rita lite pinuppor.

Loppmarknadsfynd

När man strosar runt på nätet (eller i verkligheten) stöter man ibland på märkligt bekanta saker i helt andra sammanhang, eller saker som man nästan känner igen fastän man aldrig sett dem förut.  Men först lite Khelataar-research:

Den här bilden är väl tämligen välbekant?  OK, här är så en viss Royo-bild, hittad på nätet - but something's wrong with this picture... Ett bra exempel på hur omslagsartister håller sig med olika versioner av sina bilder för olika marknader.
     Om vi sedan zoomar ut så att vi ser hela bilden så framgår något som boxen inte berättar; salen där hövding Marigor Niirawol av klanen Taarahag håller till med sina svett- och isthozstinkande krigare är en... ja, en dungeon. :-)

... alias Cirana
Luis Royo gjorde ju inte den där bilden direkt för Lancelot Games. Här är en liten sida om vem bilden ursprungligen föreställer - och de andra bilder som har gjorts av damen ifråga.
     För att sedan komplicera saken lite så föreställer bilden inte den figur som Lancelot Games trodde att den föreställde... Här är en sida om kvinnan som de antog att hon var.

Omslagen på modulerna var förstås också gjorda till nåt helt annat från början. Jag har inte lyckats spåra upp allihop, men här är en sida med sanningen om Oliviero Bernis magdansös i Eilapam.
     Den poserande bergskrigaren på framsidorna av Zimarakh och Tarakh har en välkänd uppsjö av bilder i ryggen, från Royo såväl som från andra konstnärer.
     Royos svärd-fiskande dam som pryder Wohlgoors omslag är långt ifrån lika välkänd i fantasykretsar, men även hon är intressant att studera lite närmare.

Ibland dyker de här bilderna upp i andra sammanhang. Detta var t ex omslaget till Action-Serien nr 3/92. Lancelot beställde specifikt en censurerad version av bilden, medan Semic-redaktören Lotta Fjelkegård tydligen inte hade några problem med den här - något att betänka för de moralmuppar som gnäller på Lancelot för att de valde porriga omslag...
     ...och här har vi en stadsmodul till det tyska rollspelet Midgard (notera särskilt underrubriken ’Stadt der Abenteuer’; "Äventyrens Stad") - fast den kom ut redan 1986, före Lancelots tid. Den är f ö i sin tur en översättning av den amerikanska modulen The City of Carse, som har ett helt annat omslag.

En bild från Seriemagasinet nr 19/90, gjord av Maria Blom till en Khelataar-recension i tidningen (se ’Gammelkrafs’ ovan). Hon har troligen ritat den efter att ha hört om spelet utan att ha sett det, så det kan hävdas att det kanske är så här Khelataars folk egentligen borde se ut... Om inte så tyckte vi att damen kunde vara en utmärkt representant för vandrarfolket (också under ’Gammelkrafs’).

Ibland dyker det upp bilder som egentligen inte har någon koppling till Khelataar, men som ändå får en att hoppa till av igenkännande.  Här är t ex en detalj ur en målning av Jonathon Bowser; verkar inte den här snubben bekant på nåt vis?
     En scen ur ett videomontage av Lars Nilsson från Moderna Museet. Ingen synlig svans, men jag kan bara inte se den utan att tänka på skogsmöer - och den illustrerar mycket väl vad som får ensamma vandrare att falla offer för dem...
     Det är rätt svårt att inte se krooler i de här metallmonstren av Luis Royo. Lite utflippat, men kanske en kharigaansk blodshjältinna som vanhelgar Khardins heliga smideskonst genom att frammana/smida järn-ffaligi..?
     En varelse renderad av CG-konstnären Minoru Kusakabe. Bildens bakgrund är förstås helt fel, men jag tycker att kreaturet självt är ett riktigt utmärkt porträtt av ett träskmonster från Ægoor  (och med den bröstkorgen, ett kvinnligt sådant).

Länkar

Websidor om Khelataar är inte något som det direkt dräller av numera. Här är i alla fall ett par som innehåller lite spelmaterial också. Om någon känner till fler matnyttiga sidor, hör av er.

Lancelot-listan
Ett givet vattenhål för alla Khelataar-fans! Förutom möjligheten att språka med likasinnade så inrymmer sidan åratal av arkiverade diskussioner, behändigt katalogiserade, och ett utförligt filarkiv med blandade godbitar (som man måste registrera sig som medlem för att komma åt, men ändå).

Erik Sieurins Khelataarsida
Ett absolut måste att besöka! Sidan underhålls tyvärr inte längre, men här återfinns några av de bästa alster som någonsin har skrivits till spelet. Plus lite material som jag har gjort; ett gäng kartor och ett udda konventsäventyr.

Rävspel
Khelataarsektionen på Rävspels hemsida innehåller en artikel av Erik Sieurin om att spela träskfolk, en lång novell av mig, samt Weamhis – den Höga Norden, den opublicerade kampanjmodul som jag skrev åt Lancelot Games.
     Lancelotofiler kan även hitta Wastelands’ Sverige och mina gamla serier här... och så är det ju den ultimata Western-sajten.

Sveroks scenariobank
I scenariobankens Khelataarsektion finns tre fullstora, mycket välgjorda äventyr av Johannes Gustavsson som definitvt rekommenderas. Ett av dem, ’Förlist’, kan spelas i anknytning till Weamhis.  Scenariobanken har även ett par rollformulär till Khelataar för nerladdning.

Runan
I Runans fantasyarkiv hittar man ’Maelez u Innez Niihli’, en ytterst matnyttig artikel av Erik Sieurin om handel i Khelataar.  På annan plats på sajten finns även godbitar till Western och Wastelands - och missa inte novellen ’Stora fallet’.

Ny:  Klanernas Land
Khelataar-lajv i skärgårdsmiljö, 11-15 september 2008. Riktiga skepp används. Kan man inte vara med där (snyft) så är lajvets hemsida också en utmärkt faktasajt om spelvärlden och innehåller en del lajv-nyttigheter som man aldrig sett på några rollspelssajter om spelet - inte minst foton på khelataariska lajvkläder.

Ok, då stänger vi vindsluckan...
Tebaks till min hemsida