Mord och flera visor:  Revideringsnotiser

Det här Khelataaräventyret har kritiserats för att inte verka ha något med Khelataar att göra. I den form det har publicerats kan man kanske få ett sådant intryck av det. Kritiken är ändå lite oförtjänt, för dess största problem ur spelvärlds-synpunkt ligger inte i texten utan i illustrationerna, och man kan knappast belasta författaren för dem.

T ex beskrivs piratkaptenen Zeltran som svartmuskig med skägg och slokmustasch. Han har långsvärd och läderrustning, och FN 13 i att tala khelataariska - en så god tangan som någon.
     På bilden av honom ser man istället en typisk karibisk sjörövare á la Kapten Svartskägg eller Long John Silver. Klädseln för tankarna till engelskt 1700-tal; han har till och med en lapp över ena ögat, fastän ingen sådan nämns i hans personbeskrivning.
     Texten är inte heller fri från underligheter, men det mesta är smådetaljer som skulle vara enkla att åtgärda. Det här står ändå milsvitt över en del annat jag har fått se genom åren.

Här följer i alla fall en översikt på saker som äventyret skulle tjäna på att få omgjorda. Jag har markerat speciellt intressanta avsnitt som grå rutor.


SL information

Detaljen om Tubals (försvunna) skattkarta är ganska onödig, då kartan i praktiken aldrig förekommer i äventyret. Rollpersonerna kommer mest troligt aldrig att få veta att den skulle ha funnits i medaljongen.
     Man kan lätt vinna poäng på att helt enkelt låta Cadzo Ferfangi tala sanning med sin historia om en ovärderlig släktklenod; i en klanbaserad kultur har släktklenoder mer än bara affektionsvärde och kan vara likvärdiga med heliga reliker.

Spelarnas information

Staden består av finare, sämre resp medelklasskvarter. Foorteer kan mycket väl ha områden som är mer prydliga eller mer spartanska, och att hövdingen har "sällskapsdamer" (se Världsboken) tyder ju på att Menithiews lokalkultur är relativt hierarkisk. Var man bor torde dock bero mer på ens inflytande i klanen än på hur mycket pengar man har.
     Det kunde vara önskvärt att skriva om det hela lite, men hur man benämner det är egentligen bara en formuleringsfråga.

Då är det väl mer tveksamt om khelataarer skulle ge sig på att stenbelägga gatorna; de anlägger ju inte egentlig stadsbebyggelse, så gator är mest öppna genomfarter mellan husen.
     De våthala kullerstenarna kan dock enkelt bytas mot regnsolkig lervälling (texten nämner ju faktiskt "otaliga lerpölar"), kanske med utlagda spångar på sina ställen.

Den smutsige och tärde luffargrabben bör tonas ner lite; han är ju också en medlem av klanen.  Folk häromkring går av någon anledning iklädda långa överrockar... Kan bytas mot mantlar eller långa kappor.

Beskrivningen av Cadzo Ferfangi och hans kontor har å ena sidan tydliga toner av kapitalstat och klassamhälle. Å andra sidan kunde han vara ett utmärkt exempel på de handelsfurstar som Lancelot ansåg borde ha börjat dyka upp på västkusten...
     Han blir helt ok om man ändrar stuket på beskrivningen - ta bort lite rokoko-inventarier (oljemålningar, förgyllda möbler, kristallkaraffer) och byt dem mot järnålderslyx (silversmycken, pälsar, tunga timmerväggar). Cadzos make-up luktar dock 1700-tal; ska han se fåfäng ut så kan man ge honom flätor i skägget istället.

Irgurgatan 10, Urbath Tylos

Khelataarer använder inte numrerade bostadsadresser - däremot har de gatunamn, så "han bor vid Irgurgatan" är ok (eller "Irgurvägen"; större gator brukar vara landsvägar som går in i staden).

Rent terminologiskt är Urbath själv förstås en helare, inte en läkare (märkligt så lika de två orden är egentligen), stämningen kring hans ställe kan ändras därefter.

Vad Urbath kan berätta

Här finns en detalj som är högintressant och gärna kan byggas ut - Urbath säger om de andra köpmännen: "Troligtvis var de bara på genomresa då de blev mördade".
     De kom alltså inte från Weirengiwohl-klanen? Folk reser till Foorteer från när och fjärran, och blir prompt mördade. I så fall ligger Weirengiwohls heder löst, speciellt som köpmännen var rika och troligen inflytelserika medlemmar av sina egna klaner. Skulle de klanerna godta en förklaring från Weirengiwohl själva? Om inte, är det här ett fall för KhelinnOrden (se nedan).

Stadsvakten

Stadsvakter är en social anakronism i ett klansamhälle, även om Lancelot själva hade svårt att hålla sig ifrån dem - jag råkade själv nämna dylika i Wohlgoor.
     Med tanke på situationen som de arbetar med i äventyret (se ovan) är det dock ganska enkelt att konvertera dem till khelinner. Fahlaric Khorsalhur blir då ättens myntaaral, med tanke på mängden manskap han förfogar över.

(För övrigt vore det högeligen intressant att fastställa lite fakta om hur KhelinnOrden egentligen arbetar i Foorteer. De kan ju inte gärna bekämpa de tanganer som deras värdklan är allierade med...)

Marknadsplatsen

Rent allmänt: Det här och nästföljande avsnitt kan gärna flyttas lite. Som nu är hamnar de efter mötet med Fahlaric, som inte inträffar förrän senare.
     Skor är fö en ordervara som inte tillverkas i parti förrän under industrialismen; om det sitter en skomakare på marknadsplatsen så säljer han inte färdiga skor, han tar upp beställningar.

Hamnområdet

Notera meningen "Ni kan även skymta några tanganer ombord", utöver piraterna som går och lastar matvaror. Det verkar i alla fall styrka Richard Lindmarks teori att författaren menade tanganer hela tiden. (I det efterföljande stycket statueras det också att den typiske piraten som anfaller Amalric är en tangan.)
     Förutsatt att de är det så är deras skepp en khyzyb. Tanganska långskepp går ofta in i Foorteers hamn, så det är helt ok, bara man tar bort namnet. Skeppet kan mycket väl heta ’Slagfågeln’ - om man översätter det från tangani - men de skriver det knappast på skrovet.

Namnet ’Havsgudinnan’ är ok; det syftar ju på skeppet självt, så det kan ses som en mytologisk metafor, typ "Æruuns brud".

Amalric Kesterin

Den hostande portvakten (hantverkaren) som Amalric hyr rummet av, kan med fördel ändras till att vara en gammal släkting som inhyser honom.

Lägg märke till att Jorma hela tiden snubblar över saker och ting; en kul detalj som gärna kunde byggas på lite av SL.

Det verkligt intressanta om piraterna är tanganer, är frågan vad de egentligen håller på med - tanganklanen som handlar med Weirengiwohl (Tchüzits, enligt Taarluhnmodulen) skulle knappast sanktionera sådana här aktioner mot en khelataarisk klan som de är allierade med. Är det här ett fristående gäng lymlar, eller kommer de från en helt annan klan..?
     Det skulle kunna vara så att rollpersonerna har hamnat mitt i en komplott mot Tchüzits, av en annan tangansk klan, avsedd att förstöra deras relationer med Weirengiwohl (eller Weirengiwohls relationer med andra khelataar-klaner, vilket också skulle skada Tchüzits ekonomiskt). I så fall har de råkat få in en fot i tanganernas interna affärer...

I det efterföljande stycket kan man fundera lite över hur vanliga smala återvändsgränder egentligen kan vara i khelataariska städer? Någon slags trånga skrymslen bör väl alltid gå att ordna, förstås.

Lite allmänt klagande: Menkara är magiker inom Musikaliska cirkeln, men när han och piraterna anfaller verkar puckelryggens flöjtmusik bara finnas med för stämningens skull; den åstadkommer ingenting. Ett tillägg om att någon i gruppen drabbas av en besvärjelse vore trevlig.
     Författaren går väl så långt i sin nit att förklara anfallet. Det är trovärdigt att piraterna bevakade huset medan deras kompanjon gick in för att döda Amalric (ett potentiellt farligt vittne), men inte att rollpersonerna skulle vara skuggade; hur kunde piraterna känna till dem? En onödig detalj som gott kan strykas.
     Kartan i piratens ficka känns ganska konstruerad, mer som en ditlagd ledtråd än någonting som SLP:n bar på sig för sin egen skull (såvida han inte var navigatör med uselt lokalsinne), men jag vet inte hur man skulle kunna förbättra den.  Dessutom utgår texten från att rollpersonerna skall muddra kropparna - om de inte gör det så hittar de inte kartan, och då är äventyret slut. Alltså bör Jorma börja muddra dem om inte rollpersonerna kommer på det själva.

Amalrics lönekrav är lite orimliga; 80 anokinn är mer pengar än de flesta tjänar på ett år. Han skulle vara halvvägs till att kunna köpa en egen kogg för den summan.
     8 marwoni (0,4 anokinn) vore en mer normal dagsersättning för en lots, inklusive pålägg för riskerna, fast han kan ju schackra upp priset därifrån.

Fahlarics 15 man kan verka mycket för en khelinngrupp, speciellt som han också säger sig ha två patrullskepp med besättningar ute till havs. Det är dock inget problem; om han är ättens myntaaral förfogar han även över khelinnerna hos Menithiews tre andra klaner. Under det rådande läget är det fullt troligt att han tillfälligt omfördelat manskap från dem till Foorteer.

Vid hamnen två timmar senare

Ett skepp av Havsgudinnans storlek har knappast sex mans besättning i normalfall. Man kan förmoda att några av Cadzos mannar har fått ledigt för att ge plats ombord åt rollpersoner och khelinner, men i så fall behöver de senare hjälpa till med att sköta fartyget under färden.

Gryning vid ön

Havsgudinnan råkar bli omdöpt till ’Havsdrottningen’ i början av det första stycket. Nåja, Khelataar har sett värre grodor...
     Havsgudinnan är uppenbarligen en kogg, fast en sådan är inte stor nog att kunna bära en långbåt. Det ordnar sig om man ändrar att den firas ner från sidan, till att den bogseras bakom skeppet med ett rep.

Ön måste logiskt sett vara belägen i Tanatia, men det framgår inte av texten. SL kan gärna nämna i förbigående att det finns andra öar inom synhåll.

Regelkorrigering: Texten anger att piraterna har +4 SG på allt när de är berusade. +3 SG vore nog mer lämpligt; SG-skalan är ganska grov, och +4 skulle vara den slags drängfylla när man knappt kan stå upp och vrida på huvudet samtidigt.

Husen

Av texten framgår aldrig vad slags ställe de här husen egentligen är. Det verkar inte vara en by, snarare en sorts förläggningar, men de har både kreatur och jordbruksredskap.
     Med tanganska pirater finns det två alternativ. Dels kan det vara en slags utpost som man använder som nattläger mellan sina sjöresor, men vem är det då som tar hand om djuren och odlar grödor här? I alla fall vore ett sådant läger ett mindre ingrepp i originaltexten.
     Det andra alternativet vore att göra det till en bofast by á la Ahnginn eller Tiz-çekh. Den måste i så fall byggas ut; förutom de 27 krigarna tillkommer kvinnor, barn, gamla och övrigt mansfolk, och det totala antalet landar nog på över 100 människor.
     Problemet med en by är att äventyrets ursprungliga intention att utplåna piraterna och bränna ner platsen inte är lika genomförbar - eller önskvärd. Khelinner skulle definitivt vägra att ge sig på en bosättning med kvinnor och barn.

Huskartan borde egentligen haft en norrpil, så att man dels kan se åt vilka håll stranden och skogen ligger, dels veta vilka riktningar som gäller när texten talar om "det sydöstra hörnet" och "den västra långväggen".  Förmodligen är uppåt på kartan norrut.

Avslutning

Ren nitpicking: Rubriken verkar lite felplacerad, då det sista stycket under ’Husen’ egentligen också hör till avslutningen.

Spelledarpersoner

Alla SLP har ett väl så högt genomsnitt på sina färdigheter (Zeltran borde få ägna det mesta av sin tid åt att träna, bara för att få ihop nog med ÖKP för att inte få sänkningar). Det är dock inget nytt; samma fenomen förekommer i de flesta av Lancelots äventyrsmoduler, så spelledare är nog ganska vana vid det.

Menkara visar sig vara en intressantare person än man kunde tro; oskyldigt dömd fredlös för ett mord han inte begått. Han kan med fördel ges en mycket större roll i äventyret. Som det nu är dyker han bara upp som en liten läbbig figur vid ett tillfälle.

Det skulle gå att helt tanganisera Zeltran med ett minimum av ingrepp (även tanganer kan klä sig "snobbigt" enligt sitt folks standard). Kikaren är dessutom lättast att förklara om han är tangan - slipade linser är hi-tech som bara kan fås från Shivaloor.

De typiska piraterna har FN 10 i att tala khelataariska, och deras ringar och halsband låter också ganska tanganska. Att de är lojala mot Zeltran vore troligt om det är frågan om tangankrigare från samma klan.

Varför har inte Jorma fått någon egen beskrivning? Han har en större roll i äventyret än både Zeltran och Menkara.

Fahlaric och de typiska stadsvakterna verkar ok i stort, men om de är khelinner blir delar av deras utrustning lite tveksam (Fahlarics plymförsedda plåthjälm får definitivt stryka på foten).
     Det kan också tyckas att typiska khelinner borde ha högre värden än typiska pirater; man kunde gott utarbeta egna för dem.


Sammanfattning:
Tubal Ferfangi blir rånmördad av pirater vid hemkomsten till Foorteer. Hans bror Cadzo vill ha kartan till Tubals rikedomar, och anlitar RP:na att återta medaljongen den var gömd i.
Stadsvakten eskorterar dem till Amalric, som bevittnade mordet, och han visar sig vara under attack. När RP:na hjälpt honom anfalls de av fler pirater och av puckelryggen Menkara.
De hittar en karta som leder dem till ön där piraterna har sin bas. RP:na oskadliggör dem tillsammans med stadsvakterna och hittar medaljongen, dock utan karta.

Modifierad version:
En serie mystiska rånmord i Foorteer hotar att svärta stadens rykte och stör Weirengiwohls förhållande till de drabbades klaner.
     Tubal är det senaste offret, och hans bror Cadzo anlitar RP:na att hitta medaljongen, som är en ovärderlig släktklenod för familjen Ferfangi.
KhelinnOrden undersöker morden för att fastställa om det är ett fall för dem och tar gärna emot hjälp utifrån, speciellt om någon av RP:na kommer från klanen.
     Striden i Amalrics hus och den efterföljande attacken visar att tanganer är inblandade, vilket gör khelinnerna oroliga för långtgående politiska konsekvenser.
De hittar kartan (?) och beger sig till ön, där de hittar basen/byn. Om det är en fristående utpost fortsätter handlingen som ovan. Om det är en by måste de hitta medaljongen och oskadliggöra pirathotet, utan att på något sätt anknyta händelsen till Weirengiwohlklanen.
     Alternativt kunde de kontakta Tchüzits' rongaan och låta honom ta över fallet, som antingen är en intern angelägenhet för dem, eller är ett verk av tanganer från en annan klan - vilket troligen leder till en klanfejd i Tanatia.


Mord och flera visor:  Matrikel

Cadzo Ferfangi Fåfäng köpman i Foorteer, rollpersonernas uppdragsgivare. Han vill komma åt sin döde brors pengar.
Tubal FerfangiDöd handelsman, bror till Cadzo. Rånmördades av Zeltran Villagros' män. Han var mycket försiktig med sina tillgångar.
Amalric KesterinStorvuxen, rödskäggig sjöbjörn med smak för starka drycker. Bevittnade mordet på Tubal Ferfangi.
Fahlaric KhorsalhurKapten för Foorteers stadsvakt. En bister man som inte lägger fingrarna emellan.
Urbath TylosCadzo Ferfangis privata läkare, en liten och spenslig man. Mycket nervös, men en skicklig obducent.
Zeltran VillagrosSvartmuskig pirat med slokmustasch och en grön papegoja. Han är hård men rättvis.
 
JormaMörkhyad löjtnant vid stadsvakten. Ogillar dåligt väder och har en benägenhet att snubbla över saker.
MenkaraTandlös och puckelryggig magiker som arbetar åt Zeltran Villagros. En farligt skicklig flöjtspelare.


Tillbaka