Till startsidan
 
  The Lee Harvey Oswald Ensemble Till startsidan Musik Galleri Länkar Kontakt
  Spotify
   
 

"Junkie Doodle went to town. In a wheel-chair made from bomb-shells. He was wearin' many medals. But he didn't have no pedals …". Ett exempel på The Lee Harvey Oswald Ensemble märkbart USA-inspirerade textrader.

Lee Harvey speglar Amerika på sitt eget speciella vis. Oberäkneligt, fräckt och förtrollande fyndigt i såväl text som musik.

 

   
 
   
  Recensioner
 

"Det är inte dåligt av ett stockholmsband att skapa något så eget och fräckt av amerikanska klyschor i texterna och garagerock- och Nick Cave-influenser i musiken, men bådadera är laddade med nerv och framför allt humor som lockar till upprepade lyssningar. Låten där Satan möter en kvinna utan att lyckas att skrämma henne, för att woman's the root of all evil, är genial. Om man står ut med den sortens humor är även Necromancer Girl en höjdare och bara att döpa låtar till Snowy White And The Seven Sins och Kentucky Fried Shithead är fullpoängare. Men mest imponerad är jag över alla krumbukter i arren, som skickligt manövrerar bort musiken från det tråkiga och förväntade."Kjell Häglund, Aftonbladet

"Det mest osannolika med den här ensemblen är att den är så osannolikt insnöad på amerikana. Det är snudd på sjukt. Sjukt, djävligt roligt och dessutom osedvanligt begåvat. Faktum är att Star Spangled Boner (en riktigt stor och styv en som varje helbomullsamerikan av manligt kön har i sina våta drömmar), allt ifrån det Krazy Kat-inspirerade omslaget till det sista vinylspåret, är bra mycket bättre än det mesta som producerats i det här landet i år."Tomas Nilsson, SLITZ

"The Lee Harvey Oswald Ensemble svarade för den stora överraskningen på Joker-samlingen Nordic Sounds. Här kommer LP-debuten inskramlande och utropstecknen kvarstår. Nästan uppe i Dolkowska dimensioner tar Star Spangled Boner med er på en resa som sträcker sig långt tillbaka i tiden vad beträffar musikaliska rötter, samtidigt som Lee Harvey står stadigt förankrade i åttiotalet. Titellåten är ett konglomerat av gospel, armédrill, amerikanska nationalsången, furiös rock 'n' roll, allt draget genom orgel/piano-filter och Ingmar Nordströms luftstrupe. Mycket tilltalande. Den stora influensen stavar Birthday Party. I Baby Baby Baby kan man nästan se Mick Harvey (!) lägga ut sina smattrande bombmattor, och Partys balladbluesiga profil känns igen i spår som Kentucky Fried Shithead. She-Devil From Planet Eros kallar till och med djävulen för Nick…

Ensemblen kan skryta med att ha skrivit de fräckaste Birthday Party-pasticherna, åtminstone på den här sidan Öresund. Necromancer Girl är sprittande glad folkmusik, med en fiol som nästan tangerar Camper van Beethovens dito i sinnlighet och nerv. Snor åt mig tre 0ch en halv stjärna från stjärnbaneret, men inte var det långt ifrån ytterligare någon halvpoäng. Och vad säger Onkel Sam?"Terry Eriksson, Sound Affects

"Man kan gå till angrepp mot det man tycker illa om med sina egna vapen. Stockholmska The Lee Harvey Oswald Ensemble (TLHOE) går i det här fallet ut hårt med en extremt amerikansk rockmusik, där symbolerna bytts ut och ändrats om.

Till att börja med har Max Andersson, från tidningen Galago, tecknat ett skärande ironiskt LP-omslag av militaristiskt USA. Sedan kommer titelval i stil med Kentucky Fried Shithead, Snowy White And The Seven Sins samt Junkie Doodle Dandy, förutom då själva namnet TLHOE och gruppens debutskiva Star Spangled Boner.

Musiken är därefter och kvartetten TLHOE blandar friskt både genrer och, lätt förändrade, symboler. Ena stunden rör det sig om piano, kvinnokör och saxofoner i en krogkombination. I andra stunden blandas klämmig fiol, nationalstämning och vrålande rock.

Enstaka låtar kan jag dock inte bara sluta att bli irriterad av. Det gäller exempelvis Junkie Doodle Dandy som även finns med på Janne Svensson offensiva skivbolag Joker Records lysande samlingsplatta Nordic Sounds, volym 2. Det är ett sådant spår som jag inte kan bestämma mig om jag ska bli irriterad över, eller - efter den trista inledningen - uppskatta den smarta uppläggningen av text och musik. Skivan som helhet är dock inte enerverande, när TLHOE tar med Uncle Scum (!) till Disneyland under Halloween." Mattias Bengtsson, Smålandsposten

"När det här bandet tidigare producerade egna kassetter och videor kallades etiketten Jack Ruby Productions. Det är ett faktum som avslöjar att The Lee Harvey Oswald Ensemble anstränger sig för att skapa dramatik. Spänning. Och ambitionen går igen i musiken. Som vrider sig i atonala kramper ovanpå ett stadigt beat. Ett piano där, en fiol där, på några spår en saxofon och oj-oj-oj vad bortkommen man blir!

Star Spangled Boner är ett dynamiskt och varierat album. De tar avstamp i postpunk-trakterna intill tidiga Killing Joke, men sen är referenserna vaga. Jag har ännu, efter närmare tio lyssningar, inte bestämt mig för om jag tycker det är en hållbar helhet. Men det är definitivt en ypperlig debut."
Thord Eriksson, Nöjesguiden

"Detta LP-debuterande stockholmsband använder rockens klichéer som meccano. Resultatet blir en seriös kitsch, en medveten skenmusik, utifrån en total normförnekelse i dadaistisk anda. Istället för att kombinera eller växla mellan olika genrer betraktar man dem ur ett metaperspektiv, ungefär som Blue For Two.

"Star Spangled Boner" är en inspirerad och inspirerande platta, en sorts pricksäker roadmovie i musik"Bo Ströberg, Kronobergaren

"Den här skivan släpptes redan i december i fjol men jag tycker ändå att den är väl värd att skriva om nu på vårkanten. Dels för att den är svensk, alltför sällan får svensk rock den uppmärksamhet som den så väl förtjänar, och dels för att den är bra. Att medlemmarna är faschinerade av det stora landet i väster kan man knappast missa för att i texterna avhandlas såväl amerikansk patriotism som vietnamveteranernas lidande.

Musiken är en blandning av klichéer och en hel del Birthday Party-influenser, men det vore fel att kalla dem för plagiatörer därför att musiken de gör är full av egna idéer och fyndiga infall. The Lee Harvey Oswald Ensembles debut-LP lovar mycket inför framtiden."Anders Nilsson, Vimmerby Tidning

"USA står i focus för en rad giftiga och mycket kritiska texter på den här skivan. Titlar som Kentucky Fried Shithead, Junkie Doodle Dandy och Star Spangled Boner berättar i korthet vad det här handlar om. Det här bandet är svenskt och debuterade häromåret på samlingsalbumet Nordic Sounds, volym 1. Det här är gruppens första egna album och den innehåller nio låtar av varierande musikalisk klass. Gemensamt för samtliga spår är dock de högintressanta texterna om landet vi älskar att hata. Janne Enbom, Norrbottens-Kuriren

   
Sidan uppdaterades Sön 19 Februari, 2012 14:09